Arvsordningen enligt ärvdabalken

När det inte finns ett testamente med särskilda önskningar följer man den legala arvsordningen som regleras ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser

1. Bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, o.s.v., i rakt nedstigande led.
2. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v., i rätt nedstigande led.
3. I förstahand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.

Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner ärver saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en efterlevande sambo. Vill man att en kusin eller sambo ska ärva något är det av största vikt att upprätta ett testamente där detta regleras. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så är allmänna arvsfonden arvinge.

Arvsrätten mellan makar

Om den avlidne efterlämnar en make ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen såtillvida det bara finns gemensamma barn eller inga barn alls. Om inte annat framgår av testamente så tar den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har fri dispositionsrätt över arvet som den helst önskar med undantaget att denne inte kan förfoga över det i sitt eget testamente.

En efterlevande make går alltså före exempelvis före föräldrar och syskon. Detta innebär att arvet först tillfaller maken och vid dennes frånfälle tillfaller det den först avlidnes arvingar i första eller andra arvsklassen(barn i första hand, barnbarn i andra hand, föräldrar i tredje hand och syskon i fjärde hand osv.

Bröstarvingar och särkullbarn

Bröstarvingar tar lika stora lotter efter den avlidne, alltså är utgångspunkten att barn efter en avliden förälder delar kvarlåtenskapen mellan sig i lika delar. Skulle dock ett barn vara avlidet träder dennas barn i dennes ställe (genom s.k. istadarätt).

På detta sätt fördelar man sedan fortsatt arvet per gren. Alltså delar flera barnbarn på den delen som skulle tillkommit föräldern om denne varit i livet. En bröstarvinge vars föräldrar är gifta vid frånfället ärver först efter bådas frånfälle. Om föräldrarna inte är gifta är man ett särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut en laglott direkt vid förälderns frånfälle oavsett om denne är omgift, sambo eller ensamstående.

En laglott utgör hälften av den totala arvslotten fördelat på antal barn efter den avlidne föräldern. Finns det bara ett barn så utgör laglotten alltså 50% av förälderns totala kvarlåtenskap, finns det 2 barn utgör den 25% var av den totala kvarlåtenskapen osv.

Ett barns rätt till laglott är orubblig och kan inte trumfas med ett testamente. Om en bröstarvinges rätt till laglott kränks genom förälderns testamente måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet. Detta måste ske senast sex månader från det att bröstarvinge tagit del av detta och sker genom att bröstarvingen framför sitt anspråk om laglott till testamentstagarna eller väcka talan i tingsrätt.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Juristjouren.se
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.