Samboavtal

​Med sambo avses två personer som bor tillsammans i parförhållande och har ett gemensamt hushåll. Sambor kan upprätta ett avtal, ett så kallat samboavtal, som reglerar vad som ska gälla vid en eventuell separation. I ett samboavtal kan sambolagens regler avtalas bort vilket innebär att egendom som enligt lagen skulle vara samboegendom inte delas i en bodelning.

När behövs ett samboavtal?

Sambolagen innefattar framförallt vad som gäller med en införskaffad bostad och bohag (möbler m.m.). Om man införskaffar en bostad i syfte att bo där med sin sambo utgör det samboegendom. Det är alltså något båda parter har lika stor rätt till i en bodelning oavsett vem som betalat vid köpet. Detsamma gäller för bohag införskaffat för gemensam användning under samboskapets gång.

För att reglera det hela på ett annat sätt måste parterna upprätta ett samboavtal. Ett samboavtal kan avtala bort hela sambolagen eller delar av sambolagen. Oftast upprättar man ett samboavtal för att reglera vad som ska gälla för en införskaffad bostad. Detta då det är där de stora pengarna i regel finns. Om den ena parten satsat allt och står som ensam ägare räcker det att upprätta ett enklare samboavtal där man avtalar bort sambolagens regler om bodelning.

När behövs det ett skuldebrev som komplement till samboavtalet?

Det är relativt vanligt att sambos bestämmer sig för att införskaffa en bostad gemensamt men av olika skäl satsar olika mycket pengar. Ofta väljer man ändå att stå 50/50 på ägandet. Trots att man har lagt olika mycket i kontantinsats. Om man önskar reglera det på ett sådant sätt att den part som satsat mer också ska få tillbaka mellanskillnaden vid en ev. separation och bodelning så är det att rekommendera att upprätta ett skuldebrev där man reglerar detta. På så sätt betalar den andre parten tillbaka hälften av den överskjutande delen så att det  blir ekonomiskt rättvist.

Kan man göra på något annat sätt när man satsat olika mycket pengar vid köpet?

Ett annat alternativ när sambos går in med olika insatser vid ett bostadsköp är att omvandla de olika insatserna till en motsvarande procentandel av ägandet. Om den ena partens sammanlagda insats (+ tillhörande lån) exempelvis motsvarar 60% av bostadens värde och den andre partens insats (+ tillhörande lån) motsvarar 40% av bostadens värde så reglerar man detta redan vid ingången av köpet. Rör det en bostadsrätt så reglerar man detta sedan i föreningsregistret. Om det rör en fastighet så ansöker man om lagfart hos lantmäteriet med de avtalade ägandeandelarna. På så sätt har man redan förtydligat insatsen med en motsvarande ägandeandel och då räcker det att upprätta ett samboavtal för att skydda respektive ägandeandel som enskild.

Måste en jurist anlitas för att upprätta ett samboavtal?

Det finns inget tvång att anlita en jurist för att upprätta ett samboavtal men det kan alltid vara en god idé att anlita en sakkunnig för att säkerställa kvalitén i de avtal som man upprättar. I de enklaste fallen räcker det ofta med ett standardsamboavtal och där kan man i regel använda sig av en standardmall som matchar situationen men i det fall en bostad införskaffats med olika insatser är det generellt en bra idé att vända sig till en jurist.

Vill ni upprätta ett samboavtal?

Beställ ett samboavtal här.

Familjerätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Samboavtal

Artiklar inom familjerätt

Bodelningsförrättare

Bodelningsförrättare

Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en...

Vem får hunden vid en separation?

Vem får hunden vid en separation?

Frågan om vad som händer med ett husdjur vid en separation eller skilsmässa blir allt vanligare. Allt fler hushåll skaffar hund eller något annat husdjur och vid en skilsmässa/separation kan det finnas väldigt mycket känslor med i bilden. En hund är ofta som en...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.