Ett hjälpmedel för efterlevande

De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. För att underlätta hela processen beskriver vi nedan vad man kan och bör göra när en anhörig har gått bort – och dessutom i vilken ordning. Givetvis kan en sådan här text inte täcka alla tänkbara situationer, men förhoppningsvis hjälper detta dig som anhörig att orientera dig i en svår tid. I vissa lägen kan det dessutom vara klokt att konsultera en jurist.

Dödsfall

För det första måste en läkare komma till platsen för att konstatera att personen har avlidit. Läkaren utfärdar därefter två intyg: dels ett dödsfallsintyg som denne omedelbart skickar till Skatteverket, dels ett dödsorsaksintyg som läkaren skickar till Socialstyrelsen inom fyra veckor. Eftersom läkaren skickar intygen direkt till berörda myndigheter behöver du som efterlevande inte göra något i detta skede.

Vanligtvis tar det sedan några dagar för Skatteverket att registrera dödsfallet. Så snart det är registrerat kan vem som helst kontakta Skatteverket för att få ett så kallat dödsfallsintyg.

Vidare ser läkaren till att personal transporterar den avlidne till något av regionens bårhus. Om familjen däremot vill invänta ytterligare närstående, kan läkaren besluta att det är lämpligt att låta den avlidne ligga kvar i hemmet en kortare tid innan transporten kör kroppen till ett bårhus eller gravkapell. I samband med detta överlämnar personalen smycken och andra värdefulla föremål till de närstående, eller så lämnar de kvar sakerna i hemmet. Om den avlidne har familjemedlemmar eller egendom som behöver omedelbar tillsyn, kontaktar den som konstaterar dödsfallet genast kommunens socialförvaltning.

Begravning

Enligt begravningslagen måste begravningen (kremering eller gravsättning) ske inom en månad efter dödsfallet. Därför är det klokt att redan några dagar efter dödsfallet ta kontakt med en begravningsbyrå. Begravningsbyråerna brukar nämligen hjälpa till med allt det praktiska kring själva begravningen.

Innan mötet med begravningsbyrån bör ni dock klargöra om den avlidne hade några särskilda önskemål. Som anhörig behöver du därefter fatta beslut om var begravningen ska äga rum, hur kistan ska se ut, om ni vill ha blommor eller dekorationer samt om ni ska sätta in en annons i tidningen.

Om det blir aktuellt med en kyrklig begravning tar en präst kontakt med de närmast efterlevande för att diskutera hur ni ska utforma begravningsceremonin. Under samtalet ställer prästen frågor om den avlidne, till exempel om dennes personlighet och intressen. Därför är det bra att i förväg fundera på om det finns något särskilt ni vill framföra om den avlidne. Dessutom kan prästen fungera som ett samtalsstöd för er efterlevande.

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i nästan hela landet (med undantag för Stockholms stad och Tranås kommun, där staden respektive kommunen själv bär ansvaret). Huvudmannen ansvarar bland annat för att tillhandahålla gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremonin. Alla invånare finansierar detta via begravningsavgiften på skattsedeln varje år, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Däremot är Svenska kyrkans övriga tjänster kostnadsfria enbart för dem som faktiskt är medlemmar.

Kostnader

Begravningsbyråerna tar betalt för sina tjänster. I första hand står dödsboet för dessa kostnader. Saknas det medel i dödsboet är det beställaren av tjänsten, dvs. vanligtvis en av de efterlevande, som ansvarar för att begravningsbyrån får betalt. Begravningskostnaderna har förtur framför andra kostnader i dödsboet. Dödsbodelägarna bör därför inte betala några andra räkningar förrän bouppteckningen är klar och det står klart att tillräckligt med pengar finns.

Om det inte finns tillgångar i ett dödsbo, eller om tillgångarna inte räcker för att betala begravningen och andra kostnader i samband med dödsfallet, kan kommunen hjälpa till med att upprätta en dödsboanmälan. Dödsboanmälan kommer då att ersätta bouppteckningen.

Bouppteckning

Nästa steg blir att upprätta en bouppteckning.

Arvskifte

Det sista steget är att upprätta ett arvskifte, fördelningen av den avlidnes tillgångar.

Checklista

Slutligen har vi en checklista över saker som behöver ordnas som lätt kan glömmas bort.
Ett tips är att skriva ut listan och bocka av vad som är gjort.

Klicka här om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.