Behöver du rådgivning om arvsrätt?
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Arvsrättsliga termer och ord
Vid en persons bortgång är det mycket att ordna, inte minst med det ekonomiska och juridiska. Rätt snabbt kan man känna sig vilsen kring de rätt likartade termer och ord som förekommer på det arvsrättsliga området. Därför kan förhoppningsvis nedanstående korta förklaring av arvsrättsliga termer och ord hjälpa till.
Arvinge
En arvinge kallas den som har rätt att taga arv efter en avliden person. En arvinge kan antingen vara berättigad arv enligt lag eller berättigad arv via en persons sista önskan i ett upprättat testamente.
Arvskifte
Arvsskiftet är den handling som anger hur man fördelar kvarlåtenskapen, dvs. den avlidnes förmögenhet, mellan dödsbodelägarna. I handlingen anger man vem som ska få vad. På grund av detta blir arvskiftet också ibland en s.k. fångeshandling, dvs. ett bevis på ägande. Därför ska man skicka arvsskiftet till tex. Lantmäteriet, bostadsrättsföreningen eller hyresvärd om en av dödsbodelägarna ska få en tillgång som tillhörde dödsboet. Arvsskiftet är också en anvisning för bankerna om hur de ska fördela de finansiella medlen. I och med arvskiftet blir även dödsboet avslutat. Ibland kan man upprätta delskiften om dödsbodelägarna bara vill fördela en viss tillgång.
Arvslott
Arvslott är en arvtagarens del av den avlidnes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är de tillgångar som finns kvar efter att den avlidnes skulder har betalats. Arvslottens storlek varierar beroende på hur stora tillgångar som finns kvar och hur många personer som ska dela på dem. Arvslottens storlek kan också variera beroende på om man utgår ifrån den legala arvsordningen eller för det fall den avlidne upprättat testamente med särskilda önskemål och bestämmelser.
Bodelning
Om den avlidne var gift och det föreligger giftorättsgemenskap mellan makarna kan en bodelning ske precis som vid en skilsmässa. Bodelningen sker då mellan den efterlevande maken och den avlidnes arvingar och/eller universella testamentstagare som träder i den avlidnes ställe. Efterlevande make kan begära att det inte ska ske någon bodelning innebärande att hen får behålla allt eller delar av sitt giftorättsgods varför detsamma inte blir föremål för delning. Om det enbart fanns enskild egendom mellan makarna sker ingen bodelning. Bodelning av giftorättsgodset innebär att efterlevande maken i vissa fall får tillgodogöra sig en del av dödsboets tillgångar innan den kvarvarande kvarlåtenskapen fördelas enligt lag eller testamente. Efterlevande sambo kan enbart begära bodelning i sambornas gemensamma bostad och bohag under förutsättning att desamma har införskaffats för gemensam användning och det inte finns något samboavtal som samborna undertecknat.
Bouppteckning
Bouppteckning är den handling man upprättar efter en persons bortgång. Handlingen ska ange den s.k. dödsbodelägarkretsen. Dvs. vilka personer som ingår i dödsboet, samt vilka tillgångar och skulder den avlidne hade på sin dödsdag. Om den avlidne var gift vid sitt frånfälle ska man även ange den efterlevande makens tillgångar och skulder. Handlingen skickar man sedan in till Skatteverket och den fungerar som en legitimationshandling gentemot utomstående parter för dödsboet då den visar vilka som får agera i dödsboets namn.
Bouppteckningsförrättning
Är det mötet som hålls mellan de kallade dödsbodelägarna där man går igenom bouppteckningen innan den skickas in för registrering till Skatteverket. Samtliga dödsbodelägare ska vara kallade till förrättningen och meddela huruvida de avser att närvara eller inte.
Boutredningsman
Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om bouppteckning, arvskifte eller av andra anledningar vill få hjälp med dödsboet kan tingsrätten på ansökan av dödsbodelägare utse en boutredningsman. Boutredningsmannen går då in och tar över förvaltningen av dödsboet och kan också fördela arvet. Boutredningsmannen har rätt till ersättning för sitt arbete och den ersättningen betalar dödsboet. Boutredningsman är inte samma sak som en bodelningsförrättare. Bodelningsförrättaren kan istället tvångsvis meddela ett bodelningsbeslut om makar vid skilsmässa inte kan komma överens.
Bröstarvinge
En bröstarvinge kallas ett barn till ett gift par eller ensamstående förälder vid bortgång. En bröstarvinge till ett gift par får vänta på att ta ut arv tills båda föräldrarna avlidit. I det fall föräldern är ensamstående äger det minst rätt att begära ut en laglott.
Dödsbodelägare
En efterlevande make eller maka, sambo, ev. övriga legala arvingar och universella testamentstagare(arvtagare av en andel i boet enligt testamente) är att betrakta som dödsbodelägare. Dödsbodelägarna ska kallas och har rätt att närvara vid bouppteckningsförrättningen.
Efterarvinge
En efterarvinge innebär att en arvinge har rätt att ärva, först efter att den primära arvingen har avlidit. Ett exempel på en vanlig efterarvinge är ett barn till ett gift par, där antingen mamman eller pappan avlidit och den efterlevande maken har erhållit barnets del av arvet med fri förfoganderätt. I detta fall är barnet en efterarvinge, som inte får ta del av sitt arv förrän den efterlevande maken också har avlidit. Ett annat exempel är ett särkullbarn som endast erhållit en laglott vid sin omgifte förälders frånfälle och vid denne makes/makas bortgång då är efterarvinge till sin resterande arvslott.
Laglott
En laglott är ett barns oinskränkta rätt till arv efter en avliden förälder. Laglotten utgör hälften av den avlidne förälderns kvarlåtenskap fördelat på antal barn. Är det ett barn utgör laglotten alltså 50% av kvarlåtenskapen, två barn 25% osv. Rätten till laglott är som sagt oinskränkt vilket innebär att det står över eventuella andra önskemål som nedtecknats i ett testamente. Om det finns ett testamente med reglering att ett barn ska avstå sin laglott har barnet möjlighet att begära en så kallad jämkning för att få ut sin laglott. En bröstarvinge, dvs barn till ett gift par får vänta på sin laglott tills båda föräldrarna avlidit. Ett särkullbarn, dvs barn från tidigare relation, har rätt att begära sin laglott direkt vid förälderns frånfälle. Värt att notera att barn till ett sambopar också äger rätt att begära ut en laglott vid den först avlidne förälderns frånfälle.
Legat/Legatarie
När en testator skrivit att ett visst specifikt föremål, en viss summa pengar osv ska tillfalla en person så kallas det för ett legat. En legatarie är inte att betrakta som dödsbodelägare och får i regel ut sitt legat innan skifte görs mellan de aktuella dödsbodelägarna.
Skiftesman
När ett dödsbo är utrett av dödsbodelägarna eller av en boutredningsman ska arvskifte ske mellan arvingarna och universella testamentstagare. Om det uppstår tvist och oenighet om skiftet kan ett så kallat tvångsskifte bli aktuellt. Detta sker genom att en eller flera parter ansöker till tingsrätten om att en skiftesman ska utses. Skiftesmannen ska i första hand försöka ena delägarna och få till stånd en frivillig överenskommelse. Om inte det lyckas äger skiftesmannen rätt att verkställa ett tvångsskifte. Skiftet upprättas som en skriftlig handling som undertecknas av skiftesmannen och därefter delges dödsbodelägarna. Godkänner delägarna skiftet blir det omedelbart gällande. Vill en delägare klandra skiftet ska talan väckas mot övriga delägare inom fyra veckor från delgivningen.
Särkullbarn
Särkullbarn är de barn som den avlidne har tillsammans med någon annan person än den han eller hon var gift med vid tillfället för sin bortgång. Ett särkullbarn har rätt att få ut en laglott direkt vid sin förälders frånfälle.
Testamente
Ett testamente är en handling som reglerar en persons sista önskan om hur dennes tillgångar ska fördelas vid sin bortgång. Ett testamente behöver bevittnas av två stycken oberoende (icke jäviga) vittnen för dess giltighet. Man ska alltså inte låta nära släkt eller annan person som ev. kan taga vinning av testamentets innehåll bevittna. Vittnena intygar att personen(testatorn) som skrivit testamentet undertecknar det vid sina sinnes fulla bruk.
Universella testamentstagare
I ett testamente kan en testator skriva att någon ska få rätt till en viss andel av sin kvarlåtenskap. En person som via ett testamente ärver en viss andel av den avlidnes kvarlåtenskap kallas universell testamentstagare. En universell testamentstagare är att betrakta som dödsbodelägare och får en likvärdig ställning i dödsboet som en arvinge reglerad i lag.
Klicka på länkarna om du önskar läsa mer i ämnet:
Den administrativa sidan av döden
Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom arvsrätt
Boutredningsman och skiftesman vid arvskifte: Så fungerar processen
I denna artikel beskriver vi vilken funktion en boutredningsman eller skiftesman har i samband med arvskifte samt vilka befogenheter dessa har. Vi redogör också för hur beslutsfattande fungerar i ett dödsbo och pekar ut några saker som kan vara viktiga att beakta...
Vad händer när det inte finns ett testamente?
Vad kan den som lever i ett äktenskap eller samboförhållande göra för att i ett arvsrättsligt perspektiv säkerställa att det blir som denne önskar när han eller hon går bort? Denna fråga är givetvis svår att besvara på ett...
Gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet Gåvor som riskerar att inkräkta på en bröstarvinges absoluta rätt till arv, så kallade laglottskränkningar, är ett ämne som rör upp starka känslor. Både före och efter det att gåvogivaren har...
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist