När man inte längre är sams – viktiga saker att tänka på i och efter ett förhållande
När man inte längre är sams- viktiga saker att tänka på i och under ett förhållande

När man är kär och framtiden med ens partner ser ljus ut så kan det vara svårt, för att inte säga otänkbart, att fundera över vad som kan hända den dag kärleken eventuellt tar slut. Man tänker ofta inte på de konsekvenser som kommer av att man gifter sig eller blir sambo. Man bör dock noga tänka på vad som kan hända när en relation tar slut. Hur man på bästa sätt ser till att det finns så lite som möjligt att bråka om när man inte längre är sams.

Varför ska man då vara dyster och tänka på allt som kan gå fel när allt är så bra?

Då man gift sig eller blivit sambo med någon så kommer försäkringsbolagen inte längre att lämna ersättning för tvister som uppstår mellan makarna/samborna (undantaget tvister kring barn). Det innebär att alla konflikter som blir så pass allvarliga att man behöver juridisk hjälp av ombud får man betala helt själv. Bakgrunden till detta är att försäkringsbolag genom åren sett att det uppstår väldigt många tvister efter det att relationer tar slut. Det skulle kosta för mycket för försäkringsbolagen helt enkelt.

Statistiskt sett uppstår det alltså förhållandevis ofta konflikter vid en separation. Om man då inte har råd att ta hjälp av ett ombud så kan man förlora stora ekonomiska värden. Något som kanske är helt onödigt om man bara hade skrivit avtal med varandra medan man var sams och ville varandras bästa.

Att avtala om saker i tid är att spara både energi och pengar på lång sikt. Man måste dock ha i åtanke att ett avtal som är oklart eller lämnar stora utrymmen för tolkning kan skapa lika stora konflikter eller till och med större än om det inte hade funnits ett avtal. Man bör därför ta hjälp för att säkerställa att avtalen får önskad effekt utifrån aktuell situation.

Att betala för ett avtal är som att teckna en försäkring till en engångskostnad. Du betalar premien en gång och sedan har du ett fullgott skydd för en lång tid framöver. Man bör dock se över alla avtal med jämna mellanrum. Förhållandena och förutsättningarna kan skifta över tid.

Exempel på konflikter som ofta uppstår vid en separation när man inte längre är sams

  • Bodelning. Vem äger vad, vad ska vi dela, vad är ägodelarna värda och har någon rätt att få pengar? Ska lån till varandra ingå i bodelningen, ska arv efter någon ingå eller inte m.m. Många av dessa frågor kan man besvara i ett äktenskapsförord/samboavtal.
  • Gemensamt ägd egendom. Vem har rätt att använda den? Hur ska vi fördela kostnaderna? Vem ska bestämma om vi ska sälja egendomen? Hur ska vi bekosta nödvändiga reparationer om en delägare vägrar medverka? Många av dessa frågor kan man besvara i ett samägandeavtal
  • Arv. Vem ska få vad ur arvet? Vad händer med särkullbarnens rätt till arv? Hur blir det om efterlevande testamenterar eller ger bort egendom eller missgynnar en arvinge/särkullbarn? Hur ska man behandla gåvor som något? Många av dessa frågor kan man besvara i ett testamente.
  • Lån, skulder, gåvor m.m. Hur ska man hantera lån inom en relation? Vad händer om någon betalat mer än den andre för egendom? Kan ett lån egentligen vara en gåva? Är muntliga överenskommelser bindande? Många av dessa frågor kan man besvara genom klara och tydliga avtal och skriftliga överenskommelser.

Har du fler frågor om vad som händer när man inte längre är sams? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.