Underhåll av bostadsrätt

Underhåll av bostadsrätt

Något som ofta ställer till problem och utmaningar i relationen mellan bostadsrättsföreningar och deras medlemmar är gränsdragningen mellan det inre och det yttre underhållet av föreningens egendom.

 

Bostadsrättshavarens ansvar för det inre underhållet

Av 7 kap. 12 § bostadsrättslagen framgår att bostadsrättshavaren på egen bekostnad ska hålla lägenheten i gott skick. Dock omfattar bostadsrättshavarens ansvar inte reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, under förutsättning att föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Innebörden av detta är att bostadsrättshavaren ansvarar för t.ex. avloppsledningen från lägenhetens badrum till stammen. Denna avloppsledning är visserligen ditsatt av föreningen, men den tjänar bara en lägenhet. Vidare regleras att bostadsrättshavaren endast ansvarar för skada på grund av brand eller läckage från ledning för inkommande vatten om bostadsrättshavaren själv varit vårdslös eller om familjemedlem, gäst eller t.ex. hantverkare varit vårdslös. Det ansvar som bostadsrättshavaren har för lägenheten kallas det inre underhållet.

Inom ramen för ansvaret för det inre underhållet ser bostadsrättshavaren till att hålla alla ytskikt  fräscha och i vart fall inte skadar fastighetens övriga delar.

I bostadsrättsföreningens stadgar kan bostadsrättshavarens ansvar preciseras, men inte utvidgas. Bostadsrättsföreningen kan dock i stadgarna ta på sig ansvar som enligt lag faller inom det inre underhållet.

Läs mer: Skador – något om ansvarsfördelning mellan Brf och medlem

Bostadsrättsföreningens ansvar för det yttre underhållet

Alla utrymmen som inte omfattas av bostadsrättshavarnas inre underhåll ingår i bostadsrättsföreningens ansvar för det yttre underhållet. Detta innebär att alla väggar och golv/tak mellan bostadsrättslägenheterna, ytterväggar, gemensamma utrymmen, yttertak, vindar, källarutrymmen osv. ingår i föreningens ansvar.

Denna gränsdragning kan vara svår att göra. Såväl lagtext som bostadsrättsföreningens stadgar måste konsulteras. Dock är det väldigt viktigt för både bostadsrättshavaren och föreningen att förstå problematiken och kunna bilda sig en uppfattning om hos vem ansvaret ligger för skador i lägenheten och omkringliggande utrymmen.

T.ex. kan ansvaret för något som i ett första skede betraktades som bostadsrättshavarens problem, efter konsultation med jurist, rätteligen hamna på föreningen. Att konsultera en jurist kan ge klarhet i hur juridiken ser ut i situationer där ovanstående gränsdragning mellan det inre och det yttre underhållet är aktuellt.

Läs mer: Renovera bostadsrätt – kan styrelsen stoppa dina planer? 

Läs mer: Skador på din bostadsrätt – föreningens eller ditt ansvar? 

Bostadsjuridik – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.