Arvsordningen enligt ärvdabalken

När det inte finns ett testamente med särskilda önskningar följer man i stället den legala arvsordningen, vilken regleras i ärvdabalken. Lagstiftningen delar därefter in arvingarna i tre olika arvsklasser:

1. Första arvsklassen: Bröstarvingar, det vill säga barn, barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led.

2. Andra arvsklassen: I första hand föräldrar, och i andra hand syskon eller syskonbarn i rakt nedstigande led.

3. Tredje arvsklassen: I första hand mor- och farföräldrar, samt i andra hand barn till mor- och farföräldrar.

I praktiken innebär detta att varje arvsklass ”töms” helt innan arvet går vidare till nästa nivå. Därmed tar den legala arvsordningen i princip stopp vid kusiner. Kusiner saknar alltså helt arvsrätt enligt lag. Dessutom gäller samma sak för en efterlevande sambo, eftersom lagen inte ger sambor automatisk arvsrätt. Om man därför vill att en kusin eller sambo ska ärva någonting, är det av största vikt att man upprättar ett testamente där detta regleras. Om det slutligen varken finns några legala arvingar eller något testamente, tillfaller arvet i stället Allmänna arvsfonden.

Arvsrätten mellan makar

Om den avlidne efterlämnar en make eller maka, ärver den efterlevande parten i regel hela kvarlåtenskapen. Detta förutsätter dock att det enbart finns gemensamma barn eller inga barn alls. Om ingenting annat framgår av ett testamente, erhåller den efterlevande maken hela arvet med så kallad fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär i sin tur att den efterlevande maken fritt får disponera och använda arvet under sin livstid, men med det viktiga undantaget att denne inte kan testamentera bort tillgångarna till någon annan.

En efterlevande make går på så sätt före exempelvis den avlidnes föräldrar och syskon. Följaktligen tillfaller arvet först maken. Därefter – först vid den efterlevande makens frånfälle – går arvet vidare till den först avlidnes släktingar i första eller andra arvsklassen (det vill säga barn i första hand, barnbarn i andra hand, föräldrar i tredje hand och syskon i fjärde hand).

Bröstarvingar och särkullbarn

I grunden tar bröstarvingar lika stora lotter efter den avlidne. Utgångspunkten är därför att barn efter en avliden förälder delar kvarlåtenskapen lika mellan sig. Skulle dock ett barn redan vara avlidet, träder dennes barn i sin avlidna förälders ställe. På detta sätt fördelar man sedan arvet vidare per gren. Följaktligen delar flera barnbarn på den andel som annars skulle ha tillkommit deras förälder om denne varit i livet.

Vidare gäller att en bröstarvinge, vars föräldrar fortfarande var gifta vid frånfället, får vänta på sitt arv tills båda föräldrarna har gått bort. Om föräldrarna däremot inte var gifta med varandra räknas man som ett särkullbarn. Till skillnad från gemensamma barn har särkullbarn alltid rätt att få ut sin laglott direkt vid sin förälders frånfälle, oavsett om föräldern var omgift, sambo eller ensamstående.

Laglotten och hur den skyddas

Lagen definierar en laglott som hälften av den totala arvslotten fördelat på antalet barn efter den avlidne föräldern. Om det till exempel bara finns ett barn, utgör laglotten 50 % av förälderns totala kvarlåtenskap. Finns det i stället två barn, utgör laglotten 25 % var av kvarlåtenskapen, och så vidare.

Ett barns rätt till sin laglott är i grunden orubblig och kan därför inte trumfas av ett testamente. Om en bröstarvinges rätt till laglott ändå kränks genom förälderns testamente, måste bröstarvingen aktivt påkalla jämkning av testamentet för att få ut sin del. Detta måste i sin tur ske senast sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet. Jämkningen sker slutligen genom att bröstarvingen antingen framför sitt anspråk direkt till testamentstagarna eller väcker talan vid tingsrätten.

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.

Behöver du hjälp att uprätta en formenligt testamente? klicka här: Beställ Testamente – Juristhjälp att skräddarsy ditt testamente

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Den administrativa sidan av döden – vad händer när någon dör?

Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se