Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Underhåll av bostadsrätt

Något som ofta ställer till problem och utmaningar i relationen mellan bostadsrättsföreningar och deras medlemmar är gränsdragningen mellan det inre och det yttre underhållet av föreningens egendom.
Bostadsrättshavarens ansvar för det inre underhållet
Av 7 kap. 12 § bostadsrättslagen framgår att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick. Dock omfattar bostadsrättshavarens ansvar inte reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, under förutsättning att föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Innebörden av detta är att bostadsrättshavaren ansvarar för t.ex. avloppsledningen från lägenhetens badrum till stammen. Denna avloppsledning är visserligen ditsatt av föreningen, men den tjänar bara en lägenhet. Vidare regleras att bostadsrättshavaren endast ansvarar för skada på grund av brand eller läckage från ledning för inkommande vatten om bostadsrättshavaren själv varit vårdslös eller om familjemedlem, gäst eller t.ex. hantverkare varit vårdslös. Det ansvar som bostadsrättshavaren har för lägenheten kallas det inre underhållet.
Inom ramen för ansvaret för det inre underhållet ser bostadsrättshavaren till att hålla alla ytskikt fräscha och i vart fall inte skadar fastighetens övriga delar.
I bostadsrättsföreningens stadgar kan bostadsrättshavarens ansvar preciseras, men inte utvidgas. Bostadsrättsföreningen kan dock i stadgarna ta på sig ansvar som enligt lag faller inom det inre underhållet.
Läs mer: Skador – något om ansvarsfördelning mellan Brf och medlem
Bostadsrättsföreningens ansvar för det yttre underhållet
Alla utrymmen som inte omfattas av bostadsrättshavarnas inre underhåll ingår i bostadsrättsföreningens ansvar för det yttre underhållet. Detta innebär att alla väggar och golv/tak mellan bostadsrättslägenheterna, ytterväggar, gemensamma utrymmen, yttertak, vindar, källarutrymmen osv. ingår i föreningens ansvar.
Denna gränsdragning kan vara svår att göra. Såväl lagtext som bostadsrättsföreningens stadgar måste konsulteras. Dock är det väldigt viktigt för både bostadsrättshavaren och föreningen att förstå problematiken och kunna bilda sig en uppfattning om hos vem ansvaret ligger för skador i lägenheten och omkringliggande utrymmen.
T.ex. kan ansvaret för något som i ett första skede betraktades som bostadsrättshavarens problem, efter konsultation med jurist, rätteligen hamna på föreningen. Att konsultera en jurist kan ge klarhet i hur juridiken ser ut i situationer där ovanstående gränsdragning mellan det inre och det yttre underhållet är aktuellt.
Läs mer: Renovera bostadsrätt – kan styrelsen stoppa dina planer?
Läs mer: Skador på din bostadsrätt – föreningens eller ditt ansvar?
Bostadsjuridik – Juristjouren.se
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Fler artiklar
Hjälp inför köp av bostad – Vad du ska tänka på för att undvika dolda fel
Många bostadsrätts- och fastighetsköpare hör av sig till Stance Juristbyrå och Juristjouren med frågor om dolda fel. Ofta är det fråga om en bostadsaffär som visat sig bli mer problematisk och sämre än köparen önskade. Nästan alltid så hade situationen kunnat undvikas helt och hållet.
Dolda fel-försäkring – hur säker ska en köpare känna sig?
Brister som innebär att fastigheten avviker från köparens befogade förväntningar anses vara s.k. fel. En köpare har dock en plikt att undersöka den fastighet hen avser förvärva. Brister som köparen upptäckt/borde ha upptäckt vid sin undersökning utgör dock inte fel eftersom de inte utgör en avvikelse från köparens befogade förväntningar.
KÖPARHJÄLPEN – för dig som vill göra en tryggare fastighetsaffär!
Stance Juristbyrå och Juristjouren lanserar nu ”Köparhjälpen” – tjänsten för dig som ska köpa fastighet och vill ha en erfaren jurist vid din sida. Syftet med tjänsten är att hjälpa dig göra en så bra affär som möjligt!
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.