Vem ärver?

När det inte finns något testamente som särskilt reglerar fördelningen av arvet följer man den legala arvsordningen i ärvdabalken. Lagen delar då in arvingarna i tre arvsklasser:

• Första arvsklassen: Bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led.

• Andra arvsklassen: I första hand föräldrar, i andra hand syskon eller syskonbarn.

• Tredje arvsklassen: I första hand mor- och farföräldrar, i andra hand deras barn.

Arvingarna tömmer varje arvsklass innan arvet går vidare till nästa nivå. Däremot tar arvsklasserna stopp vid kusiner, vilket innebär att kusiner saknar arvsrätt enligt lag. Likaså saknar sambor arvsrätt. Om du därför vill att en kusin, en sambo eller någon annan ska ärva är det av största vikt att du upprättar ett testamente. Om det varken finns legala arvingar eller ett testamente tillfaller arvet slutligen Allmänna arvsfonden. Om den avlidne var gift varierar reglerna dessutom beroende på omständigheterna.

Dödsfall

När någon avlider uppstår mycket praktiskt arbete för de närmast efterlevande. De flesta har dock lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg känner sig anhöriga därför lätt bortkomna, särskilt eftersom de måste hantera en mängd saker samtidigt.

Dödsbo och bouppteckning

I samband med ett dödsfall uppstår ett dödsbo. Ett dödsbo är en så kallad juridisk person som i princip ersätter den avlidne rent juridiskt och omfattar dennes tillgångar och skulder. Därefter ska man upprätta en bouppteckning, vilket innebär en skriftlig förteckning över tillgångarna och skulderna. Man måste skicka in denna till Skatteverket inom tre månader från dödsdatumet. Dessutom krävs det att man kallar alla dödsbodelägare så att de får möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om det däremot uppstår oenighet eller tvist i dödsboet kan man vända sig till tingsrätten och ansöka om en boutredningsman.

Arvskifte

När man väl har upprättat bouppteckningen och Skatteverket har godkänt den återstår det att upprätta ett arvskifte. Ett arvskifte utgör ett privat avtal mellan dödsbodelägarna och eventuella universella testamentstagare. Avtalet reglerar hur man ska fördela tillgångarna i dödsboet mellan parterna. Samtliga inblandade parter ska underteckna arvskifteshandlingen, som sedan fungerar som en överlåtelsehandling när man till exempel ska skifta en fastighet eller bankmedel. Om dödsbodelägarna å andra sidan inte kan komma överens om förvaltningen eller uppdelningen av arvet har de möjlighet att ansöka hos tingsrätten om att domstolen utser en boutredningsman eller skiftesman.

Testamente

Ett testamente är en rättshandling där du bestämmer hur dina tillgångar ska fördelas när du har gått bort, det vill säga vem som ska ärva dig. Om du inte har barn står det dig i princip fritt att testamentera dina tillgångar till vem du än önskar, såsom privatpersoner, företag eller välgörenhetsorganisationer. Om du däremot har bröstarvingar behöver du beakta barnens oinskränkta rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av förälderns kvarlåtenskap fördelat på antalet barn. Särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle. Däremot får gemensamma barn inom äktenskapet vänta på sin del tills båda föräldrarna har avlidit. Slutligen måste två utomstående och ojäviga personer bevittna testamentet för att det ska gälla.

Förskott på arv

En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om mottagaren har arvsrätt efter givaren. I sådana fall ska man avräkna gåvans värde från mottagarens lott i det framtida arvskiftet. Huruvida en gåva utgör förskott beror dock på situationen. Exempelvis utgör större gåvor till bröstarvingar förskott på arv, såvida givaren inte har föreskrivit något annat. Däremot betraktas det inte som förskott när en förälder fullgör sitt underhållsansvar genom att betala för uppehälle och utbildning. Likaså utgör gåvor till andra arvingar än bröstarvingar som utgångspunkt inte förskott på arv, om inte givaren uttryckligen har bestämt det vid gåvotillfället. Läs mer om: Det förstärkta laglottsskyddet – då kan du få ersättning för laglottskränkning

Kontakta oss för rådgivning och hjälp

Har du frågor om arvsrätt eller behov av mer hjälp? Ring oss på  0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning eller för att hitta en specialiserad jurist för ditt ärende. Du når oss vardagar mellan 9-17.

Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!