Genom ett testamente kan du reglera att din kvarlåtenskap går till en specifik fysisk eller juridisk person enligt dina önskemål. Mottagaren kan alltså exempelvis vara en god vän, en släkting eller din lokala idrottsklubb. Du behöver dock förstå hur det arvsrättsliga regelverket fungerar för att fatta rätt beslut för dig själv. Att kopiera en bekants testamente eller använda en mall från nätet innebär ofta en falsk trygghet.

Den legala arvsordningen

Om du inte efterlämnar något testamente tillämpar lagen den legala arvsordningen. Lagen delar in arvsordningen i tre arvsklasser.

Första arvsklassen Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn. Barnen ärver i första hand och delar lika på tillgångarna. Om ett barn inte längre lever träder dennes barn (den avlidnes barnbarn) in i förälderns ställe genom så kallad istadarätt.

Andra arvsklassen Den andra arvsklassen omfattar den avlidnes föräldrar och, om dessa har avlidit, dennes syskon eller syskonbarn.

Tredje arvsklassen Den tredje arvsklassen inkluderar mor- och farföräldrar samt deras barn (den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder). Kusiner ingår inte i arvsordningen och saknar därför helt arvsrätt enligt lag.

Finns det inga arvingar i dessa tre klasser och du saknar testamente tillfaller hela arvet Allmänna arvsfonden. Du måste alltså upprätta ett testamente om du vill avvika från den legala arvsordningen.

Hur fungerar arvsrätten mellan gifta par om det inte finns testamente?

Har ett gift par inga eller, endast gemensamma barn erhåller den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt arvsordningen (läs mer nedan). Den efterlevande parten ärver alltså även de gemensamma barnens andel i kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När båda makarna sedan har avlidit ärver de gemensamma barnen båda sina föräldrar.

Ett så kallat särkullbarn (ett barn till endast en av makarna) har dock alltid rätt att få ut sin arvslott eller som minst sin laglott direkt. Skulle särkullbarnet vara avlidet övertar dennes barn samma rätt.

Saknar en avliden make bröstarvingar men efterlämnar arvingar i andra arvsklassen, ärver den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt.

Finns det enbart arvingar i tredje arvsklassen ärver den efterlevande maken i stället med full äganderätt.

Ärver sambor varandra?

Nej, lagen ger inte sambor rätt att ärva varandra. Du måste skriva ett testamente om du vill att din sambo ska få dina tillgångar.

Har ni barn kan du testamentera upp till 50 % av din kvarlåtenskap till din sambo. Saknar ni barn kan du ge hela kvarlåtenskapen till sambon.

Bröstarvinges rätt till laglott – Begränsning av testamentsfriheten

Särskilda regler gäller även om du har bröstarvingar. Med bröstarvinge avses någon i rakt nedstigande led i förhållande till testatorn, i första hand barn. Har testatorns barn avlidit ärver i stället eventuella barnbarn sin avlidna förälders arvslott.

Lagen garanterar bröstarvingar rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av barnets arvslott. Arvslotten utgör den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingen har rätt till enligt den vanliga arvsordningen:

• Ett barn = laglotten utgör 1/2 av kvarlåtenskapen

• Två barn = laglotten utgör 1/4 av kvarlåtenskapen

• Tre barn = laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen

Särkullbarn (barn till någon av makarna utanför äktenskapet) har rätt att få ut sin laglott direkt vid arvskiftet. Gemensamma barn (barn till gifta föräldrar) får däremot vänta tills båda föräldrarna har gått bort, såvida det inte har reglerats något annat i ett testamente.

Man kan fortfarande skriva ett testamente där man uttrycker andra önskemål. Bröstarvingar/särkullbarn kan dock begära jämkning om dokumentet kränker deras laglott.

Kan jag testamentera hur jag vill?

Saknar du bröstarvingar har du i princip full frihet att testamentera bort hela din kvarlåtenskap precis som du önskar. Övriga släktingar saknar absolut arvsrätt – ditt testamente trumfar alltid lagens vanliga regler.

Vid sidan av bröstarvingars laglott finns dock ett undantag i form av den så kallade basbeloppsregeln. Regeln ger en efterlevande make/sambo rätt att alltid få ut totalt fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet ligger på 59 200 kr för år 2026) beräknat på vad maken erhåller i bodelningen, eventuell enskild egendom samt andel ur arvet. Denna rätt går före både laglott och testamente. Erhåller den efterlevande mindre i bodelningen täcker dödsboet upp mellanskillnaden från kvarlåtenskapen. Bestämmelsen får alltså bara betydelse om den efterlevande har små egna tillgångar.

I övrigt kan du fördela dina tillgångar fritt till en privatperson, en välgörenhetsorganisation, ett företag, en förening eller en stiftelse.

Skillnaden mellan legat, universellt förordnande och nyttjanderätt

När du upprättar ett testamente kan du välja mellan olika typer av förordnanden.

Det vanligaste alternativet innebär att du fördelar kvarlåtenskapen i vissa andelar (kvoter) där testamentstagaren erhåller en viss procentuell del. Detta kallas för ett universellt förordnande. En universell testamentstagare blir automatiskt dödsbodelägare, vilket innebär att personen deltar i alla beslut som rör förvaltningen och avvecklingen av dödsboet.

Du kan som alternativ bestämma att en person ska få en viss, bestämd summa eller sak. Detta kallar vi för legat, och mottagaren kallas legatarie. En legatarie blir inte dödsbodelägare och deltar därför inte i förvaltningen av dödsboet. Utgångspunkten är att legatarien ska få ut sin tillgång så snart det kan ske, oftast före det huvudsakliga arvskiftet.

Ett saklegat har företräde framför ett penninglegat. Skulle två legat krocka verkställs alltså saklegatet i första hand:

• Penninglegat: Legatarien får en specifik summa pengar enligt testamentet.

• Saklegat: Legatarien får en viss sak enligt testamentet, exempelvis en motorcykel eller en fastighet.

Legat går före ett universellt förordnande och de legala arvingarnas andelar. När arvingarna beräknar dessa andelar räknar man bort den egendom som utgör legat. Däremot går bröstarvingars rätt till laglott alltid först, i den mån testamentet inkräktar på laglotten och bröstarvingen påkallar jämkning i rätt tid.

Du kan också testamentera enbart nyttjanderätten till en tillgång. Detta rör oftast en fastighet där exempelvis en efterlevande sambo får nyttjanderätt livet ut. Arvingarna övertar då själva äganderätten till fastigheten, medan sambon får rätten att bo kvar och använda egendomen enligt dina villkor.

Full äganderätt, fri förfoganderätt och efterarv

I testamentet kan du ange om en arvtagare ska få egendomen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Detta val avgör vad som händer med tillgångarna när även testamentstagaren går bort.

Full äganderätt innebär att arvtagaren disponerar arvet helt fritt, inklusive rätten att i sin tur testamentera bort egendomen. Personen bestämmer alltså själv över tillgångarna, och egendomen ingår sedan i dennes kvarlåtenskap vid bortgången.

Fri förfoganderätt innebär att testamentstagaren får använda och förfoga över arvet under sin livstid, men saknar rätt att testamentera bort egendomen. Mottagaren får sälja och konsumera tillgångarna, eller ge bort dem i gåva. Det finns dock begränsningar om personen orsakar en väsentlig minskning av arvet genom omfattande gåvor. Den först avlidnes arvingar kan i en sådan situation kräva kompensation. Denna fråga blir dock aktuell först när den som ärvt med fri förfoganderätt har gått bort. Lagen ställer å andra sidan inga krav på att den som ärver med fri förfoganderätt måste leva snålt.

Den som ärver i ett senare skede kallas efterarvinge. En efterarvinge kan vara angiven i ditt testamente (testamentarisk efterarvinge) eller framgå direkt av lagen (legal efterarvinge). När den som fick arvet med fri förfoganderätt har gått bort kallas efterarvingarna till bouppteckningen och blir dödsbodelägare. Slutligen gör man en kvotberäkning inför arvskiftet för att definiera hur stor andel varje delägare har rätt till.

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är ett gemensamt dokument som två personer upprättar tillsammans, oftast makar eller sambor. Handlingen reglerar hur arvet fördelas när den första parten avlider och vad som ska hända när båda har gått bort. Sambor väljer ofta denna lösning eftersom de saknar arvsrätt efter varandra enligt lag. Även gifta par upprättar ofta inbördes testamenten, särskilt när det finns särkullbarn med i bilden.

Formkrav – Så skriver du ett giltigt testamente

För att ett testamente ska gälla rent juridiskt måste du uppfylla följande krav:

1. Du som upprättar testamentet ska som huvudregel ha fyllt 18 år.

2. Dokumentet måste vara skriftligt – muntliga testamenten gäller inte (med undantag för vissa extrema nödtestamenten).

3. Testatorn måste underteckna handlingen.

4. Två personer över 15 år ska bevittna underskriften eller intyga att testatorn vidkänner sin namnteckning. Vittnena måste förstå att handlingen de bevittnar faktiskt är ett testamente.

Hur bevittnar man ett testamente och vem får vara testamentsvittne?

Vittnena måste befinna sig i samma rum när testator undertecknar testamentet eller bekräftar sin namnteckning. Särskilda vittnesmeningar (där vittnena intygar att testatorn agerar av fri vilja och med fullt förstånd) används för att säkerställa detta. Dokumentet bör också innehålla namnförtydliganden, ort och datum. Vittnena behöver däremot inte känna till själva innehållet i testamentet.

Lagen förbjuder följande personer att fungera som vittne:

• Testatorns make/maka eller sambo.

• Testatorns syskon.

• Personer i rakt upp- eller nedstigande släktskap (barn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, svärsöner/svärdöttrar, styvbarn eller styvföräldrar).

Ingen som är omnämnd som förordnad i testamentet – eller dennes make/maka, sambo eller närstående släkting – får bevittna handlingen.

Likaså får en god man, förvaltare, förmyndare eller framtidsfullmaktshavare inte bevittna ett testamente som ger tillgångar till deras huvudman. Styrelseledamöter i juridiska personer (bolag, stiftelser m.m.) får inte heller bevittna testamenten till förmån för den organisation de företräder.

Vanliga villkor i ett testamente

När du skriver ditt testamente kan du lägga till särskilda villkor för arvet:

• Enskild egendom: Arvet blir testamentstagarens enskilda egendom. Villkoret innebär att egendomen undantas från framtida bodelningar om testamentstagaren separerar eller skiljer sig.

• Överlåtelseförbud: Bestämmelsen skyddar den ärvda egendomen från att tas i anspråk vid utmätning för testamentstagarens skulder.

• Hembudsklausul: Klausulen tvingar en arvtagare att erbjuda fastigheten till en viss krets personer innan egendomen kan säljas på den öppna marknaden.

Det är avgörande att du formulerar dessa villkor korrekt så att inga missförstånd uppstår. Rådför dig därför alltid med en jurist!

Få hjälp av en jurist att skriva testamente

Vill du ha ett juridiskt korrekt testamente som täcker dina önskemål? Våra erfarna jurister hjälper dig att upprätta ett skräddarsytt testamente eller ett inbördes testamente. Samtidigt kan du ställa dina frågor och diskutera om din situation kräver andra juridiska handlingar eller avtal. Vi hjälper dig oavsett var i landet du bor. Läs mer här

Har du frågor om testamente eller behov av konkret och specialiserad hjälp i ditt ärende? Ring oss på 0771-333 444. Du når oss 9-17 på vardagar.

Läs mer:

Klander av testamente – Då kan testamentet vara ogiltigt

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Läs mer om arvsordningen

Läs mer om gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottskyddet

Äktenskapsförord – Så fungerar det och så kan vi hjälpa dig

Arvsrätt – Juristjouren.se