Vem ärver?

I bilden nedan kan ni se vem som ärver efter den avlidne om det inte finns något testamente. Mallen utgår ifrån att det är den avlidne som svarar på frågorna.

Vem ärver?

Arvsordningen enligt ärvdabalken

När det inte finns ett testamente med särskilda önskningar följer man den legala arvsordningen som regleras ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser

  1. Bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, o.s.v., i rakt nedstigande led.
  2. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v., i rätt nedstigande led.
  3. I förstahand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.

Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner ärver saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en efterlevande sambo. Vill man att en kusin eller sambo ska ärva något är det av största vikt att upprätta ett testamente där detta regleras. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så är allmänna arvsfonden arvinge.

Arvsrätten mellan makar

Om den avlidne efterlämnar en make ärver den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen såtillvida det bara finns gemensamma barn eller inga barn alls. Om inte annat framgår av testamente så tar den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har fri dispositionsrätt över arvet som den helst önskar med undantaget att denne inte kan förfoga över det i sitt eget testamente.

En efterlevande make går alltså före exempelvis före föräldrar och syskon. Detta innebär att arvet först tillfaller maken och vid dennes frånfälle tillfaller det den först avlidnes arvingar i första eller andra arvsklassen(barn i första hand, barnbarn i andra hand, föräldrar i tredje hand och syskon i fjärde hand osv.

Bröstarvingar och särkullbarn

Bröstarvingar tar lika stora lotter efter den avlidne, alltså är utgångspunkten att barn efter en avliden förälder delar kvarlåtenskapen mellan sig i lika delar. Skulle dock ett barn vara avlidet träder dennas barn i dennes ställe (genom s.k. istadarätt).

På detta sätt fördelar man sedan fortsatt arvet per gren. Alltså delar flera barnbarn på den delen som skulle tillkommit föräldern om denne varit i livet. En bröstarvinge vars föräldrar är gifta vid frånfället ärver först efter bådas frånfälle. Om föräldrarna inte är gifta är man ett särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut en laglott direkt vid förälderns frånfälle oavsett om denne är omgift, sambo eller ensamstående.

En laglott utgör hälften av den totala arvslotten fördelat på antal barn efter den avlidne föräldern. Finns det bara ett barn så utgör laglotten alltså 50% av förälderns totala kvarlåtenskap, finns det 2 barn utgör den 25% var av den totala kvarlåtenskapen osv.

Ett barns rätt till laglott är orubblig och kan inte trumfas med ett testamente. Om en bröstarvinges rätt till laglott kränks genom förälderns testamente måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet. Detta måste ske senast sex månader från det att bröstarvinge tagit del av detta och sker genom att bröstarvingen framför sitt anspråk om laglott till testamentstagarna eller väcka talan i tingsrätt.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Juristjouren.se
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Artiklar inom arvsrätt

Vad händer när det inte finns ett testamente?

Vad händer när det inte finns ett testamente?

Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock...

Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet

Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet  Gåvor som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som blivit missgynnad...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.