Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Testamente

När någon avlider fördelas dennes tillgångar enligt ärvdabalkens bestämmelser. Arvet delas mellan de s.k. legala arvingarna. Vill du att arvet ska fördelas på ett annat sätt än vad lagen föreskriver? Då behöver du upprätta ett testamente.
Genom ett testamente kan du reglera att din kvarlåtenskap går till en specifik fysisk eller juridisk person enligt dina önskemål. Mottagaren kan alltså exempelvis vara en god vän, en släkting eller din lokala idrottsklubb. Du behöver dock förstå hur det arvsrättsliga regelverket fungerar för att fatta rätt beslut för dig själv. Att kopiera en bekants testamente eller använda en mall från nätet innebär ofta en falsk trygghet.
Den legala arvsordningen
Om du inte efterlämnar något testamente tillämpar lagen den legala arvsordningen. Lagen delar in arvsordningen i tre arvsklasser.
Första arvsklassen Den första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, det vill säga barn. Barnen ärver i första hand och delar lika på tillgångarna. Om ett barn inte längre lever träder dennes barn (den avlidnes barnbarn) in i förälderns ställe genom så kallad istadarätt.
Andra arvsklassen Den andra arvsklassen omfattar den avlidnes föräldrar och, om dessa har avlidit, dennes syskon eller syskonbarn.
Tredje arvsklassen Den tredje arvsklassen inkluderar mor- och farföräldrar samt deras barn (den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder). Kusiner ingår inte i arvsordningen och saknar därför helt arvsrätt enligt lag.
Finns det inga arvingar i dessa tre klasser och du saknar testamente tillfaller hela arvet Allmänna arvsfonden. Du måste alltså upprätta ett testamente om du vill avvika från den legala arvsordningen.
Hur fungerar arvsrätten mellan gifta par om det inte finns testamente?
Har ett gift par inga eller, endast gemensamma barn erhåller den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt enligt arvsordningen (läs mer nedan). Den efterlevande parten ärver alltså även de gemensamma barnens andel i kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt. När båda makarna sedan har avlidit ärver de gemensamma barnen båda sina föräldrar.
Ett så kallat särkullbarn (ett barn till endast en av makarna) har dock alltid rätt att få ut sin arvslott eller som minst sin laglott direkt. Skulle särkullbarnet vara avlidet övertar dennes barn samma rätt.
Saknar en avliden make bröstarvingar men efterlämnar arvingar i andra arvsklassen, ärver den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt.
Finns det enbart arvingar i tredje arvsklassen ärver den efterlevande maken i stället med full äganderätt.
Ärver sambor varandra?
Nej, lagen ger inte sambor rätt att ärva varandra. Du måste skriva ett testamente om du vill att din sambo ska få dina tillgångar.
Har ni barn kan du testamentera upp till 50 % av din kvarlåtenskap till din sambo. Saknar ni barn kan du ge hela kvarlåtenskapen till sambon.
Bröstarvinges rätt till laglott – Begränsning av testamentsfriheten
Särskilda regler gäller även om du har bröstarvingar. Med bröstarvinge avses någon i rakt nedstigande led i förhållande till testatorn, i första hand barn. Har testatorns barn avlidit ärver i stället eventuella barnbarn sin avlidna förälders arvslott.
Lagen garanterar bröstarvingar rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av barnets arvslott. Arvslotten utgör den del av kvarlåtenskapen som bröstarvingen har rätt till enligt den vanliga arvsordningen:
Ett barn = laglotten utgör 1/2 av kvarlåtenskapen
Två barn = laglotten utgör 1/4 av kvarlåtenskapen
Tre barn = laglotten utgör 1/6 av kvarlåtenskapen
Särkullbarn (barn till någon av makarna utanför äktenskapet) har rätt att få ut sin laglott direkt vid arvskiftet. Gemensamma barn (barn till gifta föräldrar) får däremot vänta tills båda föräldrarna har gått bort, såvida det inte har reglerats något annat i ett testamente.
Man kan fortfarande skriva ett testamente där man uttrycker andra önskemål. Bröstarvingar/särkullbarn kan dock begära jämkning om dokumentet kränker deras laglott.
Kan jag testamentera hur jag vill?
Saknar du bröstarvingar har du i princip full frihet att testamentera bort hela din kvarlåtenskap precis som du önskar. Övriga släktingar saknar absolut arvsrätt – ditt testamente trumfar alltid lagens vanliga regler.
Vid sidan av bröstarvingars laglott finns dock ett undantag i form av den så kallade basbeloppsregeln. Regeln ger en efterlevande make/sambo rätt att alltid få ut totalt fyra prisbasbelopp (prisbasbeloppet ligger på 59 200 kr för år 2026) beräknat på vad maken erhåller i bodelningen, eventuell enskild egendom samt andel ur arvet. Denna rätt går före både laglott och testamente. Erhåller den efterlevande mindre i bodelningen täcker dödsboet upp mellanskillnaden från kvarlåtenskapen. Bestämmelsen får alltså bara betydelse om den efterlevande har små egna tillgångar.
I övrigt kan du fördela dina tillgångar fritt till en privatperson, en välgörenhetsorganisation, ett företag, en förening eller en stiftelse.
Skillnaden mellan legat, universellt förordnande och nyttjanderätt
När du upprättar ett testamente kan du välja mellan olika typer av förordnanden.
Det vanligaste alternativet innebär att du fördelar kvarlåtenskapen i vissa andelar (kvoter) där testamentstagaren erhåller en viss procentuell del. Detta kallas för ett universellt förordnande. En universell testamentstagare blir automatiskt dödsbodelägare, vilket innebär att personen deltar i alla beslut som rör förvaltningen och avvecklingen av dödsboet.
Du kan som alternativ bestämma att en person ska få en viss, bestämd summa eller sak. Detta kallar vi för legat, och mottagaren kallas legatarie. En legatarie blir inte dödsbodelägare och deltar därför inte i förvaltningen av dödsboet. Utgångspunkten är att legatarien ska få ut sin tillgång så snart det kan ske, oftast före det huvudsakliga arvskiftet.
Ett saklegat har företräde framför ett penninglegat. Skulle två legat krocka verkställs alltså saklegatet i första hand:
Penninglegat: Legatarien får en specifik summa pengar enligt testamentet.
Saklegat: Legatarien får en viss sak enligt testamentet, exempelvis en motorcykel eller en fastighet.
Legat går före ett universellt förordnande och de legala arvingarnas andelar. När arvingarna beräknar dessa andelar räknar man bort den egendom som utgör legat. Däremot går bröstarvingars rätt till laglott alltid först, i den mån testamentet inkräktar på laglotten och bröstarvingen påkallar jämkning i rätt tid.
Du kan också testamentera enbart nyttjanderätten till en tillgång. Detta rör oftast en fastighet där exempelvis en efterlevande sambo får nyttjanderätt livet ut. Arvingarna övertar då själva äganderätten till fastigheten, medan sambon får rätten att bo kvar och använda egendomen enligt dina villkor.
Full äganderätt, fri förfoganderätt och efterarv
I testamentet kan du ange om en arvtagare ska få egendomen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Detta val avgör vad som händer med tillgångarna när även testamentstagaren går bort.
Full äganderätt innebär att arvtagaren disponerar arvet helt fritt, inklusive rätten att i sin tur testamentera bort egendomen. Personen bestämmer alltså själv över tillgångarna, och egendomen ingår sedan i dennes kvarlåtenskap vid bortgången.
Fri förfoganderätt innebär att testamentstagaren får använda och förfoga över arvet under sin livstid, men saknar rätt att testamentera bort egendomen. Mottagaren får sälja och konsumera tillgångarna, eller ge bort dem i gåva. Det finns dock begränsningar om personen orsakar en väsentlig minskning av arvet genom omfattande gåvor. Den först avlidnes arvingar kan i en sådan situation kräva kompensation. Denna fråga blir dock aktuell först när den som ärvt med fri förfoganderätt har gått bort. Lagen ställer å andra sidan inga krav på att den som ärver med fri förfoganderätt måste leva snålt.
Den som ärver i ett senare skede kallas efterarvinge. En efterarvinge kan vara angiven i ditt testamente (testamentarisk efterarvinge) eller framgå direkt av lagen (legal efterarvinge). När den som fick arvet med fri förfoganderätt har gått bort kallas efterarvingarna till bouppteckningen och blir dödsbodelägare. Slutligen gör man en kvotberäkning inför arvskiftet för att definiera hur stor andel varje delägare har rätt till.
Vad är ett inbördes testamente?
Ett inbördes testamente är ett gemensamt dokument som två personer upprättar tillsammans, oftast makar eller sambor. Handlingen reglerar hur arvet fördelas när den första parten avlider och vad som ska hända när båda har gått bort. Sambor väljer ofta denna lösning eftersom de saknar arvsrätt efter varandra enligt lag. Även gifta par upprättar ofta inbördes testamenten, särskilt när det finns särkullbarn med i bilden.
Formkrav – Så skriver du ett giltigt testamente
För att ett testamente ska gälla rent juridiskt måste du uppfylla följande krav:
Du som upprättar testamentet ska som huvudregel ha fyllt 18 år.
Dokumentet måste vara skriftligt – muntliga testamenten gäller inte (med undantag för vissa extrema nödtestamenten).
Testatorn måste underteckna handlingen.
Två personer över 15 år ska bevittna underskriften eller intyga att testatorn vidkänner sin namnteckning. Vittnena måste förstå att handlingen de bevittnar faktiskt är ett testamente.
Hur bevittnar man ett testamente och vem får vara testamentsvittne?
Vittnena måste befinna sig i samma rum när testator undertecknar testamentet eller bekräftar sin namnteckning. Särskilda vittnesmeningar (där vittnena intygar att testatorn agerar av fri vilja och med fullt förstånd) används för att säkerställa detta. Dokumentet bör också innehålla namnförtydliganden, ort och datum. Vittnena behöver däremot inte känna till själva innehållet i testamentet.
Lagen förbjuder följande personer att fungera som vittne:
Testatorns make/maka eller sambo.
Testatorns syskon.
Personer i rakt upp- eller nedstigande släktskap (barn, barnbarn, föräldrar, mor- och farföräldrar, svärföräldrar, svärsöner/svärdöttrar, styvbarn eller styvföräldrar).
Ingen som är omnämnd som förordnad i testamentet – eller dennes make/maka, sambo eller närstående släkting – får bevittna handlingen.
Likaså får en god man, förvaltare, förmyndare eller framtidsfullmaktshavare inte bevittna ett testamente som ger tillgångar till deras huvudman. Styrelseledamöter i juridiska personer (bolag, stiftelser m.m.) får inte heller bevittna testamenten till förmån för den organisation de företräder.
Vanliga villkor i ett testamente
När du skriver ditt testamente kan du lägga till särskilda villkor för arvet:
Enskild egendom: Arvet blir testamentstagarens enskilda egendom. Villkoret innebär att egendomen undantas från framtida bodelningar om testamentstagaren separerar eller skiljer sig.
Överlåtelseförbud: Bestämmelsen skyddar den ärvda egendomen från att tas i anspråk vid utmätning för testamentstagarens skulder.
Hembudsklausul: Klausulen tvingar en arvtagare att erbjuda fastigheten till en viss krets personer innan egendomen kan säljas på den öppna marknaden.
Det är avgörande att du formulerar dessa villkor korrekt så att inga missförstånd uppstår. Rådför dig därför alltid med en jurist!
Få hjälp av en jurist att skriva testamente
Vill du ha ett juridiskt korrekt testamente som täcker dina önskemål? Våra erfarna jurister hjälper dig att upprätta ett skräddarsytt testamente eller ett inbördes testamente. Samtidigt kan du ställa dina frågor och diskutera om din situation kräver andra juridiska handlingar eller avtal. Vi hjälper dig oavsett var i landet du bor. Läs mer här
Har du frågor om testamente eller behov av konkret och specialiserad hjälp i ditt ärende? Ring oss på 0771-333 444. Du når oss 9-17 på vardagar.
Läs mer:
Klander av testamente – Då kan testamentet vara ogiltigt
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Läs mer om arvsordningen
Läs mer om gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottskyddet
Äktenskapsförord – Så fungerar det och så kan vi hjälpa dig
Artiklar inom arvsrätt
Förslag för nya regler om arv och testamente
En utredning med förslag för nya regler om arv och testamente har framlagts.
Klander av testamente – Då kan testamentet vara ogiltigt
Det är inte ovanligt att ett testamente ger upphov till frågor eller tvister i samband med att en närstående avlidit. I vissa fall kan det finnas fog att ifrågasätta om testamentet är giltigt. Som legal arvinge (någon som är arvinge enligt lag) har man alltid rätt att...
Boutredningsman och skiftesman vid arvskifte: Så fungerar processen
I den här artikel beskriver vi vilken funktion en boutredningsman eller skiftesman har i samband med arvskifte samt vilka befogenheter dessa har. Vi redogör också för hur beslutsfattande fungerar i ett dödsbo och pekar ut några saker som kan vara viktiga att beakta...
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Dolt fel

Att köpa hus eller bostadsrätt är för många livets största affär. Men vad händer om du efter köpet upptäcker oväntade brister i din nya bostad? Är det ett dolt fel – och kan säljaren hållas ansvarig?
I den här guiden får du en tydlig genomgång av vad som gäller vid dolda fel i bostadsrätt och fastighet, hur undersökningsplikten fungerar och vilken betydelse säljarens uppgifter och olika friskrivningar kan ha. Guiden avslutas med konkreta råd om vad du bör göra och hur du kan gå vidare om du misstänker att du har drabbats av ett dolt fel.
Vad är ett dolt fel?
- Ett dolt fel i en bostadsrätt eller fastighet är en brist som fanns vid köpet, som köparen inte hade anledning att räkna med.
- Om köparen borde ha upptäckt bristen vid sin undersökning kan den normalt inte åberopas. Vad köparen borde ha upptäckt beror bland annat på bostadens eller fastighetens pris, skick, ålder och konstruktionsätt samt på vad säljaren har upplyst om före köpet.
- För att kunna göra felet gällande krävs normalt också att bristen har påverkat marknadsvärdet negativt.
Lagstiftning och praxis skiljer sig åt avseende fastigheter och bostadsrätter. Nedan går vi igenom vad som gäller för respektive boendeform.
När är en bostadsrätt felaktig
För det första måste vi definiera vad ett köprättsligt fel faktiskt innebär. Köp av bostadsrätt regleras huvudsakligen av köplagen (1990:931). En bostadsrätt är behäftad med fel om den inte stämmer överens med det avtalade skicket. Avtalsinnehållet begränsar sig dock inte enbart till köpekontraktet. Tvärtom kan även objektsbeskrivningen, marknadsföringsmaterialet och säljarens muntliga och skriftliga utfästelser vara en del av avtalet. Det blir därför ofta en tvistefråga vad som sagts och kommunicerats i samband med en bostadsaffär.
Exempel på avvikelser från avtalat skick:
• Avvikande boyta i jämförelse med säljarens löfte.
• Månadsavgiften avviker från vad som angetts.
• Avsaknad av en avtalad funktion eller egenskap, exempelvis ett golvvärmesystem som inte fungerar.
Dolt fel i bostadsrätt
En bostadsrätt är också felaktig om den avviker från köparens befogade förväntningar. Att en bostadsrätt är i dåligt skick och har skador innebär dock inte automatiskt att det finns ett köprättsligt fel. Men den kan vara felaktig om bostadsrätten inte lever upp till förväntad standard. När man bedömer vad som är förväntad standard spelar bostadens pris, dess fysiska skick, hur den marknadsförts och annan relevant information en avgörande roll. Exempelvis kan inte en köpare förvänta sig att ett 25 år gammalt badrum har ett fungerande tätskikt under ytan. Tätskikt har nämligen en begränsad livslängd, varför ett uttjänt sådant sällan utgör ett dolt fel.
Undersökningsplikt i bostadsrätt
Enligt 20 § köplagen får köparen inte åberopa sådant som köparen måste antas ha känt till vid köpet. Om köparen har undersökt bostadsrätten, eller utan godtagbar anledning inte följt säljarens uppmaning att undersöka den, kan köparen normalt inte heller åberopa sådant som borde ha märkts vid undersökningen.
I överlåtelseavtalet finns det oftast skrivet att köparen har uppmanats att undersöka lägenheten. Därför förväntas köparen noggrant undersöka bostaden. Därutöver bör köparen undersöka bostadsrättsföreningens ekonomi och omständigheter kring själva fastigheten. Undersökningsplikten för en bostadsrätt är dock generellt sett mindre omfattande än för en fastighet
Exempel på vanliga dolda fel i bostadsrätt
- Konstruktionsfel i badrum och kök: Exempelvis avsaknad av korrekt tätskikt eller felaktig golvlutning .
- Fuktskador: Följdskador som uppkommit på grund av ett icke fackmässigt utfört badrum.
- Felaktiga elinstallationer: Farliga och underdimensionerade elkopplingar bakom väggarna.
Krav på prispåverkan
För att utgöra ett köprättsligt fel pga. avvikelse från förväntad standard (dolt fel) måste bostadens marknadsvärde påverkas negativt i tillräcklig utsträckning. En avvikelse utgör inte ett fel om den endast påverkar lägenhetens marknadsvärde marginellt. Vid avvikelser från vad som är avtalat krävs inte samma prispåverkan.
Befintligt skick och väsentlighetsbedömning
De flesta bostadsrätter säljs med förbehåll om befintligt skick. Detta är i enlighet med 19 § köplagen en allmän friskrivning som på flera sätt höjer kravet för vad som utgör fel i en bostadsrätt. Vid avvikelser från förväntad standard (dolt fel) så är säljaren endast ansvarig för fel som innebär att bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än köparen hade skäl att anta utifrån bostadsrättens skick, pris och övriga omständigheter. I praktiken innebär det att man jämför bostadens värde i bristfälligt skick med priset man betalde för bostaden. För att avgöra vad bostadens värde är i bristfälligt skick tar man ofta ledning av vad det kostar att utföra nödvändig reparation. I bedömningen väger man också in om bristen medför stora problem (olägenhet) för köparen.
Fel kan också föreligga om bostadsrätten avviker från säljarens uppgifter eller om säljaren har underlåtit att upplysa om ett väsentligt förhållande som säljaren måste antas ha känt till, utifrån de förutsättningar som anges i 19 § köplagen.
Sammanfattning – krav för dolda fel i bostadsrätt:
1. Bostaden avviker från köparens befogade förväntningar vid köptillfället.
2. Avvikelsen påverkar i sin tur bostadens värde tillräckligt mycket.
3. Felet var inte upptäckbart vid en noggrann undersökning.
4. Vid förbehåll om befintligt skick är felet dessutom väsentligt.
Observera att reklamationsfristen enligt köplagen är 2 år från tillträdesdagen, samt att reklamation måste ske inom skälig tid efter upptäckten!
När är en fastighet felaktig
Fastighetsköp regleras i jordabalkens (1970:994) fjärde kapitel. Juridiskt sett avser fastigheten själva marken, medan byggnader utgör fastighetstillbehör.
En fastighet kan vara felaktig på flera olika sätt, men två vanliga typer av faktiska fel är:
• Konkreta fel: fastigheten avviker från vad parterna har avtalat.
• Abstrakta fel: fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet. Det är dessa fel som i dagligt tal brukar kallas dolda fel.
Betydelsen av utfästelser vid fastighetsköp
Om säljaren lämnar en tydlig utfästelse behöver köparen normalt inte närmare undersöka just den egenskapen som avses. Om uppgiften senare visar sig vara felaktig handlar det om ett konkret fel. Allmänna lovord räknas däremot inte som bindande utfästelser. Därför är det viktigt att köparen dokumenterar vad säljaren kommunicerar både muntligt och skriftligt.
Dolda fel i fastighet
För att en brist eller skada ska utgöra ett fel så ska fastighetens skick avvika från vad köparen skäligen kunnat förvänta sig. Vad köparen ”med fog kan förvänta sig” beror på fastighetens pris, ålder, byggnadssätt samt tidigare renoveringar, m.m. Äldre hus har uppförts enligt äldre byggnormer. Därför får köparen i allmänhet acceptera sådana brister som går att koppla till att det var godtagbart att konstruera huset på ett sätt som var norm när huset uppfördes.
Undersökningsplikt och besiktning vid fastighetsköp
Enligt 4 kap. 19 § jordabalken får köparen inte åberopa fel som denne borde ha upptäckt vid en undersökning som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter och omständigheterna vid köpet. Det innebär i praktiken att köparen inte har rätt till ersättning av säljaren för fel som borde ha upptäckts.
Fastighetens ålder, skick och andra iakttagbara förhållanden styr hur långt undersökningsplikten sträcker sig. Synliga indikationer – exempelvis fuktfläckar, sättningssprickor eller avvikande lukt – utökar undersökningsplikten och kräver att köparen undersöker vidare. Lämnar säljaren uppgifter som ger skäl att misstänka fel måste köparen följa upp dessa och fördjupa sin undersökning. Motsatsvis behöver köparen inte undersöka sådant som säljaren uttryckligen garanterar.
Undersökningsplikten utgår från vad en normalt erfaren och på området bevandrad köpare faktiskt kan upptäcka vid en noggrann genomgång av fastigheten. Köparen ska kontrollera även svårtillgängliga utrymmen som krypgrund och vind. Därför anlitar många en besiktningsman. Om besiktningsmannen missar tydliga varningssignaler kan köparen i vissa fall rikta ett skadeståndskrav mot denne.
Vanliga dolda fel i fastighet:
- Dränering: Dränering har en begränsad teknisk livslängd. Felaktiga konstruktioner på yngre system kan dock utgöra dolda fel.
- Våtutrymmen: Brister i tätskikt eller felaktiga rördragningar.
- Tak: Dolda fuktskador och felaktiga takkonstruktioner.
Friskrivningar vid fastighetsöverlåtelse
Jordabalken saknar köplagens generella begrepp "befintligt skick". Däremot kan parterna avtala om särskilda friskrivningar. En friskrivning begränsar säljarens ansvar, vilket i regel leder till ett lägre försäljningspris.
För att en friskrivningsklausul ska gälla krävs en mycket tydlig formulering. Säljaren får således inte gömma klausulen i det finstilta. Dessutom upphör friskrivningen att gälla om säljaren har agerat svikligt och medvetet undanhållit kända fel. Vidare har näringsidkare som säljer till konsumenter mycket begränsade möjligheter till friskrivning.
Två typer av friskrivningsklausuler:
- Egenskapsfriskrivning: Säljaren friskriver sig från ansvar för specifika egenskaper, som exempelvis att säljaren inte ansvar för brister eller fel avseende en byggnads tak.
- Påföljdsfriskrivning: Säljaren friskriver sig i stället från att köparen ska kunna göra gällande vissa påföljder vid fel, som exempelvis skadestånd, hävning eller prisavdrag.
Sammanfattning – krav för dolda fel i fastighet:
- Fastigheten avviker från vad köparen med fog kunnat förvänta sig (med hänsyn till ålder, pris och skick, m.m.).
- Bristen är inte förväntad eller möjlig att upptäcka vid en noggrann undersökning av huset.
- Avvikelsen påverkar i sin tur fastighetens marknadsvärde i tillräcklig utsträckning.
- Ingen friskrivningsklausul begränsar säljarens ansvar.
Kom ihåg att reklamationsfristen för fastigheter är 10 år från tillträdesdagen, men att köparen måste reklamera inom skälig tid efter att felet upptäckts!
Upptäckt ett dolt fel? Så gör du steg för steg
Om du upptäcker ett fel i din bostad efter tillträdet är det viktigt att agera snabbt. Följande steg är ofta lämpliga:
1. Reklamera direkt – skriftligt och till rätt mottagare
Så snart du misstänker att ett dolt fel föreligger ska du skicka en reklamation till säljaren. Skicka ett rekommenderat brev eller ett mail till den adress som står i överlåtelseavtalet (med kopia till mäklaren).
2. Kontakta jurist innan du beställer besiktning
Juristen hjälper dig att ansöka om rättsskydd via hemförsäkringen. Rättsskyddet kan i vissa fall täcka kostnaden för besiktningsmannen — men försäkringsbolagen kräver att besiktningen beställs av juristen.
3. Utred felet och dess omfattning
Dokumentera noggrant, men undvik att riva bort bevisning. Låt helst fackmän riva och dokumentera skadorna.
4. Ta reda på värdet av felet
En besiktningsman eller hantverkare kan lämna kostnadsförslag. Vid större skador kan en värderingsman behöva bedöma felets marknadsvärdepåverkan.
5. Skicka ett preciserat kravbrev
Juristen sammanställer dokumentationen, besiktningsutlåtandet och eventuella offerter eller värderingar och skickar ett kravbrev till säljaren.
Behöver du hjälp av en jurist vid dolt fel?
Vi hjälper både köpare och säljare som rådgivare och ombud i tvister om dolda fel. Vi kan bistå genom hela processen – från en första juridisk bedömning till reklamation, krav mot motparten, förlikningsförhandlingar och process i domstol.
Ring oss på 0771-333 444 för kostnadsfri inledande rådgivning. Du når oss på vardagar klockan 9–17. Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!
Läs mer om bostadsjuridik i artiklarna nedan:
Fastighetstvister i praktiken – fastighetsjuristen Christian Hägglund berättar - Juristjouren
Hur vi hjälper dig med tvist angående bostad och fastighet - Specialiserad hjälp i tvist
Reklamera fel i bostadsrätt eller fastighet - allt du behöver veta
Hjälp inför köp av bostad - Vad du ska tänka på för att undvika dolda fel!
Dolda fel-försäkring – hur säker ska en köpare känna sig?



