Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet

Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet 

Gåvor som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som blivit missgynnad genom att andra närstående har fått gåvor eller ekonomiska fördelar upplever ofta åtgärden som orättvis. Eftersom alla situationer är unika är de bakomliggande faktorerna högst varierande. Det finns dock vissa juridiska utgångspunkter som är värdefulla att ha kännedom om vid bedömningen om en gåva innebär ett åsidosättande av bröstarvinges förstärkta laglottsskydd eller inte.

Gåvor till bröstarvingar

Huvudregeln är att gåvor av större ekonomisk dignitet till bröstarvingar är förskott på arv. Dessa ska man sedan avräkna från gåvotagarens andel vid fördelning av kvarlåtenskapen. Grundtanken är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder. Därför ska den som erhållit gåvor under förälderns levnad få mindre vid fördelningen av arvet. Vill gåvogivaren frångå denna presumtion bör denne tydligt förklara att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv. Oftast sker sådan viljeförklaring i gåvobrev som man upprättar i samband med gåvotillfället eller genom gåvogivarens testamente.

Ska avräkning ske lägger man gåvans värde till den avlidnes kvarlåtenskap och sedan minskar man gåvotagarens andel i kvarlåtenskapen med ett värde motsvarande gåvans värde vid gåvotillfället. Detta låter enkelt i teorin men kan givetvis ge utrymme för olika uppfattningar och svåra bevislägen. Särskilt efter ett liv sammanflätat av korsvisa prestationer och transaktioner inom familjen.

(Läs mer här: Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?)

Det förstärkta laglottsskyddet 

Det finns också situationer när gåvogivaren klargjort att en gåva inte ska vara förskott på arv, gåvan överlåtits till annan än bröstarvinge eller då det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att kompensera en bröstarvinge som sammantaget erhållit mindre än övriga. Även om avräkning egentligen ska ske. I det fallet kan en skyddsregel som framgår av 7 kap. 4 § ärvdabalken vara aktuell, även kallad det förstärkta laglottsskyddet. 

Om man kan visa att en person under i sin livstid med syfte att i förväg ordna successionen (dvs. i planerade syfte fördela sitt framtida arv) genom att skänka bort tillgångar, kan vid vissa omständigheter gåvotagare för sådana gåvor tvingas att återbära dessa till dödsboet eller utge en ersättning motsvarande dess värde. Detta kallar man att gåvan är att likställa med testamente. Värdet som beaktas enl. denna regel är värdet gåvan har vid tillfället för beräkning av laglotten, alltså inte vid gåvotillfället.

Syftet med gåvan

Omständigheter som talar för att regeln är applicerbar är just syftet med gåvan och att det är lönsamt att åberopa regeln. Erhåller en bröstarvinge större behållning genom sin arvslott i kvarlåtenskapen är det inte lönt att försöka applicera det förstärkta laglottsskyddet. Tolkning av syftet med gåvan kan ex. göras med utgångspunkt i hur gåvogivaren har agerat i samband med, eller tiden efter, det att gåvan överlåtits.

Utgör gåvan ex. en fastighet och gåvogivaren fortsätter att agera som ägare eller förbehåller sig nyttjanderätt genom villkor i gåvobrevet av fastigheten kan det tala för att gåvan är att likställa med testamente. En annan faktor som kan indikera att en gåva har syftet att ordna successionen är omständigheterna vid gåvotillfället. Överlåter man gåvan vid en tidpunkt när det är särskilt angeläget för gåvogivaren att överlåta egendom för att försäkra sig att det blir som man tänkt sig, ex. vid en tidpunkt av dålig hälsa eller när denne ligger för döden, kan det vara ett starkt argument för att jämställa gåvan kan med testamente.  

Undantag från regeln

Från regeln om förstärkt laglottsskydd finns undantag och tidsfrister att förhålla sig till. Ofta är bevisläget gällande vad som inträffat eller gåvogivarens syfte med en handling svårt att värdera. Avvägningen mellan värdet/bördan av att tvista inom familjen är dessutom många gånger betungande. Vid frågor om i vart fall de juridiska aspekterna i den här typen av situation är rekommendationen att vid tveksamheter konsultera en jurist som arbetar med arvsrätt i praktiken för att klargöra utsikterna i ärendet. 

Har du fler frågor om det förstärkta laglottsskyddet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Förskott på arv – Juristjouren

Arvsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Dolda fel-försäkring – hur säker ska en köpare känna sig?

Dolda fel-försäkring – hur säker ska en köpare känna sig?

Brister som innebär att fastigheten avviker från köparens befogade förväntningar anses vara s.k. fel. En köpare har dock en plikt att undersöka den fastighet hen avser förvärva. Brister som köparen upptäckt/borde ha upptäckt vid sin undersökning utgör dock inte fel eftersom de inte utgör en avvikelse från köparens befogade förväntningar.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.