Kund som inte betalar

Kund som inte betalar

Kunder som inte betalar är en stor utmaning för alla företagare. Dels för att det innebär förlorade intäkter, dels för att det tar tid från annat att hantera dem. När en tvist om betalning väl har uppstått behöver den hanteras, och frågan är hur man då ska göra. Vad gör du med en kund som inte betalar?

En kanske viktigare fråga är hur detta kan undvikas i framtiden. Vad kan jag göra nu för att inte behöva sitta i tvist med mina beställare sen. Nedan kommer tips på båda delarna. En del av tipsen kan verka självklara, men är ändå viktiga att bli påmind om.

Tips för att hantera kunder som inte betalar

I allmänhet finns det fyra skäl till att en beställare inte vill betala:

1. Bristande betalningsförmåga

En beställare som saknar pengar är den svåraste att få betalt ifrån. I dessa fall spelar det inte någon roll vad du gör eftersom slutresultatet kommer att bli detsamma – utebliven betalning. Att gå via Kronofogdemyndigheten och få betalningsskyldigheten fastställd är inte dåligt. Men finns det ingen egendom för kronofogden att utmäta för att täcka kravet kan det vara förenat med onödigt arbete och onödiga kostnader.

2. Invändningar mot priset/avtalet omfattar inte utfört arbete

Lyssna alltid på de skäl en beställare har till att inte betala. Försök göra en saklig bedömning av rimligheten i skälen (ibland kan det vara så att beställaren har rätt!). Kommunicera alltid sakligt och lugnt med beställaren. Ta reda på vad beställaren är villig att betala. Var kompromissvillig och lösningsorienterad. Tänk på att det kan vara bättre att få halvbetalt nu än full betalning efter en kostsam och tidskrävande rättsprocess.

3. Invändningar mot kvaliteten på det utförda arbetet (bristande fackmässighet)

Även i dessa fall behöver en saklig och lugn diskussion föras. Gör vad du kan för att få klarhet i exakt vad beställaren är missnöjd med. Medverka till att, kanske med hjälp av utomstående besiktningsman, få klarhet i om beställaren har rätt. I många fall sparar man både tid och pengar på att gå med på en nedsättning av priset. Det du förlorar i pengar kan du ta igen genom att du har mer tid och fokus att lägga på andra projekt. Även om det kanske strider mot dina principer att backa i sådana här situationer kan det ekonomiskt och affärsmässigt vara det bästa beslutet. Dra lärdom av situationen och ta till dig tipsen nedan för hur du kan undvika dem i framtiden.

Om beställaren har fel, men ändå vägrar betala, kan det bli nödvändigt att dra fordran till domstol. Avvägningen som behöver göras i dessa fall är mellan de pengar samt den tid och energi det kostar och vad man har att vinna på att driva kravet. Även vad du kan få gjort och betalt för om resurserna användes på andra jobb.

4. Okynnesvägran

Vissa beställare sätter i system att beställa tjänster som de sedan vägrar att betala för. Många av dem har förstått att de i de flesta fall riskerar att bli stämda. Men även att en sådan process ofta slutar med en förlikning och att de endast behöver betala en del av fakturan. De tar chansen till vad vi kan kalla för en ”förlikningsrabatt”. I möjligaste mån vill du såklart undvika sådana beställare. Eftersom de lärt sig systemet behöver du antingen spela med och ta det till domstol eller släppa ditt krav/kraftigt sänka din fordran i ett tidigt skede för att locka fram en förlikning utan att du behöver gå till domstol.

I allmänhet och oavsett betalningsvägrarens skäl är det klokt att konsultera en jurist i ett tidigt skede för att från början hantera tvisten och beställaren på ett korrekt sätt.

Tips för att förebygga och förenkla framtida hantering av betalningsvägran

  • Gör ett proffsigt jobb.
  • Om möjligt, begär någon form av handpenning/förskottsbetalning (då kan du tidigt upptäcka en bristande betalningsvilja).
  • Kolla hos tingsrätten om det finns några mål (avslutade eller pågående) som kan ge en fingervisning om klienten kan vägra att betala.
  • Är det fråga om ett större arbete med delmoment, avtala om att betalning sker efter varje avslutat moment (bra för kunden och för dig).
  • Upprätta tydliga offerter/avtal och begär skriftlig accept av offerter/att kunden skriver under avtalet (notera dröjsmålsräntan i offerten/avtalet). Gör du ändringar av offerten eller om förutsättningarna för offerten inte längre är uppfyllda, kommunicera tydligt i skrift (SMS/mail/papper) vad som gäller.
  • Om du märker att arbetet kommer ta längre tid än avtalat, informera beställaren och diskutera fram en justering av avtalet.
  • Så snart en faktura förfallit, skicka en skriftlig påminnelse och om betalning inte inkommer inom närmaste tiden, ansök om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten.
  • Se till att ha en gällande företagsförsäkring så att du kan få hjälp att täcka juristkostnader via rättsskyddet.

Ta kontakt med en jurist i ett tidigt skede för att få råd om hur du ska agera för att inte ”bränna några broar”.

Om du har fler frågor är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444.

Juridik för företagare – Juristjouren.se

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Att inte upprätta ett bodelningsavtal vid äktenskapsskillnad kan få långtgående och oväntade konsekvenser, vilket ett nyligen meddelat avgörande från Högsta domstolen (mål nr Ä 45-23) tydligt visar. I detta rättsfall behövde en person inhämta samtycke från sin tidigare make hela 35 år efter äktenskapsskillnaden för att kunna fullfölja en fastighetsöverlåtelse. Avgörandet understryker vikten av att alltid skriva ett bodelningsavtal.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

 

 

 

 

Vårdnad

Vårdnad

Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn

Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid. 

 

Vårdnadshavarens beslutsfattande

”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

  • Val av skola och förskola
  • Ansökan om pass
  • Beslut om sjukvård
  • Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

  • Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
  • Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

  • Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
  • Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna  där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas 

Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.

I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist

 

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

  • Val av skola och förskola
  • Ansökan om pass
  • Beslut om sjukvård
  • Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vad säger lagen om vårdnad av barn?

Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.

En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.

Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

  • Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
  • Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

  • Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
  • Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.

I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist