Omplacering på arbetsplatsen

Har du blivit omplacerad till en ny position som du uppfattar som betydligt mindre kvalificerad än din ursprungliga befattning? I vissa fall kan en omplacering innebära att tjänstens beskaffenhet i grunden förändras till en ny tjänst. Då handlar det snarare om en uppsägning från arbetsgivarens sida. I andra fall kan omplaceringen ligga inom ramen för arbetsgivarens verksamhet. Detta trots att arbetsuppgifterna är helt andra än de i ursprungstjänsten.

Huvudregeln om arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetstagarens arbetsskyldighet

Anställningsförhållandet innehåller en obalans mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetstagaren är underordnad arbetsgivarens anvisningar och står under dennes ledning och kontroll. Den här lydnads- och lojalitetsplikten är den fundamentala delen av arbetstagarens avtalsförpliktelse. Den till arbetstagaren förmånligt tvingande lagstiftningen tillsammans med framförhandlade kollektivavtal existerar för att utjämna obalansen i anställningsförhållandet. Den reglerar på olika sätt förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Ur arbetsgivarens synvinkel talar man om dennes arbetsledningsrätt. En rätt som är fastställd genom några av Arbetsdomstolens tidigaste avgöranden. I enlighet med arbetsledningsrätten äger arbetsgivaren rätten att leda och fördela arbetet och utgångspunkten är således att arbetsgivaren bestämmer ensidigt. Omfattningen av arbetsskyldigheten reglerar man i det personliga anställningsavtalet och avser arbetsuppgifter, arbetstid och arbetsplats. Det kallas ibland för den primära arbetsskyldigheten.

Omplacering

Oaktat anställningsavtalet kan arbetstagaren vara skyldig att utföra andra arbetsuppgifter om arbetsgivaren kräver det. T.ex. vid en omplacering eller växling av arbetsuppgifter. Arbetsgivaren har således en vidsträckt möjlighet att disponera arbetskraften och arbetsuppgifterna behöver inte vara styrda till de som arbetstagaren först blev anställd för att göra. Arbetsgivaren har vittgående möjligheter att ändra arbetsuppgifter. De är så omfattande att arbetstagarens huvudsakliga förpliktelse karaktäriseras av just denna skyldighet att ställa sin arbetskraft till förfogande.


Av Arbetsdomstolens praxis framgår tre stycken riktlinjer för frågan om arbetstagares arbetsskyldighet:

  1. Det ska finnas ett naturligt samband mellan det tilltänkta arbetet och arbetsgivarens verksamhet.
  2. Det skall utföras för arbetsgivarens räkning.
  3. Det skall falla inom arbetstagarens allmänna yrkeskvalifikationer.

Den ibland förvirrande termen ”omplacering” har fått en skiftande användning i rättspraxis. Den omplacering som vi talar om i detta sammanhang är den som härrör från en arbetsledningsåtgärd där arbetstagaren inom ramen för sin anställning får nya arbetsuppgifter. De nya arbetsuppgifterna ligger i detta fall inom vad man kan definiera som arbetstagarens arbetsskyldighet. Om situationen däremot är sådan att tjänstens beskaffenhet i grunden blir förändrad i sådan grad att det blir fråga om en helt ny anställning anser man att arbetstagaren är skild från sin tidigare anställning. Då är utrymmet för att inom den bestående anställningen förflytta arbetstagaren till andra arbetsuppgifter mer begränsat.  I dessa fall blir det individuella anställningsavtalets utformning ofta avgörande.

När en omplacering kan tolkas som en uppsägning

Redan 1929 kom arbetsdomstolen fram till att kvalificerade yrkesarbetare endast undantagsvis vara tvingade att utföra okvalificerat arbete. Däremot finns det fall där domstolen har resonerat annorlunda. Exempelvis ett fall där en systemadministratör fick arbetsuppgifter likande en vaktmästare och där AD i sin bedömning inte tog hänsyn till arbetsuppgifternas olika prestige. Det klart övervägande skälet till att en arbetstagare ska utföra arbetet eller inte är huruvida det ingår i deras arbetsskyldighet eller inte.

När man förändrar arbetsuppgifterna på det sätt att de är att betrakta som utanför arbetstagarens arbetsskyldighet ska man likställa arbetsledningsåtgärden med ett avskedande eller uppsägning. Arbetsgivarens handlade kan därför bli föremål för regler om skiljande av tjänst i LAS, lagen (1982:80) om anställningsskydd. Enligt 7 § LAS kräver man saklig grund för sådan uppsägning. I värsta fall kan arbetstagarna uppleva att nackdelarna med omplaceringen är att uppfatta som så omfattande att det inte är någon egentlig skillnad från en uppsägning. Oavsett om detta var arbetsgivarens avsikt eller inte.

En omplacering som är av särskilt ingripande natur kräver objektivt godtagbara skäl. Om arbetsuppgifterna är av sådan karaktär att de är att anse som särskilt ingripande för att de i väsentlig del skiljer sig från arbetstagarens arbetsbeskrivning och några godtagbara skäl härom inte kommer från arbetsgivaren kan man tolka omplaceringen som en uppsägning istället. Ett brott mot anställningsavtalet kan i denna del vara aktuell och i så fall kan arbetsgivaren bli skyldig att betala ut ett ekonomiskt skadestånd, om arbetsgivaren har sänkt arbetstagarens lön pga. omplaceringen. Vid bedömmandet huruvida en omplacering är en uppsägning måste omständigheterna och bedömningen ske från fall till fall. 

Har du fler frågor om omplacering? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.