Arvskifte

Arvskifte

Bodelningsavtal

Som nämnts under bouppteckning ska det – om den avlidne var gift eller sambo – även upprättas en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande makan/maken/sambon. Detta avtal reglerar egendomsfördelningen mellan dödsboet och den efterlevande. Det är dock vanligt att detta inte görs när den avlidne var gift och det bara finns barn som är gemensamma med den efterlevande maken. Den efterlevande maken ärver oftast hela kvarlåtenskapen och något avtal behöver i regel inte upprättas. Av praktiska skäl brukar, i dessa situationer, bodelningsavtal och arvskifte upprättas i samma handling.

Arvskifte

När bouppteckningen efter den avlidna är registrerad återstår den egentliga fördelningen av den avlidnes tillgångar – arvskiftet. Genom arvskiftet fördelas den avlidnes tillgångar mellan dödsbodelägarna. Arvskifteshandlingen är en handling av vilken det framgår till vem av arvingarna och testamentstagarna som egendom ska tillskiftas, t.ex. att bostadsrättslägenheten ska tillskiftas en viss person. En arvskifteshandling ska vara skriftlig och undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

Bouppteckningen tillsammans med arvskifteshandlingen är de handlingar som behövs för att kunna verkställa en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap och utgör bevis över att dödsbodelägarna är överens om vem som ska få viss egendom. Detta innebär att om det finns bankmedel krävs det ofta att arvtagaren kommer in med båda handlingarna på ett bankkontor för att banken ska föra över pengar till dess konto. Är det en bostadsrätt eller fastighet som ska fördelas krävs även att skifteshandling och bouppteckning skickas till föreningen eller Lantmäteriet.
Arvskifte behöver inte förrättas om det bara finns en dödsbodelägare (s.k. enmansdödsbo). Då utgör den registrerade bouppteckningen underlag för överföring av tillgångar, t ex bostadsrättslägenhet.

 

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Date:
Category: