Arvinge

En arvinge kallas den som har rätt att taga arv efter en avliden person. En arvinge kan antingen vara berättigad arv enligt lag eller berättigad arv via en persons sista önskan i ett upprättat testamente.

Arvskifte

Arvsskiftet är den handling som anger hur man fördelar kvarlåtenskapen, dvs. den avlidnes förmögenhet, mellan dödsbodelägarna. I handlingen anger man vem som ska få vad. På grund av detta blir arvskiftet också ibland en s.k. fångeshandling, dvs. ett bevis på ägande. Därför ska man skicka arvsskiftet till tex. Lantmäteriet, bostadsrättsföreningen eller hyresvärd om en av dödsbodelägarna ska få en tillgång som tillhörde dödsboet. Arvsskiftet är också en anvisning för bankerna om hur de ska fördela de finansiella medlen. I och med arvskiftet blir även dödsboet avslutat. Ibland kan man upprätta delskiften om dödsbodelägarna bara vill fördela en viss tillgång.

Arvslott

Arvslott är en arvtagarens del av den avlidnes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är de tillgångar som finns kvar efter att den avlidnes skulder har betalats. Arvslottens storlek varierar beroende på hur stora tillgångar som finns kvar och hur många personer som ska dela på dem. Arvslottens storlek kan också variera beroende på om man utgår ifrån den legala arvsordningen eller för det fall den avlidne upprättat testamente med särskilda önskemål och bestämmelser.

Bodelning

Om den avlidne var gift och det föreligger giftorättsgemenskap mellan makarna kan en bodelning ske precis som vid en skilsmässa. Bodelningen sker då mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och/eller universella testamentstagare som träder i den avlidnes ställe. Efterlevande make kan begära att det inte ska ske någon bodelning innebärande att hen får behålla allt eller delar av sitt giftorättsgods varför detsamma inte blir föremål för delning. Om det enbart fanns enskild egendom mellan makarna sker ingen bodelning. Bodelning av giftorättsgodset innebär att efterlevande maken i vissa fall får tillgodogöra sig en del av dödsboets tillgångar innan den kvarvarande kvarlåtenskapen fördelas enligt lag eller testamente. Efterlevande sambo kan enbart begära bodelning i sambornas gemensamma bostad och bohag under förutsättning att desamma har införskaffats för gemensam användning och det inte finns något samboavtal som samborna undertecknat.

Bouppteckning

Bouppteckning är den handling man upprättar efter en persons bortgång. Handlingen ska ange den s.k. dödsbodelägarkretsen. Dvs. vilka personer som ingår i dödsboet, samt vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på sin dödsdag. Om den avlidne var gift vid sitt frånfälle ska man även ange den efterlevande makens tillgångar och skulder. Handlingen skickar man sedan in till Skatteverket och den fungerar som en legitimationshandling gentemot utomstående parter för dödsboet då den visar vilka som får agera i dödsboets namn.

Bouppteckningsförrättning

Är det mötet som hålls mellan de kallade dödsbodelägarna där man går igenom bouppteckningen innan den skickas in för registrering till Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska vara kallade till förrättningen och meddela huruvida de avser att närvara eller inte.

Boutredningsman

Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om bouppteckning, arvskifte eller av andra anledningar vill få hjälp med dödsboet kan tingsrätten på ansökan av dödsbodelägare utse en boutredningsman. Boutredningsmannen går då in och tar över förvaltningen av dödsboet och kan också fördela arvet. Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete och den ersättningen betalar dödsboet. Boutredningsman är inte samma sak som en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren kan istället tvångsvis meddela ett bodelningsbeslut om makar vid skilsmässa inte kan komma överens.

Bröstarvinge

En bröstarvinge kallas ett barn till ett gift par eller ensamstående förälder vid bortgång. En bröstarvinge till ett gift par får vänta på att ta ut arv tills båda föräldrarna avlidit. I det fall föräldern är ensamstående äger det minst rätt att begära ut en laglott.

Dödsbodelägare

En efterlevande make eller maka, sambo, ev. övriga legala arvingar och universella testamentstagare(arvtagare av en andel i boet enligt testamente) är att betrakta som dödsbodelägare. Dödsbodelägarna ska kallas och har rätt att närvara vid bouppteckningsförrättningen.

Efterarvinge

En efterarvinge innebär att en arvinge har rätt att ärva, först efter att den primära arvingen har avlidit. Ett exempel på en vanlig efterarvinge är ett barn till ett gift par, där antingen mamman eller pappan avlidit och den efterlevande maken har erhållit barnets del av arvet med fri förfoganderätt. I detta fall är barnet en efterarvinge, som inte får ta del av sitt arv förrän den efterlevande maken också har avlidit. Ett annat exempel är ett särkullbarn som endast erhållit en laglott vid sin omgifte förälders frånfälle och vid denne makes/makas bortgång då är efterarvinge till sin resterande arvslott.

Laglott

En laglott är ett barns oinskränkta rätt till arv efter en avliden förälder. Laglotten utgör hälften av den avlidne förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Är det ett barn utgör laglotten alltså 50% av kvarlåtenskapen, två barn 25% osv. Rätten till laglott är som sagt oinskränkt vilket innebär att det står över eventuella andra önskemål som nedtecknats i ett testamente. Om det finns ett testamente med reglering att ett barn ska avstå sin laglott har barnet möjlighet att begära en så kallad jämkning för att få ut sin laglott. En bröstarvinge, dvs barn till ett gift par får vänta på sin laglott tills båda föräldrarna avlidit. Ett särkullbarn, dvs barn från tidigare relation, har rätt att begära sin laglott direkt vid förälderns frånfälle. Värt att notera att barn till ett sambopar också äger rätt att begära ut en laglott vid den först avlidne förälderns frånfälle.

Legat/Legatarie

När en testator skrivit att ett visst specifikt föremål, en viss summa pengar osv ska tillfalla en person så kallas det för ett legat. En legatarie är inte att betrakta som dödsbodelägare och får i regel ut sitt legat innan skifte görs mellan de aktuella dödsbodelägarna.

Skiftesman

När ett dödsbo är utrett av dödsbodelägarna eller av en boutredningsman ska arvskifte ske mellan arvingarna och universella testamentstagare. Om det uppstår tvist och oenighet om skiftet kan ett så kallat tvångsskifte bli aktuellt. Detta sker genom att en eller flera parter ansöker till tingsrätten om att en skiftesman ska utses. Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Om inte det lyckas äger skiftesmannen rätt att verkställa ett tvångsskifte. Skiftet upprättas som en skriftlig handling som undertecknas av skiftesmannen och därefter delges dödsbodelägarna. Godkänner delägarna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill en delägare klandra skiftet ska talan väckas mot övriga delägare inom fyra veckor från delgivningen.

Särkullbarn

Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan person än den han eller hon var gift med vid tillfället för sin bortgång. Ett särkullbarn har rätt att få ut en laglott direkt vid sin förälders frånfälle.

Testamente

Ett testamente är en handling som reglerar en persons sista önskan om hur dennes tillgångar ska fördelas vid sin bortgång. Ett testamente behöver bevittnas av två stycken oberoende (icke jäviga) vittnen för dess giltighet. Man ska alltså inte låta nära släkt eller annan person som ev. kan taga vinning av testamentets innehåll bevittna. Vittnena intygar att personen(testatorn) som skrivit testamentet undertecknar det vid sina sinnes fulla bruk.

Universella testamentstagare

I ett testamente kan en testator skriva att någon ska få rätt till en viss andel av sin kvarlåtenskap. En person som via ett testamente ärver en viss andel av den avlidnes kvarlåtenskap kallas universell testamentstagare. En universell testamentstagare är att betrakta som dödsbodelägare och får en likvärdig ställning i dödsboet som en arvinge reglerad i lag.

Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsrätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.