Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Hyra bostad
Hyrestid och uppsägning
De flesta hyresavtal ingår man för obestämd tid. Sådana avtal måste sägas upp för att upphöra att gälla. I Jordabalken kap. 12 (hyreslagen) står att den kortaste uppsägningstiden för ett sådant avtal är tre månader. Längre uppsägningstid än så kan vara avtalad, men det gäller endast för hyresvärden. Hyresgästen har alltid rätt att säga upp sitt hyresavtal med tre månaders uppsägningstid.
Om man istället har ingått ett hyresavtal för bestämd tid upphör det att gälla utan uppsägning. Detta så länge som hyresförhållandet inte varat längre än nio månader. För hyresavtal som enligt avtalet ska sägas upp för att inte längre gälla anger hyreslagen (§ 4 st. 2) vilka uppsägningstider som gäller. Allt från en dag i förväg om hyrestiden är längst två veckor, till tre månader i förväg om det gäller en bostadslägenhet som hyrts för en period längre än tre månader.
Andrahandsuthyrning
En hyresgäst får inte hyra ut sin lägenhet i andra hand om inte hyresvärden samtyckt till det eller hyresnämnden lämnat sitt tillstånd. Enligt hyreslagen § 40 behöver man tillstånd om:
- Hyresgästen har beaktansvärda skäl för upplåtelsen (t.ex. särskilda familjeförhållanden, ålder, sjukdom, tillfälligt arbete eller studier på annan ort, provsamboende).
- Hyresvärden inte har befogad anledning att vägra samtycke (t.ex. om man kan anta att andrahandshyresgästen kommer missköta sig).
- Hyran, när det gäller en bostadslägenhet, inte överstiger skälig hyra.
Ett sätt hyresgäster har försökt komma runt kraven för att få tillstånd till en andrahandsuthyrning är att låta andrahandshyresgästen i stället vara inneboende.
Det finns inget förbud mot att ha inneboende, så denna möjlighet finns fortfarande kvar. Genom en lagändring från 2019 kan en hyresgäst som inte använder sin bostad i beaktansvärd utsträckning inte hyra ut en del av lägenheten till någon annan utan att denna uthyrning är att betrakta som en sådan andrahandsuthyrning som kräver samtycke/tillstånd (se § 39 st. 2).
Läs mer: Minimera riskerna vid andrahandsuthyrning
Överhyra vid hyra av bostad
När man hyr ut en hyresrätt i andra hand har hyresvärden rätt att ta ut skälig hyra. Har hyresvärden tagit ut oskälig hyra har andrahandshyresgästen rätt att få tillbaka den s.k. överhyran. Hyresgästen måste skicka in en ansökan till hyresnämnden inom tre månader från det att hen lämnade lägenheten. Hyresnämnden kan besluta att en hyresvärd behöver betala tillbaka överhyra för två år. Läs mer: En ny och tuffare hyreslag har trätt i kraft
Uppsägning och besittningsskydd
En bostadshyresgäst har s.k. besittningsskydd. Innebörden av detta är att hyresgästen har rätt till en förlängning av sitt hyresavtal om hyresvärden har sagt upp avtalet.
I lag finns angivna de besittningsskyddsbrytande grunder (t.ex. hyresrätten är förverkad men utan att någon förverkande har skett (se mer nedan), man ska riva eller bygga om huset). Hyresgäster hamnar ofta i tvister med sina hyresvärdar i anslutning till uppsägningar och om det finns tillräcklig grund för att bryta besittningsskyddet. Läs mer: Besittningsskydd vad innebär det?
Uppsägning i förtid, dvs. förverkande
En hyresgäst som t.ex. inte betalar hyra, hyr ut sin lägenhet olovligt i andra hand eller använder lägenhet för brottslig verksamhet kan i vissa fall bli uppsagd i förtid, dvs. få sin hyresrätt förverkad.
Innebörden av detta är att hyresgästen blir skyldig att flytta direkt utan uppsägningstid. I hyreslagen räknas alla förverkandegrunderna upp, av vilka ovanstående är ett urval. Förverkande är ovanligt eftersom det oftast resulterar i en domstolsprocess. I stället använder hyresvärden förverkandegrunden som ett skäl för att bryta hyresgästens besittningsskydd.
Överlåtelse av bostadslägenhet
En hyresgäst får inte, utan hyresvärdens samtycke, överlåta en hyresrätt. Även om en hyresvärd skulle vägra samtycka till en hyresgästs begäran att få överlåta sin lägenhet till en närstående som varaktigt sammanbott med honom/henne kan hyresnämnden lämna tillstånd. Tillstånd ska lämnas om hyresvärden skäligen kan nöja sig med förändringen som överlåtelsen innebär.
Hyresnämnden kan också lämna tillstånd till en hyresgäst som vill byta sin lägenhet mot en annan.
Ovanstående gäller dock inte i de fall en hyresrätt överlåts från en sambo/make till den andre inom ramen för en bodelning/arvskifte. Detta kräver inte hyresvärdens samtycke.
Läs mer: Skillnaden mellan övertagande och överlåtelse av hyresrätt
Hyra ut egen bostad
I början av 2013 kom en ny lag vars syfte var att öka villaägares och bostadsrättshavares villighet att hyra ut sina bostäder i andra hand. (Notera att lagen inte gäller för andrahandsupplåtelser av hyresrätter.) Hyresgäster vars hyresavtal omfattas av den aktuella lagen har inget besittningsskydd men lagen ger dem rätt till en månads uppsägningstid. För hyresvärden, å andra sidan, gäller tre månaders uppsägningstid.
Läs mer:
Bostadsjuridik – Juristjouren.se
Har du fler frågor om att hyra bostad är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom arbetsrätt
Nyheter i LAS
Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...
Varningar i samband med uppsägning
En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande
Säga upp anställd pga. personliga skäl
Som arbetsrättsjurist möter jag ofta klienter som i egenskap av arbetsgivare avser att säga upp en anställd pga. personliga förhållanden.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist