Ett hjälpmedel för efterlevande

När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. För att underlätta det hela beskriver vi nedan vad man kan och ska göra när en anhörig har gått bort och i dessutom i vilken ordning. Givetvis kan  en sådan här text inte omfatta alla tänkbara situationer, men förhoppningsvis kan detta hjälpa anhöriga att orientera sig i en svår tid. I vissa lägen kan det vara klokt att konsultera en jurist. En jurist kan också få i uppdrag att sköta allt det administrativa.

Dödsfall

Det första som sker efter ett dödsfall är att en läkare tillkallas för att konstatera att personen är avliden. Läkaren utfärdar två intyg, dels ett dödsbevis som omedelbart skickas till Skatteverket, dels ett dödsorsaksintyg som inom fyra veckor skickas till Socialstyrelsen. Läkaren skickar intygen till berörda myndigheter och du som efterlevande behöver inte göra något. Vanligtvis tar det några dagar för Skatteverket att registrera ett dödsfall. Efter registrering kan dock vem som helst kontakta Skatteverket för att få ett s.k. dödsfallsintyg.

Läkaren ser till att den avlidne transporteras till något av landstingets bårhus. Om familjen vill invänta ytterligare närstående, kan läkaren besluta att det är lämpligt att låta den avlidne ligga kvar i hemmet en kortare tid innan den avlidne förs till ett bårhus eller gravkapell. Smycken eller annat av affektionsvärde som den avlidne har på sig överlämnas till närstående eller lämnas kvar i hemmet. Om den avlidne har familjemedlemmar eller egendom som behöver tas om hand kommer den som konstaterar dödsfallet att omedelbart kontakta kommunens socialförvaltning.

Begravning

Begravningen (kremering eller gravsättning) ska enligt begravningslagen ske inom en månad efter dödsfallet. Det kan därför vara bra att redan några dagar efter dödsfallet ta kontakt med en begravningsbyrå. Begravningsbyråerna brukar bistå i allt det praktiska kring själva begravningen.

Innan mötet med begravningsbyrån kan det vara bra att klargöra om den avlidne hade några särskilda önskemål för begravningen. De anhöriga behöver fatta beslut om var begravningen ska äga rum, hur kistan ska se ut, om det ska finnas blommor eller dekorationer och om det ska annonseras i tidningar.

Om en kyrklig begravning är aktuell kommer de närmast efterlevande att få kontakt med en präst som de kan diskutera utformningen av begravningsceremonin med. Prästen kommer då ställa frågor om den avlidne, bl.a. hur han/hon var som person, vad han/hon gillade o.s.v. Även här kan det vara bra att tänka på om det är något speciellt som bör sägas om den avlidne. Prästen kan även vara ett samtalsstöd för de efterlevande.

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet (förutom i Stockholms stad och Tranås kommun där staden/kommunen själv är huvudman). Huvudmannen ansvarar bland annat för att tillhandahålla gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni. Detta finansieras genom begravningsavgiften som betalas via skattsedeln varje år, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övriga tjänster är dock kostnadsfria för de som är medlemmar.

Kostnader

Begravningsbyråerna tar betalt för sina tjänster. I första hand står dödsboet för dessa kostnader. Saknas det medel i dödsboet är det beställaren av tjänsten, dvs. vanligtvis en av de efterlevande, som ansvarar för att begravningsbyrån får betalt. Begravningskostnaderna har förtur framför andra kostnader i dödsboet. Dödsbodelägarna bör därför inte betala några andra räkningar förrän bouppteckningen är klar och det står klart att tillräckligt med pengar finns.

Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo, eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, kan kommunen hjälpa till med att upprätta en dödsboanmälan. Dödsboanmälan kommer då att ersätta bouppteckningen.

Bouppteckning

Nästa steg blir att upprätta en bouppteckning.

Arvskifte

Det sista steget är att upprätta ett arvskifte, fördelningen av den avlidnes tillgångar.

Checklista

Slutligen har vi en checklista över saker som behöver ordnas som lätt kan glömmas bort.
Ett tips är att skriva ut listan och bocka av vad som är gjort.

Klicka här om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.