Vem ärver?

När det inte finns ett testamente som särskilt reglerar hur arvet ska fördelas så följer man den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser

Första arvsklassen; Bröstarvingar. Barn, barnbarn, o.s.v. i rakt nedstigande led.

Andra arvsklassen. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v. i rakt nedstigande led.

Tredje arvsklassen: I första hand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.

Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en sambo. Om man vill att en kusin eller sambo, eller någon ska ärva något är det alltså av största vikt att upprätta ett testamente där detta regleras. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så blir det allmänna arvsfonden som ärver.

Om den avlidne är gift varierar vad som gäller beroende på omständigheterna.

1. Om den avlidne endast har barn tillsammans med sin make så ärver maken före de gemensamma barnen med s.k. fri förfoganderätt. När den efterlevande make också går bort så ärver de gemensamma barnen bägge sina föräldrar.
2. Om den avlidne maken har barn utanför äktenskapet(s.k särkullbarn) har detta barn rätt till sin arvslott direkt.
3. Om ett gift par inte alls har barn ärver de också varandra med fri förfoganderätt. Arvet fördelas efter den sist avlidne mellan arvingar på bägge makarnas sidor. Detta avser då arvingar till den först avlidne om det är arvingar i andra arvsklassen, alltså föräldrar, syskon eller syskonbarn eller avkomlingar till dessa. Om inte dessa finns i livet när den efterlevande maken avlider så tillfaller arvet den sist avlidne makens arvingar. Här kan du läsa mer om vem som ärver.

Dödsfall

När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. Här kan du läsa mer om vad som ska göras när någon avlider.

Dödsbo och Bouppteckning

I samband med att en person avlider uppstår ett dödsbo. Ett dödsbo är en så kallad juridisk person som i princip ersätter en avliden person rent juridiskt. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning är en förteckning av den avlidne personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska upprättas och skickas in till Skatteverket inom tre månader från dödsdatumet. För att en bouppteckning ska godkännas ska alla dödsbodelägare ha kallats och haft möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om det uppstår oenighet eller tvist i dödsboet finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en boutredningsman. Här kan du läsa mer om dödsbo och bouppteckning.

Arvskifte

När en bouppteckning är upprättad och godkänd av skatteverket återstår det att upprätta ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna (och ev. universella testamentstagare). Arvskiftet reglerar hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan de inblandande parterna. Arvskifteshandlingen ska undertecknas av samtliga inblandande parter och fungerar sedan som en överlåtelsehandling när exempelvis en fastighet eller ett bankkonto ska skiftas. Om dödsbodelägare inte kan komma överens om uppdelningen finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om att en skiftesman ska utses. Här kan du läsa mer om arvskifte.

Testamente

Ett testamente är ett dokument vari det bestäms hur dina tillgångar ska fördelas när du gått bort, det vill säga vem som ska ärva dig. Om man inte har barn står det en i princip fritt att testamentera alla sina tillgångar till vem man helst önskar. Det kan röra sig om både privatpersoner, företag, välgörenhetsorganisationer m.m. Om man har barn behöver man beakta barnens oinskränkta rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Särkullbarn(utomäktenskapliga barn) har rätt att begära ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle medans bröstarvingar(barn inom äktenskapet) får vänta på sin del tills båda föräldrarna avlidit. Ett testamente måste bevittnas av två utomstående personer(icke jäviga) för att vara giltigt. Här kan du läsa mer om testamente.

Förskott på arv

En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om den som tagit emot gåvan är arvsberättigad till givaren av gåvan. Gåvans värde ska man då i vissa fall avräkna från mottagarens lott i framtida arvskifte. Om gåvan är att betrakta som ett förskott på arv och om avräkning ska ske beror på. Exempelvis utgör gåvor av större ekonomiskt värde till bröstarvingar förskott på arv såtillvida det inte reglerats på annat sätt. Att en förälder fullgör sitt underhållsansvar genom att betala för uppehälle och utbildning betraktas inte som förskott på arv. Gåvor till andra arvingar än bröstarvingar betraktas som utgångspunkt inte som förskott på arv, om det inte föreskrivits att gåvan ska vara ett förskott på arv eller på annat sätt framgår att detta varit avsett vid gåvotillfället. Här kan du läsa mer om förskott på arv.