Airbnb – att tänka på innan du hyr ut
Airbnb

Går du i tankar om att hyra ut din bostadsrätt under semestern? Framväxten av tjänster som t.ex. Airbnb gör det lockande att hyra ut sin lägenhet när man ändå inte är där. Det kan ofta vara en god affär. Det är dock inte alla som är så glada över den nya s.k. delningsekonomin. Bostadsrättsföreningar har ofta synpunkter på andrahandsuthyrningar i allmänhet, och Airbnb uthyrningar i synnerhet. I Berlin har möjligheten att hyra ut via Airbnb blivit begränsad genom lag. Men vad gäller egentligen i Sverige vid kortare uthyrningar av detta slag?

Hyresnämndens beslut

I augusti 2015 meddelade Hyresnämnden beslut i en fråga rörande andrahandsuthyrning genom Airbnb. I media beskrev man beslutet bland annat som ett ”Stort bakslag” för Airbnb. Kan man dra några slutsatser av hyresnämndens beslut egentligen? Somliga har tolkat det som ett totalt förbud mot uthyrning via Airbnb. Andra menar att det beror på formen av andrahandsupplåtelse.

Bakgrunden till beslutet var att en bostadsrättshavare begärt att hyresnämnden skulle meddela tillstånd till andrahandsupplåtelse av hela sin lägenhet i enlighet med 7 kap. 11 § Bostadsrättslagen (1991:614) (”BRL”). Medlemmen begärde tillstånd för sju olika andrahandsuthyrningar, till sju olika personer under en period om lite mer än en månad. Medlemmen anförde som skäl för tillstånd till uthyrningen att lägenheten var såld och att medlemmen skulle ha den uthyrd fram till dess att köparen tillträtt då hon inte själv skulle bo där under den perioden. Vad föreningen anfört framkommer inte i hyresnämndens beslut mer än att de motsatte sig tillstånd för andrahandsuthyrning.

Skäl för uthyrning

För att hyresnämnden ska meddela tillstånd för andrahandsupplåtelse enligt 7 kap. 11 § BRL krävs att bostadsrättshavaren har skäl för upplåtelsen. Om det finns godtagbart skäl, ska dessutom inte föreningen ha någon befogad anledning att vägra samtycke. Det är en tvåstegsprövning där man väger två intressen mot varandra. Å ena sidan bostadsrättshavarens skäl i sig, och å andra sidan föreningens anledningar att vägra samtycke. Om bostadsrättshavaren saknar skäl behöver frågan om föreningens anledning att vägra samtycke egentligen inte prövas.

Hyresnämnden konstaterade att vad bostadsrättshavaren anfört visserligen kunde utgöra sådana skäl som står i lagen. De ansåg dock att omfattningen av upplåtelserna, sättet kontakten mellan hyresgäster och hyresvärd förmedlats, samt den satta hyran innebar att det mer var fråga om en hotellverksamhet av kommersiell natur än det lagstiftaren avsett skulle vara tillåtet. Hyresnämnden tillade att det kunde vara störande för övriga boende i fastigheten att ha många okända personer rörande sig i fastigheten. Därför hade föreningen befogad anledning att vägra samtycke. De avslog därmed ansökan.

Vilka slutsatser kan man dra av detta beslut?

Inledningsvis bör vi notera att beslutet är av begränsad betydelse då hyresnämndsbeslut inte har stark prejudicerande verkan. Beslutet är dock det första som rör just korttidsuthyrningar av detta slag vilket gör det värt studera lite närmare. Till att börja med vore det svårt för hyresnämnden att i just detta fall komma till en annan slutsats än att uthyrningen inte var tillåten.

Det rörde sig om uthyrning av sådan omfattning och art som inte kan sägas ligga inom de skäl för upplåtelse som lagstiftaren avsett. Hyresnämnden skrev det inte rakt ut, men redan att bostadshavaren inte ansetts ha haft de skäl som avses i lagen gjorde att hyresnämnden blev tvungen att avslå ansökan. Hyresnämnden uttalar sig också om omfattningen av uthyrningen och hur den inverkar på bostadsrättsföreningens rätt att neka tillstånd, den andra delen av prövningen enligt 7 kap 11 § BRL.

Störande för förening eller boende

Att hyresnämnden kom fram till att en uthyrning av detta slag kan vara störande för föreningen och de boende är viktigare än vad man först kan ana. Genom att nämna den påverkan en uthyrning av denna omfattning och slag kan få för de boende i fastigheten och föreningen i sig berörde hyresnämnden indirekt en annan bestämmelse som rör både uthyrning av hela lägenheter såväl som rum i lägenhet, 7 kap. 8 § BRL. I 7 kap 8 § BRL anger man att bostadsrättshavare inte får inrymma utomstående i sin lägenhet om det kan medföra men för föreningen eller någon annan medlem i föreningen.

Hyresnämndens uttalande kan man tolka som stöd för uppfattningen att uthyrningar av det slag och den omfattning som det var frågan om i det omtalade avgörandet skulle vara otillåten även enligt 7 kap. 8 § BRL. Detta i sin tur gör det svårt att hävda att sådana uthyrningar skulle vara tillåtna ens om det var bara var fråga om uthyrning av ett rum eller en plats på en soffa.

Är uthyrning av bostadsrätt genom Airbnb tillåten eller inte?

Svaret blir som ofta inom juridiken – Det beror på. Om en bostadsrättshavare vill ha tillstånd för någon enstaka uthyrning medan denne är bortrest så bör hyresnämnden kunna medge ett sådant tillstånd om föreningen skulle säga nej.

Hur ska man gå till väga om man vill hyra ut sin bostadsrätt?

Den som vill hyra ut hela sin lägenhet ska alltid fråga föreningen om lov. Om inte föreningen samtycker så kan en bostadsrättshavare begära att hyresnämnden prövar frågan och meddelar lov. Hyresnämnden bör kunna meddela tillstånd om det inte rör sig om uthyrning av alltför stor omfattning.

Om man ska hyra ut ett rum i sin lägenhet blir saken både enklare och svårare. Bostadsrättshavare har ingen skyldighet att fråga föreningen om lov att hyra ut enstaka rum. Vid sådana typer av upplåtelser är det 7 kap. 8 §BRL som sätter gränsen. En sådan typ av uthyrning får inte ske på ett sätt som medför men för föreningen eller annan medlem i föreningen. Så länge uthyrningen inte medför men för föreningen eller annan medlem i föreningen så kan föreningen inte hindra en sådan uthyrning. En förening bör få svårt att angripa dessa typer av uthyrningar om de är av förhållandevis begränsad omfattning och inte faktiskt leder till problem för föreningen eller dess medlemmar. Saken är dock ännu oprövad.

En annan sak man ska tänka på är att se om ens försäkringar täcker skador som skulle kunna uppstå till följd av uthyrning. (Genom hemförsäkring eller särskild försäkring genom förmedlingsföretaget). Inkomster från uthyrning ska man också redovisa till skatteverket. Läs mer om detta på skatteverkets hemsida

Lycka till!

Har du fler frågor om uthyrning? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.