Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Bodelning mellan sambos
I samband med att ett samboförhållande tar slut ska man, på begäran av den ena sambon, göra en bodelning mellan dem. En begäran om bodelning skall man göra senast inom ett år från det att samboskapet upphör.
Vad ingår i en bodelning mellan sambos?
Vad som ingår i en bodelning mellan sambos är långt mer begränsat i förhållande till vad som gäller för gifta par.
I bodelning mellan sambos ingår s.k. samboegendom. Det är parternas gemensamma bohag och bostad, under förutsättning att den införskaffats för gemensam användning. Egendomen kan tillhöra och vara förvärvad av bara en av parterna men ändå vara kategoriserad som samboegendom. Bostaden kan vara en bostadsrättslägenhet, ägarlägenhet, fastighet (villa, småhus) eller hyresrättslägenhet. Det relevanta är att det rör sig om sambornas permanentbostad.
Med bohag avser man sådant som är lös egendom och är införskaffat för det gemensamma hemmet. Exempel på bohag är möbler, hushållsmaskiner, prydnadssaker och hemelektronik. Det finns dock ett undantag för sådan egendom som är införskaffad huvudsakligen för någon av parternas fritidsändamål. Till exempel sportutrustning eller annan egendom som är införskaffad och huvudsakligen ämnad att för en part i samboförhållandet utanför hemmet. Detta även om man råkar förvara utrustningen i sovrummet.
När tillkommer och upphör ett samboförhållande?
I allmänhet är det svårare att bevisa ett samboförhållande. Detta på grund av att det inte finns någon myndighetsregistrering som vid ett äktenskap. Parterna skriver inte på att avtal där de intygar att det lever i ett samboförhållande utan denna status tillkommer formlöst. Därför får de faktiska omständigheterna visa huruvida ett samboförhållande tillkommit eller upphört. Vad som utgör ett samboförhållande är enligt 1 § sambolagen:
”… två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.”
Ett samboförhållande upphör de flesta gånger genom en av följande omständigheter. Om samborna eller någon av dem ingår äktenskap, om samborna flyttar isär eller om någon av dem avlider. Möjligheten att påkalla bodelning varierar dock mellan dessa olika omständigheter.
Vid separation eller giftermål
Om någon av parterna flyttar permanent eller gifter sig med någon annan anser man att samboförhållandet har upphört. Vid påkallande av en parterna ska då en bodelning mellan sambos ske. Som vi beskriver ovan ska en sådan begäran framställas inom ett år från det att samboförhållandet upphört. Om samboparet gifter sig med varandra så ersätter äktenskapsbalkens regler sambolagens regler.
Vid dödsfall
Om någon i ett samboförhållande går bort så har endast den efterlevande sambon rätt att påkalla bodelning. Vid en situation där den efterlevande sambon äger mer eller all samboegendom än den som avlidit kan alltså en bodelning komma till stånd endast om efterlevande begär det. Påkallande av bodelning vid dödsfall ska ske senast vid bouppteckningsförrättning efter den avlidne.
Hur går en bodelning mellan sambos till?
Enligt huvudregeln så har parterna rätt till likadelning av vad som utgör samboegendom. Ett första steg är att göra en inventering av vad som ingår. Värdet av parternas samboegendom adderar man sedan och i slutänden ska vardera parten få ett lika stort värde på sin lott.
Det kan man lösa genom att skifta egendom mellan parterna i lottläggningen eller att den part som äger mer samboegendom kompenserar den andre med pengar. Innan man fastslår hur mycket vardera part bidrar med i bodelningen får denne avräkna de skulder den sambon har när samboförhållandet upphör. Skulder som man kan avräkna är som huvudregel endast sådana som har särskild förmånsrätt (ex. bolån med säkerhet i bostaden) eller på annat sätt är hänförliga till samboegendomen. Vad gäller värdering av samboegendomen utgår man generellt från ett marknadsvärde som är gällande vi bodelningstillfället. Det står dock parterna fritt att komma överens på annat sätt. Överenskommelsen ska ske skriftligt i ett bodelningsavtal. Bodelningsavtalet ska båda parterna sedan signera.
Vem får bostaden?
Bostaden behandlar man enligt en egen regel i sambolagen med betydelsen att den som har störst behov av bostaden ska få den på sin lott i bodelningen.
För att ett övertagande av en bostad som har ett ekonomiskt värde (bostadsrätt, fastighet) är en förutsättning att den övertagande parten kan ta över åvilande lån samt kompensera den andra sambon. I övrigt får inte ett övertagande vara oskäligt mot den andre parten.
Om den parten som får bostaden på sin lott får ett större värde än denne har rätt till enligt andelsberäkningen så ska denne kompensera den andra parten. Vid värdering av bostaden så räknar man med en s.k latent reavinstskatt. Detta betyder att man gör ett fiktivt avdrag på bostadens värde likt att de skulle ske en riktig försäljning. Även avdrag för försäljningskostnader sker enligt samma princip. Rör det sig om en hyresrätt har inte den ett ekonomiskt värde men bedömning gällande övertagande följer samma regler som ovan.
Enligt en undantagsregel finns en särskild övertaganderätt av bostad som man kan tillämpa på bostäder som inte är samboegendom. Denna regel omfattar dock inte fastigheter och är endast tillämplig om det anses skäligt mot den som är innehavare av bostaden. Om parterna inte har gemensamma barn krävs synnerliga skäl för ett sådant övertagande, vilket betyder nästan aldrig. Om en sambo övertar bostaden enligt denna regel ska den andra sambon få ersättning för bostadens eventuella ekonomiska värde
Samboavtal
Ett sambopar eller ett par som ska flytta ihop kan själva välja att sambolagens regler mer eller mindre inte ska gälla i deras förhållande. Detta genom att upprätta ett samboavtal. Läs mer här: Samboavtal – Juristjouren.se
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Uppsägning av hyresrätt vid samboseparation
Konsten att undvika konflikter vid en separation
Har du fler frågor om bodelning mellan sambos? Då är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom familjerätt
Övertagande av bostad från sambo vid separation
Sambolagen reglerar som huvudregel att endast samboegendom ska ingå i en bodelning när man separerar. Med samboegendom avser man en bostad införskaffad i anslutning till, eller under samboförhållandet. Även bohag som man införskaffat under sambotidens gång utgör...
Bodelningsförrättare
Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en...
Vem får hunden vid en separation?
Frågan om vad som händer med ett husdjur vid en separation eller skilsmässa blir allt vanligare. Allt fler hushåll skaffar hund eller något annat husdjur och vid en skilsmässa/separation kan det finnas väldigt mycket känslor med i bilden. En hund är ofta som en...
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.