Varningar i samband med uppsägning

Det finns inom arbetsrätten några vanligt förekommande missuppfattningar. En sådan är föreställningen att ett visst antal ”varningar” från arbetsgivaren automatiskt medför sakliga skäl för uppsägning. Vilken betydelse har tidigare varningar i samband med uppsägning egentligen? Nedan följer några kommentarer och tips att ha i åtanke om du skulle befinna dig i en sådan situation.

Erinran, LAS-varning eller disciplinär åtgärd?

En arbetsgivare får inte utfärda en disciplinär åtgärd mot en anställd utan att det finns stöd i lag eller kollektivavtal. Under begreppet disciplinär bestraffning faller ex. avstängning från arbetsplatsen, löneavdrag samt skriftliga varningar. Detta gäller om arbetsgivaren ingått kollektivavtal och omfattar till största del också de anställda som inte har något kollektivavtal. Vill då exempelvis en arbetsgivare stänga av en anställd eller göra löneavdrag ska det finnas stöd för den åtgärden i kollektivavtal eller lag. Arbetsgivaren ska dessutom förhandlat med facket rätt ordning innan man fattar något beslut.

Om arbetstagaren inte har kollektivavtal är kravet att sådan åtgärd endast får vidtas om det finns stöd i lag eller det enskilda anställningsavtalet. Vidtar arbetsgivaren sådan åtgärd i strid med denna regel riskerar arbetsgivaren skadeståndsansvar. Ibland vill dock en arbetsgivare påminna en anställd om skyldigheter enligt anställningsavtalet eller dolda förpliktelser i anställningsförhållandet, samt klargöra att fortsatt misskötsamhet kan medföra att det kan finnas sakliga skäl för uppsägning. Detta är en så kallad LAS-varning eller erinran och är inte en disciplinär åtgärd. Dock kan gränsdragningssvårigheter uppstå. Enkelt förklarat får varningen i sig inte uppfattas som ett straff och innehålla direkta hot om uppsägning för att klassas som en LAS-varning.

Ofta hanterar man mindre förseelser eller synpunkter genom informella samtal mellan chef och anställd där det finns möjlighet att reda ut ev. missförstånd och söka lösningar. Om en arbetsgivare upplever att en anställd misskött sig upprepade gånger finns det dock, ur arbetsgivarens perspektiv, bevismässiga fördelar med att dokumentera att man framfört denna information skriftligt. I samband med utfärdandet av en Las-varning upprättar man ibland en handlingsplan för hur arbetstagaren ska förbättra sin prestation. Detta gör det lättare för arbetsgivaren att påvisa exempelvis underprestation.

Hur bör man agera om man blir varnad på felaktig grund?

Att utfärda en LAS-varning är en ensidig handling från arbetsgivaren och således svår att hindra i sak. Det faktum att arbetsgivaren ger en anställd en erinran är däremot inte liktydigt med att det funnits grund för varning eller att misskötsamhet överhuvudtaget förekommit. Arbetsgivaren har bevisbördan för att sakliga skäl för uppsägning eller laga grund för avskedande föreligger. Endast misstanke om misskötsamhet räcker inte som skäl.

Dessvärre är arbetstagaren ofta i ett kunskapsmässigt underläge. Det kan leda till missuppfattningar kring det faktiska förutsättningarna. I värsta fall kan arbetstagaren tro att denne behöver godta en uppsägning enbart baserat på att man mottagit ”varningar”. Som arbetstagare kan man alltså inte hindra en erinran. Däremot kan man framföra att man inte delar arbetsgivarens synsätt i sakfrågan. Avslutar en arbetsgivare en anställning på grund av personliga skäl ska arbetstagarens faktiska agerande ligga till grund för bedömning. En eller flera ”varningar” baserat på omständigheter som inte arbetsgivaren kan bevisa utgör inte i sig sakliga skäl för uppsägning. En helhetsbedömning måste ske i varje enskilt fall och arbetsgivaren har, som bekant, bevisbördan för vad denne gör gällande.

Har du fler frågor om varningar i samband med uppsägning? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Läs mer här:

Uppsägning – Juristjouren.se

Uppsagd från jobbet – en checklista – Juristjouren

Avskedande – Juristjouren

Omplacering på arbetsplatsen – Juristjouren.se

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.