Arvsrättsliga termer och ord
Arvsrättsliga termer och ord

Vid en persons bortgång är det mycket att ordna, inte minst med det ekonomiska och juridiska. Rätt snabbt kan man känna sig vilsen kring de rätt likartade termer och ord som förekommer på det arvsrättsliga området. Därför kan förhoppningsvis nedanstående korta förklaring av arvsrättsliga termer och ord hjälpa till:

Bouppteckning

Bouppteckning är den handling man upprättar efter en persons bortgång. Handlingen ska ange den s.k. dödsbodelägarkretsen. Dvs. vilka personer som ingår i dödsboet, samt vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på sin dödsdag. Om den avlidne var gift vid sitt frånfälle ska man även ange den efterlevande makens tillgångar och skulder. Handlingen skickar man sedan in till Skatteverket och den fungerar som en legitimationshandling gentemot utomstående parter för dödsboet då den visar vilka som får agera i dödsboets namn.

Bouppteckningsförrättning

Är det mötet som hålls mellan de kallade dödsbodelägarna där man går igenom bouppteckningen innan den skickas in för registrering till Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska vara kallade till förrättningen och meddela huruvida de avser att närvara eller inte.

Bodelning

Om den avlidne var gift och det föreligger giftorättsgemenskap mellan makarna kan en bodelning ske precis som vid en skilsmässa. Bodelningen sker då mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och/eller universella testamentstagare som träder i den avlidnes ställe. Efterlevande make kan begära att det inte ska ske någon bodelning innebärande att hen får behålla allt eller delar av sitt giftorättsgods varför detsamma inte blir föremål för delning. Om det enbart fanns enskild egendom mellan makarna sker ingen bodelning. Bodelning av giftorättsgodset innebär att efterlevande maken i vissa fall får tillgodogöra sig en del av dödsboets tillgångar innan den kvarvarande kvarlåtenskapen fördelas enligt lag eller testamente. Efterlevande sambo kan enbart begära bodelning i sambornas gemensamma bostad och bohag under förutsättning att desamma har införskaffats för gemensam användning och det inte finns något samboavtal som samborna undertecknat.

Arvskifte

Arvsskiftet är den handling som anger hur man fördelar kvarlåtenskapen, dvs. den avlidnes förmögenhet, mellan dödsbodelägarna. I handlingen anger man vem som ska få vad. På grund av detta blir arvskiftet också ibland en s.k. fångeshandling, dvs. ett bevis på ägande. Därför ska man skicka arvsskiftet till tex. Lantmäteriet, bostadsrättsföreningen eller hyresvärd om en av dödsbodelägarna ska få en tillgång som tillhörde dödsboet. Arvsskiftet är också en anvisning för bankerna om hur de ska fördela de finansiella medlen. I och med arvskiftet blir även dödsboet avslutat. Ibland kan man upprätta delskiften om dödsbodelägarna bara vill fördela en viss tillgång.

Boutredningsman

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om bouppteckning, arvskifte eller av andra anledningar vill få hjälp med dödsboet kan tingsrätten på ansökan av dödsbodelägare utse en boutredningsman. Boutredningsmannen går då in och tar över förvaltningen av dödsboet och kan också fördela arvet. Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete och den ersättningen betalar dödsboet. Boutredningsman är inte samma sak som en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren kan istället tvångsvis meddela ett bodelningsbeslut om makar vid skilsmässa inte kan komma överens.

Har du fler frågor? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Läs mer:

Dödsfall – Juristjouren.se

Bouppteckning – Juristjouren.se

Arvskifte – Juristjouren.se

Arvsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Väsentlig avgiftshöjning – vilka alternativ har jag?

Väsentlig avgiftshöjning – vilka alternativ har jag?

Omvärldssituationen är oroande. Krig, energikriser, höjda räntor och sjunkande bostadspriser är omvälvande för många, även bostadsrättsföreningar. Detta syns tydligt i att många nyproduktionsprojekt har blivit dyrare. Under coronapandemin gick priserna upp pga. höjda...

Ombyggnadsavtal

Ombyggnadsavtal

Ett ombyggnadsavtal är ett avtal som en styrelse kräver att medlemmen skriver på för att denne ska få genomföra en renovering. Ombyggnadsavtalet kan innehålla många olika villkor. Vanligt är att styrelsen kräver att medlemmen tar på sig strikt ansvar för och/eller att...

Gåvobrev fastighet

Gåvobrev fastighet

De två vanligaste sätten att överlåta en fastighet är genom köp och gåva. En fastighet kan också överlåtas genom bl.a. byte, bodelning, arv. I situationer när fastigheter t.ex. ska överlåtas från föräldrar till barn eller mellan makar och sambos aktualiseras frågan om...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR