Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Vad gör man när någon närstående dör?
Ett hjälpmedel för efterlevande
När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. För att underlätta det hela beskriver vi nedan vad man kan och ska göra när en anhörig har gått bort och i dessutom i vilken ordning. Givetvis kan en sådan här text inte omfatta alla tänkbara situationer, men förhoppningsvis kan detta hjälpa anhöriga att orientera sig i en svår tid. I vissa lägen kan det vara klokt att konsultera en jurist. En jurist kan också få i uppdrag att sköta allt det administrativa.
Dödsfall
Det första som sker efter ett dödsfall är att en läkare tillkallas för att konstatera att personen är avliden. Läkaren utfärdar två intyg, dels ett dödsbevis som omedelbart skickas till Skatteverket, dels ett dödsorsaksintyg som inom fyra veckor skickas till Socialstyrelsen. Läkaren skickar intygen till berörda myndigheter och du som efterlevande behöver inte göra något. Vanligtvis tar det några dagar för Skatteverket att registrera ett dödsfall. Efter registrering kan dock vem som helst kontakta Skatteverket för att få ett s.k. dödsfallsintyg.
Läkaren ser till att den avlidne transporteras till något av landstingets bårhus. Om familjen vill invänta ytterligare närstående, kan läkaren besluta att det är lämpligt att låta den avlidne ligga kvar i hemmet en kortare tid innan den avlidne förs till ett bårhus eller gravkapell. Smycken eller annat av affektionsvärde som den avlidne har på sig överlämnas till närstående eller lämnas kvar i hemmet. Om den avlidne har familjemedlemmar eller egendom som behöver tas om hand kommer den som konstaterar dödsfallet att omedelbart kontakta kommunens socialförvaltning.
Begravning
Begravningen (kremering eller gravsättning) ska enligt begravningslagen ske inom en månad efter dödsfallet. Det kan därför vara bra att redan några dagar efter dödsfallet ta kontakt med en begravningsbyrå. Begravningsbyråerna brukar bistå i allt det praktiska kring själva begravningen.
Innan mötet med begravningsbyrån kan det vara bra att klargöra om den avlidne hade några särskilda önskemål för begravningen. De anhöriga behöver fatta beslut om var begravningen ska äga rum, hur kistan ska se ut, om det ska finnas blommor eller dekorationer och om det ska annonseras i tidningar.
Om en kyrklig begravning är aktuell kommer de närmast efterlevande att få kontakt med en präst som de kan diskutera utformningen av begravningsceremonin med. Prästen kommer då ställa frågor om den avlidne, bl.a. hur han/hon var som person, vad han/hon gillade o.s.v. Även här kan det vara bra att tänka på om det är något speciellt som bör sägas om den avlidne. Prästen kan även vara ett samtalsstöd för de efterlevande.
Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet (förutom i Stockholms stad och Tranås kommun där staden/kommunen själv är huvudman). Huvudmannen ansvarar bland annat för att tillhandahålla gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni. Detta finansieras genom begravningsavgiften som betalas via skattsedeln varje år, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Svenska kyrkans övriga tjänster är dock kostnadsfria för de som är medlemmar.
Kostnader
Begravningsbyråerna tar betalt för sina tjänster. I första hand står dödsboet för dessa kostnader. Saknas det medel i dödsboet är det beställaren av tjänsten, dvs. vanligtvis en av de efterlevande, som ansvarar för att begravningsbyrån får betalt. Begravningskostnaderna har förtur framför andra kostnader i dödsboet. Dödsbodelägarna bör därför inte betala några andra räkningar förrän bouppteckningen är klar och det står klart att tillräckligt med pengar finns.
Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo, eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, kan kommunen hjälpa till med att upprätta en dödsboanmälan. Dödsboanmälan kommer då att ersätta bouppteckningen.
Bouppteckning
Nästa steg blir att upprätta en bouppteckning.
Arvskifte
Det sista steget är att upprätta ett arvskifte, fördelningen av den avlidnes tillgångar.
Checklista
Slutligen har vi en checklista över saker som behöver ordnas som lätt kan glömmas bort.
Ett tips är att skriva ut listan och bocka av vad som är gjort.
Klicka här om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom arvsrätt
Vad händer när det inte finns ett testamente?
Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock...
Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet Gåvor som riskerar att inkräkta på en bröstarvinges absoluta rätt till arv, så kallade laglottskränkningar, är ett ämne som rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har...
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?
Hälften av den arvslotten som enligt lag ska tillfalla en bröstarvinge utgör dennes laglott. Detta är att betrakta som en miniminivå som inte kan inskränkas genom testamente.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.