Dödsbo och bouppteckning

Dödsfall och bouppteckning

Dödsbo och dödsbodelägare

När någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet är en s.k. juridisk person som träder i den avlidnes ställe. Dödsboet företräds gemensamt av dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är de som ärver den avlidne enligt lag samt eventuella universella testamentstagare (dvs. någon som ärver all den avlidnes kvarlåtenskap eller en viss del, t ex ¼, av kvarlåtenskapen enligt testamente).

Undersöka tillgångar och skulder m.m.

Inledningsvis behöver man söka igenom den avlidnes papper för att få fram uppgifter om den dennes ekonomi. Den mesta informationen kan man ofta få via en kontakt med den avlidnes bank. Banken kan också utfärda ett intyg över den avlidnes tillgångar på konton, värdepappersdepåer, bankfack eller liknande. Banken kan också ge information om eventuella lån den avlidne har haft. Det kan även vara bra att gå igenom vilka försäkringar som kan aktualiseras i samband med dödsfallet.

Bouppteckningens innehåll

För varje dödsbo ska en bouppteckning upprättas (förutom när det räcker med dödsboanmälan – se “Vad händer när någon dör”). Bouppteckningen är en förteckning över alla tillgångar och skulder som den avlidne hade på dödsdagen. Eftersom det vid dödsfall i många fall innebär att en bodelning ska göras ska även efterlevande makes/makas tillgångar och skulder antecknas. Var den avlidne sambo ska även sambons samboegendom finnas med i bouppteckningen.

Av bouppteckningen framgår också vilka som är dödsbodelägare. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Det är en viktig uppgift eftersom dödsbodelägarna med stöd av bouppteckningen kan företräda dödsboet i olika situationer. Till exempel så kan dödsbodelägarna skriva under ett överlåtelseavtal där dödsboet överlåter en bostadsrättslägenhet. Utan fullmakt från de andra dödsbodelägarna kan en ensam dödsbodelägare inte överlåta dödsboets egendom. Ett sådant avtal är ogiltigt.

I bouppteckningen ska, utöver det ovan nämnda, eventuell förekomst av testamente eller äktenskapsförord bifogas. Om den avlidnes make/maka redan avlidit måste bouppteckningen efter denne också ges in tillsammans med bouppteckningen efter den avlidne.

En bouppteckning ska i regel upprättas inom tre månader från dödsfallet och inom en månad därefter ges in till Skatteverket för registrering. Det finns inget krav på att någon viss person ska ha upprättat bouppteckningen. En privatperson kan man själv upprätta en bouppteckning. Vi rekommenderar dock att professionell hjälp alltid anlitas. Blankett för bouppteckningen går att finna på Skatteverkets hemsida.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Artiklar inom arvsrätt

Vad händer när det inte finns ett testamente?

Vad händer när det inte finns ett testamente?

Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock...

Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet

Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet  Gåvor som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som blivit missgynnad...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.