Avsteg från hälftendelning – enklare att jämka bodelningsavtal?

Bodelningsärenden är många gånger komplexa, infekterade och innefattar inte sällan frågor som inte är direkt juridiska men ack så viktiga att beakta för att hitta bra och hållbara lösningar, vilket är speciellt önskvärt när barn finns med i bilden. I slutändan handlar bodelningen om vem som ska tillskiftas vilken egendom och om någon bodelningslikvid ska utges. Även fast äktenskapsbalken innehåller regler för hur en bodelning ska gå till, har parterna alltid en avtalsfrihet. Eller?

Den 9 juli 2020 meddelade Högsta domstolen (HD) en intressant dom. I korthet handlade målet om att A och B skiljde sig. Det fanns nettolikvid om 4 056 065 kr (främsta värdet var bostaden) och en hälftendelning enligt lag skulle medföra att B erhöll 2 028 032 kr i bodelningslikvid. Parterna kom dock överens om att B skulle erhålla 880 000 kr. Ett sedvanligt bodelningsavtal upprättades och undertecknades. B vände sig sedan till tingsrätten med frågan om bodelningslikviden denne erhöll var oskälig.

HD konstaterar följande: att avtalet innebar en kraftig skevdelning till B:s nackdel, att det fanns omständigheter som kan förklara skevdelningen då barnen skulle bo kvar hos A i bostaden, att A:s ekonomi var begränsad, att B behandlades på psykiatrisk avdelning innan avtalets ingående, att B blivit uppriven av A:s beslut att skiljas, att B tog ledig från jobbet och medicinerades mot depression, att B:s mentala hälsa var synlig för A samt att A formulerat avtalet. HD finner att B vid avtalets ingående var ”kraftigt ur balans” och gör bedömningen att avtalet ska jämkas på sätt att A ska utge en likvid om 2 028 032 kr till B.

När jag diskuterar rättsfallet med kollegor i branschen framkommer framförallt två tolkningslinjer. En del menar att varje avsteg från hälftendelning medför att det finns grund för jämkning med hänvisning till delar i HD:s argumentationslinje som ger utrymme för tolkningen att det krävs mindre för att uppnå ogiltighet för familjerättsliga avtal jämfört med t.ex. förmögenhetsrättsliga avtal. Andra är av uppfattningen att det kommer krävas mer än enbart avsteg från principen om hälftendelning. HD konstaterar förvisso att det i fallet rörde sig om en kraftig skevdelning, men de lade stor vikt vid B:s personliga förhållanden.

Rättsfallet öppnar upp för många frågor. Hade det gjort någon skillnad om parterna företrätts av ombud i bodelningen? Om något av ombuden upprättat avtalet? Hade det spelat någon roll om det i avtalet klart framgick att parterna var ense om att det var ett avsteg från principen om hälftendelning just för att möjliggöra för A att bo kvar med barnen? Hur länge efter undertecknande av avtalet hade B kunnat göra gällande oskälighet? Kommer rättsfallet få genomslag även på andra familjerättsliga avtal? Jag tänker då speciellt på äktenskapsförord där syftet ofta är att skydda den ekonomiskt starkare parten, vilket i praktiken är en typ av skevdelning från principen om hälftendelning.

Som ombud efterlämnar rättsfallet en känsla av att man inte längre kan vara lika säker på att det råder full avtalsfrihet mellan parterna, vilket självklart påverkar vår rådgivning och delvis parternas förutsebarhet.

/Therese Pehrsson Ghahraman, familjejurist

Klicka här om du önskar komma i kontakt med Therese 

Fler artiklar

När man inte längre är sams – viktiga saker att tänka på i och efter ett förhållande

När man inte längre är sams – viktiga saker att tänka på i och efter ett förhållande

När man är kär och framtiden med ens partner ser ljus ut så kan det vara svårt, för att inte säga otänkbart, att fundera över vad som kan hända den dag kärleken eventuellt tar slut. Man tänker ofta inte på de konsekvenser som kommer av att man gifter sig eller blir sambo. Man bör dock noga tänka på vad som kan hända när en relation tar slut och hur man på bästa sätt ser till att det finns så lite som möjligt att kunna bråka om.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR