Anställa personal

För en arbetsgivare är det ett stort åtagande att anställa personal. Både ifrån ett ekonomiskt, socialt och rättsligt perspektiv. Rättsliga snedsteg kan få stora ekonomiska konsekvenser, inte minst för mindre arbetsgivare.

Därför är det av stor vikt att vara noga förberedd och väl insatt i de regelverk som är aktuella vid en anställning. Detta kan parera framtida tvister med arbetstagarparten och bespara bägge parter onödiga missförstånd. Tydlighet är alltså att föredra.

Arbetsgivaren behöver förhålla sig till de övergripande rättsreglerna i Lagen om anställningsskydd (LAS) vid anställningens ingående. Det handlar om att reglera självklarheter så som anställningsform, sysselsättningsgrad, samt lön. Därtill finns en mängd andra aspekter att som arbetsgivare ta hänsyn till beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet. Exempelvis kan parterna behöva reglera villkor så som: sekretess, konkurrensklausuler, immaterialrättsliga aspekter, förmåner, pensionsrättigheter, särskilda semesterrättigheter, m.m.

Nedan följer en genomgång av anställning ur ett arbetsgivarperspektiv. Vi går igenom västenliga aspekter att ha i åtanke för den arbetsgivare som funderar på att anställa personal. Notera att denna text tar sikte på anställningar i den privata sektorn och inte är att betrakta som uttömmande då olika villkor beroende på anställningens natur kan vara aktuella.

Vem kan du anställa?

Det råder avtalsfrihet vilket innebär en arbetsgivare kan ingå ett avtal om anställning med vem som helst. Tänk på att det finns regler om företrädesrätt till återanställning som kan vara aktuella efter uppsägning på grund av arbetsbrist att ta hänsyn till. Det innebär att tidigare anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist och som gjort anspråk på denna rättighet kan ha rätt till återanställning under vissa förutsättningar. Vidare finns regler som ger deltidsanställda förtur till tjänster med en högre sysselsättningsgrad. Utöver detta är det viktigt att tänka på att anställningsförfarandet inte sker i strid diskrimineringslagen eller kan betraktas som ett missgynnande enligt föräldraledighetslagen.

Kollektivavtal

Förekomst av ett kollektivavtal påverkar väsentligt vad man behöver reglera i det individuella anställningsavtalet. I det individuella anställningsavtalet ska det, i förkommande fall, finnas en hänvisning till gällande kollektivavtal. Avtal binder parterna – arbetsgivaren, arbetsgivarorganisationen och facket samt dess medlemmar. Men det har också s.k. normerande verkan för alla anställda inom kollektivavtalsområdet. Alltså även för de anställda som inte är med i fackförbundet.

Avtalet

Ett anställningsförhållande kan föreligga genom att parterna har ingått ett avtal skriftligen, muntligen eller genom konkludent handlande. Konkludent handlande betyder att parterna agerar så att en arbetstagare står med sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande varpå denne erhåller ersättning från arbetsgivaren. Föga förvånande är det dock alltid bäst att skriftligen reglera villkoren för anställningen. En arbetstagare har, (under förutsättning att det rör sig om ett anställningsförhållande som är längre än tre veckor), rätt att senast en månad efter påbörjat arbete få skriftlig information om omständigheter som är västäntliga för anställningsförhållande, vilket går att utläsa av 6 c § LAS.

Ett minimikrav över vad ett anställningsavtal bör innehålla är

  • Anställningsform
  • Arbetsstället
  • Beskrivning av arbetsuppgifterna.

Beskrivningen av arbetsuppgifterna påverkar arbetstagaren arbetsskyldighet. Det kan därför inverka på eventuella omplaceringsmöjligheter vad gäller geografisk ort och arbetsuppgifter. En alltför snäv beskrivning av arbetsuppgifter kan alltså ge effekten att arbetsskyldigheten blir mer begränsad och genom det att kan bli svårare att omplacera en anställd under pågående anställning.

Anställningsform

När du ska anställa personal räknas det enligt LAS som en tillsvidareanställning om inget annat anges. Därför är det av högsta vikt att ange i anställningsavtalet om anställningen istället ska vara av tidsbegränsad art. Avtal om tidsbegränsad anställning kan ingås för allmän visstidsanställning, vikariat eller säsongsarbete. Det som i dagligt tal kallas timanställning finns inte som någon reell anställningsform i LAS. Normalt sett handlar det om att parterna avtalar om att arbetstagaren med kort varsel ska utföra arbete för arbetsgivarens räkning. Oftast betraktar man timanställningar som visstidsanställningar där varje påbörjat pass ses som ett anställningstillfälle. Men de kan också, beroende på dess omfattning, vara att betrakta som en tillsvidareanställning.

Observera att en arbetstagare som under en femårsperiod har varit anställd hos arbetsgivaren genom en allmän visstidsanställning eller vikarie i sammanlagt mer än två år, per automatik har erhållit en tillsvidareanställning (s.k. inlasning). Det står även parterna fritt att avtala om tidsbegränsad provanställning om högst sex månader. Vid en nyrekrytering är detta ett bra sätt för arbetsgivaren att under en tid pröva vad arbetstagaren går för, innan personen får sin tillsvidareanställning.

Läs mer om reglerna för en provanställning här.

Tidsomfattning

Det är viktigt att det anges i anställningsavtalet hur hög sysselsättningsgraden ska vara för den aktuella tjänsten. Detta har inget med anställningsformen att göra – en tillsvidareanställd kan arbeta hel- eller deltid. Precis som att en tidsbegränsad anställning kan innebära att den anställda arbetar heltid eller deltid. Ett inte helt ovanligt misstag arbetsgivaren gör är att vid deltidstjänster utlova ett antal timmar som arbetstagaren ska få arbeta och som inte behöver ha någon förankring i begreppen hel- och deltid.

Detta är vanskligt utifrån att arbetstagaren inte sällan får rätt att kräva lön för de utlovade timmarna, oaktat huruvida arbetsgivaren har behov eller inte. Dessa situationer uppkommer oftast när arbetsgivaren sammanblandar begreppen tillsvidareanställning med timanställning och kan få stora ekonomiska konsekvenser vid tvist för arbetsgivarsidan.

Uppsägningstid

Parterna kan själva reglera hur lång den ömsesidiga uppsägningstiden ska vara om en av parterna vill avsluta anställningsförhållandet. Den avtalade uppsägningstiden kan aldrig vara kortare än vad som föreskrivs i 11 § LAS, eller enligt ev. kollektivavtal. För allmän visstidsanställning gäller som regel de av parterna avtalade tidsperioden, dvs. från ett startdatum till ett slutdatum. Parterna har således förbundit sig till att anställningen ska löpa en viss tid varför det inte krävs någon uppsägningstid.

Vissa visstidsanställningar, normalt sett vikariat, kan dock vara uppsägningsbara. Dvs. sägas upp före det avtalade slutdatumet. Ett av dessa tillfällen är när anställningsavtalet anger att anställningen gäller tillsvidare, dock till längst ett visst datum. En sådan ”blandform” har Arbetsdomstolen fastslagit ska betraktas som uppsägningsbar. Anställningsavtalet kan även ange att arbetstagaren vikarierar för en tillsvidareanställd, dock längst till ett visst datum. Här gäller istället att så snart den person arbetstagaren vikarierar för är åter, upphör anställningen utan föregående uppsägningstid. Oaktat huruvida slutdatumet har varit eller inte.

Hänvisning till policy

Anställningsavtalet kan hänvisa till den policy som råder på arbetsplatsen för vissa ensidigt beslutade anställningsförmåner. Policyn ska finnas tillgängligt för den anställde eller bilagt till avtalet.

Sammanfattningsvis så är det viktigt att ha goda rutiner när man ska anställa personal. Detta för att säkerställa att man efterlever aktuellt arbetsrättsligt regelverk. Det finns mycket tvingande lagstiftning på området samt, i vissa fall, kollektivavtal att ta hänsyn till. Vidare är det centralt att göra en bedömning i varje enskilt fall kring hur man bör utforma ett anställningsavtal.

Att alltför slentrianmässigt använda sig vissa klausuler kan invagga arbetsgivaren i en falsk trygghet. Inte sällan behöver man omvärdera och uppdatera anställningsavtalet under anställningens gång. Då misstag i dessa sammanhang kan vara dyrbara så är det avslutningsvis relevant att avsätta gott om tid för att nå en väl fungerande överenskommelse med arbetstagaren. Vid osäkerhet även ta hjälp med att utforma avtalet.

Har du har fler frågor om att anställa personal? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Juridik för företagare – Juristjouren.se

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Att inte upprätta ett bodelningsavtal vid äktenskapsskillnad kan få långtgående och oväntade konsekvenser, vilket ett nyligen meddelat avgörande från Högsta domstolen (mål nr Ä 45-23) tydligt visar. I detta rättsfall behövde en person inhämta samtycke från sin tidigare make hela 35 år efter äktenskapsskillnaden för att kunna fullfölja en fastighetsöverlåtelse. Avgörandet understryker vikten av att alltid skriva ett bodelningsavtal.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

 

 

 

 

Vårdnad

Vårdnad

Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn

Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid. 

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

  • Val av skola och förskola
  • Ansökan om pass
  • Beslut om sjukvård
  • Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vad säger lagen om vårdnad av barn?

Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.

En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.

Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

  • Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
  • Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

  • Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
  • Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.

I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist