Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

I arvsrättsliga sammanhang stöter man ofta på begreppen arvslott och laglott. Dessa kan av naturliga skäl lätt förväxlas och missförstånd avseende begreppens betydelse är vanligt förekommande. Nedan följer en kort redogörelse över vanliga frågeställningar kopplat till vem som ärver och skillnaden på dessa centrala begrepp.

Den legala arvsordningen

Den rätt till arv som följer av den legala arvsordningen. Arvingar delas in i tre arvsklasser

  1. k. bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, barnbarns barn, osv., i rätt nedstigande led.
  2. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskons barn osv., i rätt nedstigande led.
  3. I förstahand Mor-/farföräldrar, i andra hand barn till Mor-/farföräldrar. Kusiner ärver inte.

Varje arvsklass ”töms” in andel i arvet går vidare till nästa arvsklass. Är ett barnbarn i livet(bröstarvinge) tar denne hela kvarlåtenskap, trots att de finns ex. i syskon till den avlidne Finns inga legala arvingar och inget testamente så är allmänna arvsfonden arvinge till kvarlåtenskapen.

Bröstarvingars arvsrätt

Bröstarvingar tar lika lott ett efter den avliden, alltså är utgångspunkten att ett barn efter avliden förälder delar kvarlåtenskapen mellan sig i lika delar. Skulle dock ett barn vara avlidet träder dennas barn i dennes ställe (genom s.k. istadarätt), i detta fördelas fortsatt arvet per gren. Alltså delar flera barnbarn på den delen som skulle tillkommit föräldern om denne varit i livet, vilket framgår av 2 kap. 1 § ärvdabalken. Detta är vad som gäller om inget anat framgår av testamente.

Makes arvsrätt

Om den avlidne efterlämnar en make (och mål om äktenskapsskillnad inte är pågående) ärver maken före de gemensamma barnen. Den efterlevande ärver så med fri förfoganderätt, vilket enkelt förklarat innebär att arvet först tillfaller maken och vid dennes frånfälle sekundärt tillfaller den först avlidnes arvingar i 1:a eller 2:a arvsklassen. Maken kan fritt förfoga över arvet och genom att sälja, ge bort eller förbruka arvet, dock finns vissa skyddsregler i kap 3 ärvdabalken som tar sikte på att värna den först avlidnes arvingars rätt. Dessa kan aktualiseras om de efterlevande orsakat väsentlig minskning av egendomen genom ex. gåva till de egna barnen. Har den avlidne dock barn till vilka den efterlevande maken inte är förälder, s.k. särkullbarn, så har barnet rätt till arv direkt. Den efterlevande makes arvsrätt kan inskränkas genom testamente, alltså kan avskriva sin makes rätt att ärva.

Skillnaden mellan arvslott och laglott

Ett formriktigt testamente kan inskränka en bröstarvinges arvsrätt. Det finns dock begränsningar. Av 7 kap. 1, 3 §§ ärvdabalken framgår att hälften av arvslotten som tillkommer en bröstarvinge utgör dennes laglott och för utfående av laglotten måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet. Jämkning ska påkallas inom sex månader från det bröstarvinge tagit del av testamentet och sker genom att bröstarvingen framför sitt anspråk om laglott till testamentstagarna eller väcka talan i tingsrätt. I normalfallet räcker det med att skriftligt framföra att sitt påkallande av jämkning på ett sätt som går att bevisa.

Slutsatsen är alltså att laglotten alltid är häften av den lott en bröstarvinge skulle tagit i det fall det inte funnits ett testamente och att en bröstarvinge måste agera på ett visst sätt för att inte förlora denna rätt. Då rätten till laglott endast är en rättighet för bröstarvingar betyder också att ett testamente som inskränker andra arvingars arvslott är godtagbart i enlighet med gällande lagstiftningen.

Läs mer om gåvor till bröstarvingar här: https://juristjouren.se/2021/01/15/det-forstarkta-laglottsskyddet/

Har du frågor som inte besvaras i texten och behöver rådgivning ang. arv och testamente så är du varmt välkommen att ringa oss på 0771 333 444 för inledande kostnadsfri rådgivning eller hjälp att boka tid med en arvsrättjurist.

Fler artiklar

Den administrativa sidan av döden

Den administrativa sidan av döden

Alla som har haft någon närstående som gått bort vet om det. Att döden är en pappersexercis av sällan skådat slag. Jag har både privat och yrkesmässigt stött på människor som känner sig helt utmattade, förvirrade och redo för en månads sjukskriving efter att ha tagit hand om allt som måste göras efter att någon nära gått bort.

Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

Arvsförordningen är en gemensam lagstiftning inom den internationella privaträtten i EU som tillämpas på dödsfall som skedde på eller efter den 17 augusti 2015. Arvsförordningen har inneburit stora förändringar för Sveriges del. Innan arvsförordningen gällde svensk lag för svenska medborgare, oavsett var dessa var bosatta vid dödsfallet. Idag är huvudregeln att det är lagen i det land där den avlidne hade sin hemvist vid tidpunkten för dödsfallet som ska tillämpas.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR