Förskott på arv – hur funkar det?

En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om den som tagit emot gåvan är arvsberättigad till givaren av gåvan. Gåvans värde ska man då i vissa fall avräkna från mottagarens lott i framtida arvskifte. Om gåvan är att betrakta som ett förskott på arv och avräkning ska ske beror på vilket släktskap som föreligger mellan gåvogivare och gåvotagare. Viktigt är även gåvogivarens vilja. Nedan följer en översiktlig förklaring över vad som gäller.

Bröstarvingar

Om gåvotagaren är bröstarvinge (barn, barnbarn, osv.) till givaren vid gåvotillfället så utgår man från att gåvan utgör förskott på arv. Detta gäller om man inte kan visa att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Det kan man många gånger förtydliga i ett gåvobrev, testamente eller annat sätt att gåvogivarens avsikt varit att gåvan inte ska vara ett förskottsarv. Om en bröstarvinge som mottagit förskott på arv avlidit ska istället dennes avkomlingar avräkna gåvans värde på sina lotter.

Att en förälder fullgör sitt underhållsansvar mot sina barn är inte att betrakta som förskott på arv. Detsamma gäller för kostnader som för barnets utbildning. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som exempelvis presenter vid högtider och födelsedagar utgöra förskott på arv.

Vad som utgör en sedvanlig gåva kan dock variera mellan olika familjer baserat på hur gåvogivarens ekonomiska förutsättningar ser ut. Det behöver man alltså bedöma från fall till fall.

Övriga arvingar

Om den som tagit emot gåvan är annan arvinge är antagandet det motsatta. En gåva till sådan arvinge ska man endast betrakta som förskott på arv om det föreskrivits så eller om det på annat sätt framgår att detta varit arvlåtarens vilja vid gåvotillfället.

Vilket värde ska man avräkna?

Om det rör sig om ett förskott på arv är utgångspunkten att avräkning ska ske på gåvotagarens andel i dödsboet. Huvudregeln är att det är gåvans värde vid gåvotillfället som man ska använda vid avräkningen. Detta gäller om det inte framgår att något annat ska gälla. Exempelvis genom precisering i gåvobrev eller testamente.

Hur sker beräkningen vid förskott på arv?

Vid beräkning av andelarna adderar man gåvans värde till kvarlåtenskapen efter den avlidne. Därefter beräknar man arvingarnas andel inklusive gåvans värde. Från den lott arvingen som tagit förskott avräknar man sedan förskottet.

Om det inte finns täckning i dödsboet för att kompensera de arvingar som inte mottagit förskott kommer enligt denna regel ingen ersättning utgå till den som totalt sett erhållit mindre. Vid vissa omständigheter kan dock andra regler aktualiseras (läs mer om det förstärkta laglottsskyddet här). Om förskott skett ur en makes giftorättsgods till ett med den efterlevande maken gemensamt barn och avräkning inte kan ske fullt ut, ska återstoden avräknas på arvet efter sist avlidne maken.

Exempel på avräkning: Martin är ogift och har två barn, Andreas och Hanna. Andreas mottager från Martin under hans livstid en penninggåva om 100 000 kr som bidrag till bostad. 

När Martin avlidit uppgår hans tillgångar, efter avdrag för skulder, till 1000 000 kr.  Andelarna med beaktande av förskottet beräknas då genom att addera kvarlåtenskapen och förskottet: 1000 000+100 000 kr = 1100 000 kr. 

Då bröstarvingar tar lika stor lott, om inget annat framgår i testamente, ska sedan arvet delas lika mellan Andreas och Hanna. Alltså: 1100 000/2=550 000 

Då Andreas redan har fått 100 000 kr subtraheras denna summa från hans andel. Det ger resultatet att Andreas har rätt till ett värde om 450 000 kr ur kvarlåtenskapen, 550 000kr-100 000kr. Hanna har rätt till ett värde om 550 000 kr.

Förskotts betydelsen i bodelning mellan makar

Om den avlidne var gift sker som huvudregel en bodelning mellan en efterlevande make och dödsboet ske innan arvet fördelas. Den efterlevande maken har dock rätt att avstå från att genomföra bodelning, enligt ÄB 12:2.

Om bodelning ska ske kommer förskottet vid vissa omständigheter också beaktas i bodelning. Detta ska ske såtillvida förskottet utgjort s.k. giftorättsgods och under förutsättning att avräkning ska ske. Förskottet adderas då till den avlidnes tillgångar efter avdrag för dennes skulder skett. Sedan adderas värdet av makarnas giftorättsgods. Dödsboet och den efterlevande maken har vardera i bodelning rätt till hälften av det totala giftorättsgodset. Efter bodelningen skett fördelas arvet enligt arvsordningen och ev. testamente.

Sammanfattning

Exemplet ovan är mycket förenklat. Många ytterligare omständigheter kan spela in och verkliga förhållanden är för det mesta långt mer komplexa. Det är viktigt att veta att ha en fullgod förståelse för hur både bodelningsregler mellan sambor och makar samt arvsrättsliga regler fungerar och påverkar i samband med arvskifte.

Vid minsta tveksamhet rekommenderar vi därför att man tar hjälp av en jurist med erfarenhet på området för att säkerställa att beräkning av andelar och avtal mellan parterna blir korrekta.

Läs mer här:

Det förstärkta laglottsskyddet

När det inte finns ett testamente

Vem ärver?

​Arvsrätt – Juristjouren.se

Har du fler frågor om förskott på arv är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.