Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Arvsrätt
Arvsrätt handlar om juridiken kring när en person avlider. I detta innefattas bland annat frågor som rör testamente, förskott på arv, gåva att likställa med testamente, dödsbo, bouppteckning, arvskifte och skiftesman m.m.
Vem ärver?
När det inte finns ett testamente som särskilt reglerar hur man ska fördela arvet så följer man den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser
Första arvsklassen; Bröstarvingar. Barn, barnbarn, o.s.v. i rakt nedstigande led.
Andra arvsklassen. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v. i rakt nedstigande led.
Tredje arvsklassen: I första hand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.
Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en sambo. Om man vill att en kusin eller sambo, eller någon ska ärva något är det alltså av största vikt att upprätta ett testamente där man reglerar detta. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så blir det allmänna arvsfonden som ärver.
Om den avlidne är gift varierar vad som gäller beroende på omständigheterna. Här kan du läsa mer om vem som ärver.
Dödsfall
När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. Här kan du läsa mer om vad som ska göras när någon avlider.
Dödsbo och Bouppteckning
I samband med att en person avlider uppstår ett dödsbo. Ett dödsbo är en så kallad juridisk person som i princip ersätter en avliden person rent juridiskt. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning är en förteckning av den avlidne personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska man upprätta och skicka in till Skatteverket inom tre månader från dödsdatumet. För att en bouppteckning ska bli godkänd ska alla dödsbodelägare vara kallade och haft möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om det uppstår oenighet eller tvist i dödsboet finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en boutredningsman. Här kan du läsa mer om dödsbo och bouppteckning.
Arvskifte
När en bouppteckning är upprättad och godkänd av skatteverket återstår det att upprätta ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna (och ev. universella testamentstagare). Arvskiftet reglerar hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan de inblandande parterna. Arvskifteshandlingen ska undertecknas av samtliga inblandande parter och fungerar sedan som en överlåtelsehandling när exempelvis en fastighet eller ett bankkonto ska skiftas. Om dödsbodelägare inte kan komma överens om uppdelningen finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om att en skiftesman ska utses. Här kan du läsa mer om arvskifte.
Testamente
Ett testamente är ett dokument vari det bestäms hur dina tillgångar ska fördelas när du gått bort, det vill säga vem som ska ärva dig. Om man inte har barn står det en i princip fritt att testamentera alla sina tillgångar till vem man helst önskar. Det kan röra sig om både privatpersoner, företag, välgörenhetsorganisationer m.m. Om man har barn behöver man beakta barnens oinskränkta rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Särkullbarn(utomäktenskapliga barn) har rätt att begära ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle medans bröstarvingar(barn inom äktenskapet) får vänta på sin del tills båda föräldrarna avlidit. Ett testamente måste bevittnas av två utomstående personer(icke jäviga) för att vara giltigt. Här kan du läsa mer om testamente.
Förskott på arv
En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om den som tagit emot gåvan är arvsberättigad till givaren av gåvan. Gåvans värde ska man då i vissa fall avräkna från mottagarens lott i framtida arvskifte. Om gåvan är att betrakta som ett förskott på arv och om avräkning ska ske beror på. Exempelvis utgör gåvor av större ekonomiskt värde till bröstarvingar förskott på arv såtillvida det inte reglerats på annat sätt. Att en förälder fullgör sitt underhållsansvar genom att betala för uppehälle och utbildning betraktas inte som förskott på arv. Gåvor till andra arvingar än bröstarvingar betraktas som utgångspunkt inte som förskott på arv, om det inte föreskrivits att gåvan ska vara ett förskott på arv eller på annat sätt framgår att detta varit avsett vid gåvotillfället. Här kan du läsa mer om förskott på arv.
Artiklar inom arvsrätt
Vad händer när det inte finns ett testamente?
Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock...
Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet Gåvor som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som blivit missgynnad...
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?
Hälften av den arvslotten som enligt lag ska tillfalla en bröstarvinge utgör dennes laglott. Detta är att betrakta som en miniminivå som inte kan inskränkas genom testamente.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.