Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Arvskifte
När en bouppteckning efter den avlidne är registrerad återstår den egentliga fördelningen av den avlidnes tillgångar. Detta kallas arvskifte.
Arvskifte
När dödsboet är förberett för skifte, vilket bland annat kan innefatta försäljning av tillgångar, betalning av skulder och uppsägning av avtal, upprättar man ett s.k. arvskiftesavtal.
I avtalet framgår uppgifter om dödsboet. Vilka som har rätt att del av arvet samt hur man slutligen ska fördela kvarlåtenskapen. Till exempel att en bostadsrättslägenhet tillfaller en viss person eller att dödsboets bankmedel fördelas mellan dödsbodelägarna på ett visst sätt. Avtalet ska vara skriftlig och undertecknat av samtliga dödsbodelägare och testamentstagare.
Bouppteckningen och arvskiftesavtalet har en legitimerande verkan
Detta innebär att handlingarna behövs för att den faktiska fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap ska kunna genomföras.
Man behöver ta med bägge handlingarna till aktuellt bankkontor när arvet slutligen ska betalas ut. Det kan också krävas fullmakt från samtliga dödsbodelägare om endast en av delägarna, eller annat ombud, ska se till att arvet blir utbetalt.
Olika bankers rutiner skiljer sig åt varför det är klokt att kontakta banken i förväg och försäkra sig om att allt underlag finns tillgängligt. Är det en bostadsrätt eller fastighet som man ska fördela måste man skicka skifteshandlingen och bouppteckning till bostadsrättsföreningen eller Lantmäteriet.
Notera att ett man inte behöver förrätta ett arvskifte om det bara finns en dödsbodelägare (s.k. enmansdödsbo). Då utgör den registrerade bouppteckningen underlag för överföring av tillgångar, till exempel en bostadsrättslägenhet eller bankmedel.
Bodelning i samband med arvskifte
Om den avlidne var gift ska som huvudregel en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande makan/maken ske. Dock kan en efterlevande make eller maka åberopa sin rätt, enligt 12:2 Äktenskapsbalken, att helt eller delvis avstå från att genomföra en bodelning.
Om den avlidne var sambo ska en bodelning ske om den efterlevande sambon påkallar en sådan. Detta kan ske senast vid bouppteckningsförrättningen. Dödsboet har inte motsvarande rätt att påkalla bodelning vid samboskap.
En bodelning i detta sammanhang kan man förenklat beskriva som en fördelning av den avlidne och efterlevande makens giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom). Huvudregeln är att den efterlevande och dödsboets respektive giftorättsgods, efter avdrag för skulder, läggs samman och att bägge sidor ska erhålla ett lika stort ekonomiskt värde efter delning. Detta kan dock bland annat påverkas av förekomst av äktenskapsförord.
Bodelning i samband med arvskifte för sambos
Samma princip gäller vid samboskap med undantaget att det som delas endast är samboegendom. Vilket betyder den gemensamma bostaden och bohaget under förutsättning att det förvärvats för gemensam användning. Sambors möjlighet genomföra bodelning kan bland annat påverkas av förekomsten av samboavtal.
Överenskommelsen om bodelning, ett s.k. bodelningsavtal, ska för att vara giltig vara en skriftlig handling och undertecknad av båda parterna. Ett sådant avtal brukar man dock inte upprätta när den avlidne var gift och det bara finns barn som är gemensamma. Detta eftersom den efterlevande maken i sådana situationer oftast ärver hela kvarlåtenskapen. Något separat bodelningsavtal behöver man därför inte upprätta. I dessa situationer brukar i stället, av praktiska skäl, bodelningsavtal och arvskifte vara upprättade i samma handling.
Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom arvsrätt
Vad händer när det inte finns ett testamente?
Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock...
Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet Gåvor som riskerar att inkräkta på en bröstarvinges absoluta rätt till arv, så kallade laglottskränkningar, är ett ämne som rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har...
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?
Hälften av den arvslotten som enligt lag ska tillfalla en bröstarvinge utgör dennes laglott. Detta är att betrakta som en miniminivå som inte kan inskränkas genom testamente.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.