Dödsfall

När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. Här kan du läsa mer om vad som ska göras när någon avlider.

Dödsbo och Bouppteckning

I samband med att en person avlider uppstår ett dödsbo. Ett dödsbo är en så kallad juridisk person som i princip ersätter en avliden person rent juridiskt. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning är en förteckning av den avlidne personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska upprättas och skickas in till Skatteverket inom tre månader från dödsdatumet. För att en bouppteckning ska godkännas ska alla dödsbodelägare ha kallats och haft möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om det uppstår oenighet eller tvist i dödsboet finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en boutredningsman. Här kan du läsa mer om dödsbo och bouppteckning.

Arvskifte

När en bouppteckning är upprättad och godkänd av skatteverket återstår det att upprätta ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna (och ev. universella testamentstagare). Arvskiftet reglerar hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan de inblandande parterna. Arvskifteshandlingen ska undertecknas av samtliga inblandande parter och fungerar sedan som en överlåtelsehandling när exempelvis en fastighet eller ett bankkonto ska skiftas. Om dödsbodelägare inte kan komma överens om uppdelningen finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om att en skiftesman ska utses. Här kan du läsa mer om arvskifte.

Testamente

Ett testamente är ett dokument vari det bestäms hur dina tillgångar ska fördelas när du gått bort, det vill säga vem som ska ärva dig. Om man inte har barn står det en i princip fritt att testamentera alla sina tillgångar till vem man helst önskar. Det kan röra sig om både privatpersoner, företag, välgörenhetsorganisationer m.m. Om man har barn behöver man beakta barnens oinskränkta rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Särkullbarn(utomäktenskapliga barn) har rätt att begära ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle medans bröstarvingar(barn inom äktenskapet) får vänta på sin del tills båda föräldrarna avlidit. Ett testamente måste bevittnas av två utomstående personer(icke jäviga) för att vara giltigt. Här kan du läsa mer om testamente.

Vem ärver?

När det inte finns ett testamente med särskilda önskningar följer man den legala arvsordningen som regleras ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser

1. Bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, o.s.v., i rakt nedstigande led.
2. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v., i rätt nedstigande led.
3. I förstahand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.

Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner  saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en efterlevande sambo. Om man vill att en kusin eller sambo ska ärva något är det av största vikt att upprätta ett testamente där detta regleras. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så blir det allmänna arvsfonden som ärver allt. Här kan du läsa mer om vem som ärver.