Arvskifte

När dödsboet är förberett för skifte, vilket bland annat kan innefatta försäljning av tillgångar, betalning av skulder och uppsägning av avtal, upprättar man ett s.k. arvskiftesavtal.

I avtalet framgår uppgifter om dödsboet. Vilka som har rätt att del av arvet samt hur man slutligen ska fördela kvarlåtenskapen. Till exempel att en bostadsrättslägenhet tillfaller en viss person eller att dödsboets bankmedel fördelas mellan dödsbodelägarna på ett visst sätt. Avtalet ska vara skriftlig och undertecknat av samtliga dödsbodelägare och testamentstagare.

Bouppteckningen och arvskiftesavtalet har en legitimerande verkan

Detta innebär att handlingarna behövs för att den faktiska fördelningen av den avlidnes kvarlåtenskap ska kunna genomföras.

Man behöver ta med bägge handlingarna till aktuellt bankkontor när arvet slutligen ska betalas ut. Det kan också krävas fullmakt från samtliga dödsbodelägare om endast en av delägarna, eller annat ombud, ska se till att arvet blir utbetalt.

Olika bankers rutiner skiljer sig åt varför det är klokt att kontakta banken i förväg och försäkra sig om att allt underlag finns tillgängligt. Är det en bostadsrätt eller fastighet som man ska fördela måste man skicka skifteshandlingen och bouppteckning till bostadsrättsföreningen eller Lantmäteriet.

Notera att ett man inte behöver förrätta ett arvskifte om det bara finns en dödsbodelägare (s.k. enmansdödsbo). Då utgör den registrerade bouppteckningen underlag för överföring av tillgångar, till exempel en bostadsrättslägenhet eller bankmedel.

Bodelning i samband med arvskifte

Om den avlidne var gift ska som huvudregel en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande makan/maken ske. Dock kan en efterlevande make eller maka åberopa sin rätt, enligt 12:2 Äktenskapsbalken, att helt eller delvis avstå från att genomföra en bodelning.

Om den avlidne var sambo ska en bodelning ske om den efterlevande sambon påkallar en sådan. Detta kan ske senast vid bouppteckningsförrättningen. Dödsboet har inte motsvarande rätt att påkalla bodelning vid samboskap.

En bodelning i detta sammanhang kan man förenklat beskriva som en fördelning av den avlidne och efterlevande makens giftorättsgods (all egendom som inte är enskild egendom). Huvudregeln är att den efterlevande och dödsboets respektive giftorättsgods, efter avdrag för skulder, läggs samman och att bägge sidor ska erhålla ett lika stort ekonomiskt värde efter delning. Detta kan dock bland annat påverkas av förekomst av äktenskapsförord.

Bodelning i samband med arvskifte för sambos

Samma princip gäller vid samboskap med undantaget att det som delas endast är samboegendom. Vilket betyder den gemensamma bostaden och bohaget under förutsättning att det förvärvats för gemensam användning. Sambors möjlighet genomföra bodelning kan bland annat påverkas av förekomsten av samboavtal.

Överenskommelsen om bodelning, ett s.k. bodelningsavtal, ska för att vara giltig vara en skriftlig handling och undertecknad av båda parterna. Ett sådant avtal brukar man dock inte upprätta när den avlidne var gift och det bara finns barn som är gemensamma. Detta eftersom den efterlevande maken i sådana situationer oftast ärver hela kvarlåtenskapen. Något separat bodelningsavtal behöver man därför inte upprätta. I dessa situationer brukar i stället, av praktiska skäl, bodelningsavtal och arvskifte vara upprättade i samma handling.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.