Arvinge

Man kallar den person som har rätt att ta arv efter en avliden person för arvinge. En arvinge kan antingen få sin rätt till arv direkt enligt lag eller genom en avliden persons sista önskan i ett upprättat testamente.

Arvskifte

Arvskiftet är den handling som anger hur man fördelar kvarlåtenskapen, det vill säga den avlidnes förmögenhet, mellan dödsbodelägarna. I handlingen anger man därför exakt vem som ska få vad. På grund av detta fungerar arvskiftet ibland också som en så kallad fångeshandling, alltså ett bevis på ägande. Därför ska man skicka arvskiftet till exempelvis Lantmäteriet, bostadsrättsföreningen eller hyresvärden om en av dödsbodelägarna ska ta över en tillgång från dödsboet. Dessutom ger arvskiftet en tydlig anvisning till bankerna om hur de ska fördela de finansiella medlen. Genom arvskiftet avslutar man även dödsboet. Ibland kan man dock upprätta delskiften om dödsbodelägarna enbart vill fördela en enskild tillgång.

Arvslott

En arvslott utgör en arvtagares del av den avlidnes kvarlåtenskap, vilket avser de tillgångar som finns kvar sedan man har betalat den avlidnes skulder. Arvslottens storlek varierar beroende på hur stora tillgångar som återstår och hur många personer som ska dela på dem. Dessutom kan arvslottens storlek förändras beroende på om man utgår från den legala arvsordningen eller om den avlidne har skrivit ett testamente med särskilda bestämmelser.

Bodelning

Om den avlidne var gift och det råder giftorättsgemenskap genomför man en bodelning precis som vid en skilsmässa. Bodelningen sker då mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar eller universella testamentstagare, vilka träder i den avlidnes ställe. Den efterlevande maken kan dock begära att man inte ska genomföra någon bodelning, vilket innebär att hen får behålla hela eller delar av sitt giftorättsgods. Således blir detta gods inte föremål för delning. Om det däremot enbart fanns enskild egendom mellan makarna gör man ingen bodelning alls. En bodelning av giftorättsgodset innebär vidare att den efterlevande maken i vissa fall kan tillgodogöra sig en del av dödsboets tillgångar innan man fördelar den kvarvarande kvarlåtenskapen enligt lag eller testamente. Å andra sidan kan en efterlevande sambo enbart begära bodelning av sambornas gemensamma bostad och bohag, förutsatt att paret har köpt dessa för gemensam användning och inte har undertecknat något samboavtal.

Bouppteckning

Bouppteckningen är den handling man upprättar efter en persons bortgång. Handlingen ska uttryckligen ange den så kallade dödsbodelägarkretsen, det vill säga vilka personer som ingår i dödsboet samt vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på sin dödsdag. Om den avlidne var gift vid sitt frånfälle anger man dessutom den efterlevande makens tillgångar och skulder. Därefter skickar man in handlingen till Skatteverket, där den fungerar som en legitimationshandling gentemot utomstående parter genom att visa vilka personer som får företräda dödsboet.

Bouppteckningsförrättning

Bouppteckningsförrättningen är det möte som man håller med de kallade dödsbodelägarna för att gå igenom bouppteckningen innan man skickar in den för registrering hos Skatteverket. Man måste kalla samtliga dödsbodelägare till förrättningen, varpå dessa i sin tur ska meddela om de avser att närvara eller inte.

Boutredningsman

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om bouppteckningen eller arvskiftet, eller av andra skäl vill få hjälp med dödsboet, kan tingsrätten utse en boutredningsman efter ansökan från en dödsbodelägare. Boutredningsmannen går då in och tar över förvaltningen av dödsboet och kan även fördela arvet. Därtill har boutredningsmannen rätt till ersättning för sitt arbete, och dödsboet betalar denna ersättning. En boutredningsman är dock inte samma sak som en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren kan i stället meddela ett tvångsmässigt bodelningsbeslut om makar inte kan komma överens vid en skilsmässa.

Bröstarvinge

Man kallar ett barn till ett gift par eller till en ensamstående förälder för bröstarvinge när föräldern går bort. En bröstarvinge till ett gift par får dock vänta på att ta ut sitt arv tills båda föräldrarna har avlidit. Om föräldern i stället var ensamstående äger barnet minst rätt att begära ut sin laglott direkt.

Dödsbodelägare

Man betraktar en efterlevande make eller maka, en sambo, eventuella övriga legala arvingar samt universella testamentstagare (de som ärver en andel i boet via testamente) som dödsbodelägare. Man måste därför kalla dödsbodelägarna till bouppteckningsförrättningen, där de har full rätt att närvara.

Efterarvinge

Att vara efterarvinge innebär att en arvinge får rätt att ärva först efter att den primära arvingen har avlidit. Ett vanligt exempel på en efterarvinge är ett barn till ett gift par där en av föräldrarna har avlidit och den efterlevande maken har fått barnets del av arvet med fri förfoganderätt. I detta fall blir barnet en efterarvinge som inte får ta del av sitt arv förrän den efterlevande maken också avlider. Ett annat exempel är ett särkullbarn som enbart har fått ut sin laglott när den omgifta föräldern gick bort, och som därför står som efterarvinge till sin resterande arvslott när den efterlevande maken senare avlider.

Laglott

Laglotten utgör ett barns oinskränkta rätt till arv efter en avliden förälder. Man beräknar laglotten som hälften av den avlidna förälderns kvarlåtenskap fördelat på antalet barn. Om det bara finns ett barn utgör laglotten alltså 50 % av kvarlåtenskapen, vid två barn 25 % och så vidare. Rätten till laglott är som sagt oinskränkt, vilket innebär att den står över eventuella andra önskemål i ett testamente. Om ett testamente anger att ett barn ska avstå sin laglott kan barnet därför begära jämkning för att få ut sin del. En bröstarvinge till ett gift par får dock vänta på sin laglott tills båda föräldrarna har avlidit. Däremot har ett särkullbarn (barn från en tidigare relation) rätt att kräva ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle. Slutligen är det värt att notera att även barn till ett sambopar har rätt att begära ut sin laglott direkt när den första föräldern avlider.

Legat/Legatarie

När en testator har skrivit i sitt testamente att en person ska få ett visst specifikt föremål eller en viss summa pengar kallar man detta för ett legat. Man betraktar inte mottagaren (legatarien) som dödsbodelägare, och hen får i regel ut sitt legat innan man gör själva skiftet mellan dödsbodelägarna.

Skiftesman

När dödsbodelägarna eller en boutredningsman har utrett dödsboet ska man genomföra ett arvskifte mellan arvingarna och de universella testamentstagarna. Om det uppstår tvist och oenighet kring skiftet kan ett tvångsskifte bli aktuellt. Detta sker genom att en eller flera parter ansöker hos tingsrätten om att domstolen ska utse en skiftesman. Skiftesmannen försöker i första hand ena delägarna för att nå en frivillig överenskommelse. Om detta inte lyckas har skiftesmannen rätt att verkställa ett tvångsskifte. Hen upprättar då skiftet som en skriftlig handling, undertecknar den och delger därefter dödsbodelägarna. Om delägarna godkänner skiftet blir det omedelbart gällande. Om en delägare däremot vill klandra skiftet måste hen väcka talan mot övriga delägare inom fyra veckor från delgivningen.

Särkullbarn

Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan än den person som hen var gift med vid sin bortgång. Ett särkullbarn har rätt att få ut sin laglott direkt när föräldern avlider.

Testamente

Ett testamente är en skriftlig handling som reglerar en persons sista önskan om hur man ska fördela dennes tillgångar vid bortgången. För att testamentet ska vara giltigt måste två oberoende och ojäviga vittnen bevittna det. Man får alltså inte låta nära släkt eller någon som kan gynnas av innehållet bevittna handlingen. Vittnena intygar därmed att testatorn undertecknar testamentet vid sina sinnes fulla bruk.

Universella testamentstagare

I ett testamente kan en testator bestämma att någon ska få rätt till en viss andel av kvarlåtenskapen. Den som ärver en sådan andel kallas för universell testamentstagare. Man betraktar en universell testamentstagare som en dödsbodelägare, vilket ger personen en likvärdig ställning i dödsboet som en arvinge enligt lag.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.