Vad händer när det inte finns ett testamente?
När det inte finns ett testamente

Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett uttömmande och generellt sätt. Det finns dock en del viktiga grundförutsättningar som är bra att känna till. Det finns ofta ett starkt intresse för en efterlevande att kunna bo kvar i en gemensamt ägd bostad. Även om en i ett parförhållande går bort. Nedan klargör vi vissa aspekter vad man kan göra för att påverka möjligheten för den efterlevande att bo kvar ”hemma”. Vi förklarar även vad som händer när det inte finns ett testamente.

Arvsrätten mellan sambor när det inte finns ett testamente

Först måste vi fastslå att en efterlevande sambo inte är arvtagare! Oavsett hur långt förhållandet varit. Om den avlidne har barn så är barnen arvingar. Om ett barn avlidit är det i stället eventuella barnbarn som träder i dennes ställe. Har den avlidne inte barn ärver föräldrar och/eller syskon. Om någon av dessa inte är i livet ärver mor- eller farföräldrar eller deras barn, dock inte kusiner.

Vad vi ytterligare vill belysa är att även om ett sambopar har gemensamma barn så är den efterlevande sambon inte arvinge. I det fallet kan exempelvis barnen ärva föräldrarnas andel i en gemensamt ägd bostad. Om barnet som ärver är minderårigt blir den efterlevande föräldern (den avlidnes sambo), i det fall denne är vårdnadshavare, också ekonomisk förmyndare för barnet. Den efterlevande ska genom det tillvarata barnets ekonomiska intresse och förvalta dennes kapital på ett ansvarsfullt sätt. Eftersom värdet på bostadsrätter, radhus eller villor ofta är högt så kommer överförmyndarens godkännande krävas för att omdisponera (ex. sälja eller belåna) barnets tillgångar. Det kan göra situationen mer svårmanövrerad än vad som är önskvärt.

Makars arvsrätt när det inte finns ett testamente

När en av makarna i ett äktenskap går bort och det endast finns gemensamma barn är utgångspunkten att den efterlevande maken ärver före barnen med s.k. fri förfoganderätt. Detta kan dock påverkas av ett testamente. Barnen ärver sedan vid den efterlevande förälderns frånfälle båda sina föräldrar.

Denna ordning är också oftast vad makarna själva önskar. När en av makarna i ett gift par avlider och det finns särkullbarn så har det barnet rätt till sin arvslott direkt. Med den informationen kan man nå slutsatsen att om makarna tillsammans äger en bostad så kan ett särkullbarns andel i arvet uppgå till stora belopp. Att lösa ut särkullbarnet kan vara svårt att finansiera för den efterlevande. Om inte disponibelt kapital eller andra tillgångar finns för att kompensera särkullbarnet så kan det tvinga den efterlevande att sälja bostaden och flytta.

Handlingsmöjligheter

Makar

I fallet då inga bröstarvingar (barn, barnbarn) finns är lösningen enkel. Eftersom andra arvingar inte har en oinskränkbar rätt till arv så kan en arvlåtare med i princip total frihet förordna om hur denne vill att arvet ska fördelas i sitt testamente. Något knepigare blir då makarna har barn med annan än maken. I det fallet har särkullbarnet som bekant rätt att ta sin andel av arvet direkt. Dock kan barnets arvslott begränsas till vad man kallar laglott.

Laglotten är hälften av arvslotten och kan beskrivas som en andel på miniminivå som inte kan inskränkas genom ett testamente. Rådet blir alltså att i första hand upprätta testamente där särkullbarnet andel begränsas i den utsträckning det är möjligt och efter önskemål. Dessa förordnanden kan utformas på flera olika sätt varför det är relevant att ta hjälp vid utformandet av testamente och för att skapa sig en helhetsbild av vilka verkningar ett sådant förordnande ger.

Vidare kan försäkringar med förmånstagarförordnande vara ett alternativ. Dessa ingår inte enligt huvudregeln i kvarlåtenskapen efter den avlidne och ska därmed inte fördelas enligt ärvdabalkens regler. Istället tillfaller dessa medel den förutbestämde förmånstagaren till försäkringen. Villkoren i sådana försäkringar bör man dock se över med noggrannhet innan man fattar ett sådant beslut. Efterlevandepension är också ett alternativ. Det innebär att särskilda angivna förmånstagare kan ta del av en pensionsrättighet efter en avliden. Dock så medför det alternativet att rättighetsinnehavaren får mindre pension under sin livstid. Utöver dessa åtgärder kan det finnas ett behov av ett äktenskapsförord som reglerar giftorätten makar emellan. Detta kommer dock inte avhandlas närmare i denna text, men läs gärna mer i länken nedan: https://juristjouren.se/aktenskapsforord-att-avtala-bort-giftoratten/

Sambor

Som sagt så ärver inte sambor varandra. Men som framgår gällande särkullbarns rätt till laglott så kan ett testamente inskränka barnets rätt till hälften av vad det normalt skulle ärva. Alltså kan man upprätta ett testamente till förmån för sin sambo. Skillnaden mellan sambor och makar är dock att också sambors gemensamma barn alltid har rätt till laglott. Ett vuxet barn kan avstå denna rätt men ett minderårigt barn som är dödsbodelägare i samma dödsbo som sin förälder företräds av en god man. Den gode mannen ska regelmässigt kräva laglotten om ett testamente inskränker barnets rätt. Utöver testamente är ovan beskrivna försäkringsalternativ också värda att beakta som sambo.

Sammanfattning och avslutande råd

Det finns ytterligare omständigheter som kan påverka en efterlevandes möjlighet att behålla bostaden. När det kommer till att fastställa behovet av testamente och andra avtal eller rättshandlingar är en noggrann analys av stor vikt. Det gäller då att försöka överblicka det totala läget med målet att kunna förutse och förstå konsekvenser av flera potentiella scenarion och hur olika rättshandlingar och avtal påverkar. Detta kräver kunskap. Alltså, det är generellt sett inte en god idé att kopiera en kompis testamente eller nyttja mallar.

Rådet är att ta hjälp av en jurist när det inte finns ett testamente. Detta för att skapa överblickbarhet och få hjälp att komma till en hållbar lösning. Ett ytterligare råd är att se över dessa behov och upprätta erforderliga handlingar när man har möjlighet och i goda tider eftersom saker hastigt kan bli komplicerade om något drastiskt inträffar. Vidare är det lika viktigt att komma ihåg att se över behovet av att uppdatera av befintliga rättshandlingar med jämna mellanrum.

Har du fler frågor? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Arvsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.