Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Förskott på arv
Om en gåva är att betrakta som ett förskott på arv ska man räkna av värdet från mottagarens lott i framtida arvskifte.
Förskott på arv – hur funkar det?
En gåva kan i vissa fall utgöra ett förskott på arv om den som tagit emot gåvan är arvsberättigad till givaren av gåvan. Gåvans värde ska man då i vissa fall avräkna från mottagarens lott i framtida arvskifte. Om gåvan är att betrakta som ett förskott på arv och avräkning ska ske beror på vilket släktskap som föreligger mellan gåvogivare och gåvotagare. Viktigt är även gåvogivarens vilja. Nedan följer en översiktlig förklaring över vad som gäller.
Bröstarvingar
Om gåvotagaren är bröstarvinge (barn, barnbarn, osv.) till givaren vid gåvotillfället så utgår man från att gåvan utgör förskott på arv. Detta gäller om man inte kan visa att gåvan inte ska utgöra förskott på arv. Det kan man många gånger förtydliga i ett gåvobrev, testamente eller annat sätt att gåvogivarens avsikt varit att gåvan inte ska vara ett förskottsarv. Om en bröstarvinge som mottagit förskott på arv avlidit ska istället dennes avkomlingar avräkna gåvans värde på sina lotter.
Att en förälder fullgör sitt underhållsansvar mot sina barn är inte att betrakta som förskott på arv. Detsamma gäller för kostnader som för barnets utbildning. Inte heller ska sedvanliga gåvor, som exempelvis presenter vid högtider och födelsedagar utgöra förskott på arv.
Vad som utgör en sedvanlig gåva kan dock variera mellan olika familjer baserat på hur gåvogivarens ekonomiska förutsättningar ser ut. Det behöver man alltså bedöma från fall till fall.
Övriga arvingar
Om den som tagit emot gåvan är annan arvinge är antagandet det motsatta. En gåva till sådan arvinge ska man endast betrakta som förskott på arv om det föreskrivits så eller om det på annat sätt framgår att detta varit arvlåtarens vilja vid gåvotillfället.
Vilket värde ska man avräkna?
Om det rör sig om ett förskott på arv är utgångspunkten att avräkning ska ske på gåvotagarens andel i dödsboet. Huvudregeln är att det är gåvans värde vid gåvotillfället som man ska använda vid avräkningen. Detta gäller om det inte framgår att något annat ska gälla. Exempelvis genom precisering i gåvobrev eller testamente.
Hur sker beräkningen vid förskott på arv?
Vid beräkning av andelarna adderar man gåvans värde till kvarlåtenskapen efter den avlidne. Därefter beräknar man arvingarnas andel inklusive gåvans värde. Från den lott arvingen som tagit förskott avräknar man sedan förskottet.
Om det inte finns täckning i dödsboet för att kompensera de arvingar som inte mottagit förskott kommer enligt denna regel ingen ersättning utgå till den som totalt sett erhållit mindre. Vid vissa omständigheter kan dock andra regler aktualiseras (läs mer om det förstärkta laglottsskyddet här). Om förskott skett ur en makes giftorättsgods till ett med den efterlevande maken gemensamt barn och avräkning inte kan ske fullt ut, ska återstoden avräknas på arvet efter sist avlidne maken.
Exempel på avräkning: Martin är ogift och har två barn, Andreas och Hanna. Andreas mottager från Martin under hans livstid en penninggåva om 100 000 kr som bidrag till bostad.
När Martin avlidit uppgår hans tillgångar, efter avdrag för skulder, till 1000 000 kr. Andelarna med beaktande av förskottet beräknas då genom att addera kvarlåtenskapen och förskottet: 1000 000+100 000 kr = 1100 000 kr.
Då bröstarvingar tar lika stor lott, om inget annat framgår i testamente, ska sedan arvet delas lika mellan Andreas och Hanna. Alltså: 1100 000/2=550 000
Då Andreas redan har fått 100 000 kr subtraheras denna summa från hans andel. Det ger resultatet att Andreas har rätt till ett värde om 450 000 kr ur kvarlåtenskapen, 550 000kr-100 000kr. Hanna har rätt till ett värde om 550 000 kr.
Förskotts betydelsen i bodelning mellan makar
Om den avlidne var gift sker som huvudregel en bodelning mellan en efterlevande make och dödsboet ske innan arvet fördelas. Den efterlevande maken har dock rätt att avstå från att genomföra bodelning, enligt ÄB 12:2.
Om bodelning ska ske kommer förskottet vid vissa omständigheter också beaktas i bodelning. Detta ska ske såtillvida förskottet utgjort s.k. giftorättsgods och under förutsättning att avräkning ska ske. Förskottet adderas då till den avlidnes tillgångar efter avdrag för dennes skulder skett. Sedan adderas värdet av makarnas giftorättsgods. Dödsboet och den efterlevande maken har vardera i bodelning rätt till hälften av det totala giftorättsgodset. Efter bodelningen skett fördelas arvet enligt arvsordningen och ev. testamente.
Sammanfattning
Exemplet ovan är mycket förenklat. Många ytterligare omständigheter kan spela in och verkliga förhållanden är för det mesta långt mer komplexa. Det är viktigt att veta att ha en fullgod förståelse för hur både bodelningsregler mellan sambor och makar samt arvsrättsliga regler fungerar och påverkar i samband med arvskifte.
Vid minsta tveksamhet rekommenderar vi därför att man tar hjälp av en jurist med erfarenhet på området för att säkerställa att beräkning av andelar och avtal mellan parterna blir korrekta.
Läs mer här:
Det förstärkta laglottsskyddet
När det inte finns ett testamente
Har du fler frågor om förskott på arv är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom arvsrätt
Boutredningsman och skiftesman vid arvskifte: Så fungerar processen
I denna artikel beskriver vi vilken funktion en boutredningsman eller skiftesman har i samband med arvskifte samt vilka befogenheter dessa har. Vi redogör också för hur beslutsfattande fungerar i ett dödsbo och pekar ut några saker som kan vara viktiga att beakta...
Vad händer när det inte finns ett testamente?
Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett...
Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet Gåvor som riskerar att inkräkta på en bröstarvinges absoluta rätt till arv, så kallade laglottskränkningar, är ett ämne som rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har...
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Så här går en vårdnadstvist till
Informationssamtal med kommunen
Innan en vårdnadstvist kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal hos kommunen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt. Det finns dock fall där det kan ske enskilda samtal. En part ska exempelvis inte tvingas att delta i samtal med sin förövare om det förekommit våld eller andra brott mellan parterna.
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I en vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:
- Vem som ska ha vårdnaden om barnet - Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
- Barnets boende - Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
- Umgängesrätt – Hur umgänget med barnet för den förälder som inte har boendet ska utformas Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som pågår under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Huvudförhandling Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum för domstolens beslut, och varje situation ska bedömas individuellt. Vad barnets bästa är kan det råda mycket delade meningar kring varför en process kan vara mycket oviss och svårnavigerad då många omständigheter måste tas hänsyn till från domstolens sida. Barnets egna åsikter, beroende på ålder och mognad, tas också i beaktande.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Detta är en förenklad version av de fundamentala stegen i ett vårdnadsmål. Vid frågor eller behov av hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist