Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Arvsrätt
Arvsrätt handlar om juridiken kring när en person avlider. I detta innefattas bland annat frågor som rör testamente, förskott på arv, gåva att likställa med testamente, dödsbo, bouppteckning, arvskifte och skiftesman m.m. Juristjouren arbetar specialiserat med arvsrätt. Kontakta oss för inledande rådgivning eller för konkret hjälp i ditt ärende.
Vem ärver?
När det inte finns ett testamente som särskilt reglerar hur man ska fördela arvet så följer man den legala arvsordningen i ärvdabalken. Arvingarna är då indelade i tre arvsklasser
Första arvsklassen; Bröstarvingar. Barn, barnbarn, o.s.v. i rakt nedstigande led.
Andra arvsklassen. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v. i rakt nedstigande led.
Tredje arvsklassen: I första hand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.
Varje arvsklass ”töms” innan arvet går vidare till nästa arvsklass. Man kan säga att arvsklasserna tar stopp vid kusiner. Kusiner saknar alltså arvsrätt enligt lag. Detsamma gäller en sambo. Om man vill att en kusin eller sambo, eller någon ska ärva något är det alltså av största vikt att upprätta ett testamente där man reglerar detta. Finns det inga legala arvingar enligt och inget testamente så blir det allmänna arvsfonden som ärver.
Om den avlidne är gift varierar vad som gäller beroende på omständigheterna. Här kan du läsa mer om vem som ärver.
Dödsfall
När någon avlider är det mycket praktiskt att ordna för de närmast efterlevande. De flesta har lite eller ingen erfarenhet av alla praktiska göromål efter ett dödsfall. Mitt i all sorg är det lätt för de anhöriga att känna sig lite bortkomna, särskilt som de måste hantera en mängd saker samtidigt. Här kan du läsa mer om vad som ska göras när någon avlider.
Dödsbo och Bouppteckning
I samband med att en person avlider uppstår ett dödsbo. Ett dödsbo är en så kallad juridisk person som i princip ersätter en avliden person rent juridiskt. Dödsboet omfattar den avlidnes tillgångar och skulder. En bouppteckning är en förteckning av den avlidne personens tillgångar och skulder. Bouppteckningen ska man upprätta och skicka in till Skatteverket inom tre månader från dödsdatumet. För att en bouppteckning ska bli godkänd ska alla dödsbodelägare vara kallade och haft möjlighet att närvara vid bouppteckningsförrättningen. Om det uppstår oenighet eller tvist i dödsboet finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en boutredningsman. Här kan du läsa mer om dödsbo och bouppteckning.
Arvskifte
När en bouppteckning är upprättad och godkänd av skatteverket återstår det att upprätta ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna (och ev. universella testamentstagare). Arvskiftet reglerar hur tillgångarna i dödsboet ska fördelas mellan de inblandande parterna. Arvskifteshandlingen ska undertecknas av samtliga inblandande parter och fungerar sedan som en överlåtelsehandling när exempelvis en fastighet eller bankmedel ska skiftas. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om förvaltningen av dödsboet eller uppdelningen av arvet finns möjlighet att vända sig till tingsrätten med ansökan om att en boutredningsman eller skiftesman ska utses. Här kan du läsa mer om arvskifte.
Testamente
Ett testamente är en rättshandling vari det bestäms hur dina tillgångar ska fördelas när du gått bort, det vill säga vem som ska ärva dig. Om man inte har barn står det en i princip fritt att testamentera alla sina tillgångar till vem man helst önskar. Det kan röra sig om både privatpersoner, företag, välgörenhetsorganisationer m.m. Om man har bröstarvingar (barn eller andra arvingar i rakt nedstigande led) behöver man beakta bröstarvingens oinskränkta rätt till laglott. Laglotten utgör hälften av förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Särkullbarn(utomäktenskapliga barn) har rätt att få ut sin laglott direkt vid förälderns frånfälle medans gemensamma barn inom äktenskapet enligt arvsordningen får vänta på sin del tills båda föräldrarna avlidit. Ett testamente måste bevittnas av två utomstående personer(icke jäviga) för att vara giltigt. Här kan du läsa om hur ett testamente fungerar och hur vi kan hjälpa dig med testamente
Förskott på arv
En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om den som tagit emot gåvan är arvsberättigad till givaren av gåvan. Gåvans värde ska man då i vissa fall avräkna från mottagarens lott i framtida arvskifte. Om gåvan är att betrakta som ett förskott på arv och om avräkning ska ske beror på. Exempelvis utgör gåvor av större ekonomiskt värde till bröstarvingar förskott på arv såtillvida det inte reglerats på annat sätt. Att en förälder fullgör sitt underhållsansvar genom att betala för uppehälle och utbildning betraktas inte som förskott på arv. Gåvor till andra arvingar än bröstarvingar betraktas som utgångspunkt inte som förskott på arv, om det inte föreskrivits att gåvan ska vara ett förskott på arv eller på annat sätt framgår att detta varit avsett vid gåvotillfället. Här kan du läsa mer om förskott på arv. Har du funderingar om gåvor som inkräktar bröstarvinges rätt till laglott? Läs mer om: Det förstärkta laglottsskyddet – då kan du få ersättning för laglottskränkning
Har du frågor om arvsrätt eller behov av mer hjälp? Ring oss på 0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning eller för att hitta en specialiserad jurist för ditt ärende. Du når oss vardagar mellan 9-17.
Vill du hitta tid för möte med en arvsrättsjurist? klicka här
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Inledning
Många hör av sig till Juristjouren med frågor om hur domstolsprocessen i en tvist om fel i bostadsrätt/fastighet går till. Svaret på denna fråga har många gånger en stor inverkan på hur tvistande parter väljer att förhålla sig till frågan om möjligheterna att lösa tvisten utan att dra igång en process i tingsrätt, dvs. utomrättslig förlikning.
Tvist uppstår
Tvisten har oftast sin början i att köparen upptäcker en omständighet som, enligt köparens uppfattning, innebär att köpeobjektet inte motsvarar avtalet eller det skick köparen har fog att förvänta sig, dvs. ett fel.
Ett första och viktigt steg när ett fel upptäcks är att säkra bevisning. Fotografera, filma, spara delar av skadat material och anlita en besiktningsman. Med ett utlåtande från en besiktningsman som bekräftar felet är det så dags att inhämta en offert på kostnaden för att åtgärda felet.
Med detta underlag är det dags att anlita en jurist. Utifrån besiktningsutlåtandet och offerten upprättar juristen ett brev och riktar ett krav på prisavdrag/nedsättning av köpeskillingen mot säljaren. Brevet skickar man sedan till säljaren som i de allra flesta fall bestrider kravet. En tvist har således uppstått.
Rättsskydd
De allra flesta bostadsrätts-/fastighetsköpare har en hem-/villaförsäkring. Inom ramen för denna kan juristen ansöka om rättsskydd vilket innebär att försäkringsbolaget täcker en stor del av kostnaden köparen har för att anlita och låta en jurist föra sin talan. Så snart en tvist har uppstått (ett krav har bestridits) kan man göra en rättsskyddsansökan.
Förlikning?
De flesta tvister blir lösta genom att parterna kommer överens om en kompromiss som båda parter i regel är lika och lagom missnöjda med. Den ena får betala mer än hen anser sig skyldig att göra och den andre får mindre betalt än hen anser sig ha rätt till. Två skäl till att träffa en uppgörelse om förlikning innan kravet och tvisten dras till domstol är att det sparar tid och pengar samt att det innebär att parterna slipper ovissheten och oron av att vara inblandad i en tvist med osäker utgång.
En förlikning kan nås genom att parternas respektive ombud diskuterar fram en lösning som är acceptabel för båda sidor. Under tiden som dessa diskussioner pågår konsulterar ombuden sina huvudmän för att få deras instruktioner och diskutera för- och nackdelar med de bud som är uppe på bordet.
Stämning och svaromål
Om parterna inte kommer överens om en lösning och köparen vill driva igenom sitt krav måste detta drivas i domstol. Ombudet upprättar en ansökan om stämning som innehåller köparens yrkande (vad köparen vill ha, t.ex. ett visst belopp i prisavdrag), köparens grunder (de omständigheter köparen menar ger hen rätt till det belopp hen yrkar), övriga omständigheter som är viktiga för domstolen att känna till samt bevisning.
Om ansökan om stämning fyller de formkrav lagen ställer (dvs. innehåller yrkande, grunder och bevisning) utfärdas stämning – ansökan skickas till säljaren som föreläggs att gå i svaromål, dvs. svara på det köparen anför i sin ansökan om stämning.
Efter svaromålet kan tingsrätten vilja att parterna utvecklar sina ståndpunkter i ytterligare skriftväxling.
Muntlig förberedelse (muf)
När tingsrätten har klart för sig vad målet handlar om kallas parterna till en muntlig förberedelse (en muf). Vid muf:en närvarar parterna och deras ombud samt domaren. Många gånger behöver inte köparen och säljaren vara med personligen, även om det är bra att de närvarar, utan kan närvara genom sina ombud. Handläggningstiderna i domstolarna varierar, men man kan ofta få vänta fyra, fem månader på en muf efter att man skickat in ansökan om stämning.
Vid muf:en närvarar inga vittnen. Inte heller är det ett möte där parterna ska försöka övertyga domaren om vem som har rätt, varken genom argument eller genom att förevisa dokument eller andra bevis. Syftet med muf:en är i stället att reda ut eventuella oklarheter som kan finnas i köparens yrkande och grunder, eller i säljarens grunder för sitt bestridande av köparens krav. Domaren har kanske frågor hen vill ha svar på.
Ett annat och viktigt syfte med muf:en är att diskutera en förlikning. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att ta upp frågan om förlikning, och ca 8 av 10 gånger lyckas domaren få parterna att träffa en frivillig uppgörelse. Skälen för detta, som domaren också lyfter fram, är att det sparar tid, energi, pengar och oro, och att en frivillig uppgörelse främjar betalningsviljan.
Huvudförhandling
Skulle parterna inte komma överens vid muf:en planerar domstolen för en huvudförhandling (huf), eller med andra ord, en rättegång. Denna hålls ofta ytterligare fyra, fem månader efter muf:en.
Vid huf:en ska det avgöras. Då får parterna presentera sina yrkanden och grunder, sin bevisning och sina vittnen samt plädera för sin sak, dvs. försöka övertyga domstolen om ett just de har rätt och ska vinna.
En huf hålls över minst en halv dag (i små mål) till flera veckor (i de riktigt stora målen). Efter huf:en behöver domstolen några veckor på sig att formulera sin dom. När den väl har meddelats vet parterna vem som vann och vem som ska stå för den andres rättegångskostnader (ombudskostnader). Parterna har sedan tre veckor på sig att överklaga om de skulle vara missnöjda och vilja att hovrätten prövar målet. För att hovrätten ska pröva målet krävs dock prövningstillstånd (PT).
Bostadsjuridik - Juristjouren.se
Har du fler frågor om domstolsprocessen för bostadsjuridik är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.