Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Det förstärkta laglottsskyddet

Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet 

Gåvor som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som blivit missgynnad genom att andra närstående har fått gåvor eller ekonomiska fördelar upplever ofta åtgärden som orättvis. Eftersom alla situationer är unika är de bakomliggande faktorerna högst varierande. Det finns dock vissa juridiska utgångspunkter som är värdefulla att ha kännedom om vid bedömningen om en gåva innebär ett åsidosättande av bröstarvinges förstärkta laglottsskydd eller inte.

Gåvor till bröstarvingar

Huvudregeln är att gåvor av större ekonomisk dignitet till bröstarvingar är förskott på arv. Dessa ska man sedan avräkna från gåvotagarens andel vid fördelning av kvarlåtenskapen. Grundtanken är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder. Därför ska den som erhållit gåvor under förälderns levnad få mindre vid fördelningen av arvet. Vill gåvogivaren frångå denna presumtion bör denne tydligt förklara att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv. Oftast sker sådan viljeförklaring i gåvobrev som man upprättar i samband med gåvotillfället eller genom gåvogivarens testamente.

Ska avräkning ske lägger man gåvans värde till den avlidnes kvarlåtenskap och sedan minskar man gåvotagarens andel i kvarlåtenskapen med ett värde motsvarande gåvans värde vid gåvotillfället. Detta låter enkelt i teorin men kan givetvis ge utrymme för olika uppfattningar och svåra bevislägen. Särskilt efter ett liv sammanflätat av korsvisa prestationer och transaktioner inom familjen.

(Läs mer här: Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?)

Det förstärkta laglottsskyddet 

Det finns också situationer när gåvogivaren klargjort att en gåva inte ska vara förskott på arv, gåvan överlåtits till annan än bröstarvinge eller då det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att kompensera en bröstarvinge som sammantaget erhållit mindre än övriga. Även om avräkning egentligen ska ske. I det fallet kan en skyddsregel som framgår av 7 kap. 4 § ärvdabalken vara aktuell, även kallad det förstärkta laglottsskyddet. 

Om man kan visa att en person under i sin livstid med syfte att i förväg ordna successionen (dvs. i planerade syfte fördela sitt framtida arv) genom att skänka bort tillgångar, kan vid vissa omständigheter gåvotagare för sådana gåvor tvingas att återbära dessa till dödsboet eller utge en ersättning motsvarande dess värde. Detta kallar man att gåvan är att likställa med testamente. Värdet som beaktas enl. denna regel är värdet gåvan har vid tillfället för beräkning av laglotten, alltså inte vid gåvotillfället.

Syftet med gåvan

Omständigheter som talar för att regeln är applicerbar är just syftet med gåvan och att det är lönsamt att åberopa regeln. Erhåller en bröstarvinge större behållning genom sin arvslott i kvarlåtenskapen är det inte lönt att försöka applicera det förstärkta laglottsskyddet. Tolkning av syftet med gåvan kan ex. göras med utgångspunkt i hur gåvogivaren har agerat i samband med, eller tiden efter, det att gåvan överlåtits.

Utgör gåvan ex. en fastighet och gåvogivaren fortsätter att agera som ägare eller förbehåller sig nyttjanderätt genom villkor i gåvobrevet av fastigheten kan det tala för att gåvan är att likställa med testamente. En annan faktor som kan indikera att en gåva har syftet att ordna successionen är omständigheterna vid gåvotillfället. Överlåter man gåvan vid en tidpunkt när det är särskilt angeläget för gåvogivaren att överlåta egendom för att försäkra sig att det blir som man tänkt sig, ex. vid en tidpunkt av dålig hälsa eller när denne ligger för döden, kan det vara ett starkt argument för att jämställa gåvan kan med testamente.  

Undantag från regeln

Från regeln om förstärkt laglottsskydd finns undantag och tidsfrister att förhålla sig till. Ofta är bevisläget gällande vad som inträffat eller gåvogivarens syfte med en handling svårt att värdera. Avvägningen mellan värdet/bördan av att tvista inom familjen är dessutom många gånger betungande. Vid frågor om i vart fall de juridiska aspekterna i den här typen av situation är rekommendationen att vid tveksamheter konsultera en jurist som arbetar med arvsrätt i praktiken för att klargöra utsikterna i ärendet. 

Har du fler frågor om det förstärkta laglottsskyddet? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444

Arvsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Gåva av bostadsrätt

Gåva av bostadsrätt

En överlåtelse av en bostadsrätt kan ske i flera olika former. Exempelvis genom köp eller genom gåva av bostadsrätt. En bostadsrätt särskiljer sig dock mot annan egendom då den i själva verket utgörs av en andelsrätt i en bostadsrättsförening med en tillhörande...

Väsentlig avgiftshöjning – vilka alternativ har jag?

Väsentlig avgiftshöjning – vilka alternativ har jag?

Omvärldssituationen är oroande. Krig, energikriser, höjda räntor och sjunkande bostadspriser är omvälvande för många, även bostadsrättsföreningar. Detta syns tydligt i att många nyproduktionsprojekt har blivit dyrare. Under coronapandemin gick priserna upp pga. höjda...

Ombyggnadsavtal

Ombyggnadsavtal

Ett ombyggnadsavtal är ett avtal som en styrelse kräver att medlemmen skriver på för att denne ska få genomföra en renovering. Ombyggnadsavtalet kan innehålla många olika villkor. Vanligt är att styrelsen kräver att medlemmen tar på sig strikt ansvar för och/eller att...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR