Säga upp anställd pga. personliga skäl

I vårt arbetet möter vi ibland arbetsgivare som avser att säga upp en anställd pga. personliga skäl. Det kan röra sig om misskötsamhet, samarbetssvårigheter, bristfälligt utförande av arbetsuppgifter och rena brottsliga förfaranden.

Om det rör sig om mycket allvarliga förseelser kan istället ett avskedande vara aktuellt. Skillnaden mot en uppsägning pga. personliga skäl är att arbetsgivaren vid avsked inte behöver iaktta uppsägningstiden. Man avslutar då anställningsförhållandet med omedelbar verkan. Kraven för att säga upp en anställd pga. personliga skäl är även de högt ställda. Därför är det som arbetsgivare viktigt att ha koll på reglerna för att inte riskera höga skadestånd vid en prövning i domstol. Förutom att det normalt sett krävs skriftliga varningar erfordras det även att arbetsgivaren har koll på den s.k. tvåmånadersregeln. Den återfinns i 7 § st. 4 i Lagen om anställningsskydd. Då vi i vårt arbete har märkt att flertalet arbetsgivare inte har kännedom om regeln avser vi att i detta inlägg tydliggöra dess betydelse.

Tvåmånadersregeln

En uppsägning pga. personliga skäl får aldrig komma som en chock för en anställd. Det är högt uppställda krav på arbetsgivaren att kraftfullt agera när en arbetstagare missköter sig. En uppsägning pga. personliga skäl får aldrig heller  vara grundad på omständigheter som arbetsgivaren har känt till mer än två månader. Det är alltså detta som man brukar kalla tvåmånadersregeln. Tanken bakom regeln är att en anställd ska kunna ”pusta ut” två månader efter det att arbetsgivaren fått kännedom om en viss förseelse. Notera att man räknar fristen om två månader från det att arbetsgivaren just fick kännedom om händelsen och inte när händelsen de facto skedde.

Från ett arbetsgivarperspektiv måste man således vara noggrann med att agera inom denna period. Detta för att det ska kunna anses vara sakligt grundat att säga upp en person pga. personliga skäl. Det kan också vara klokt att skriftligen framföra kritiken om det skulle bli tvistigt huruvida fristen är bruten inom rätt tid eller inte. För att en arbetsgivare ska kunna påvisa att en uppsägning pga. personliga skäl var sakligt grundad vid en prövning i domstol krävs det normalt sett att arbetsgivaren kan bevisa att skriftliga varningar har givits den anställde och i vilket det tydligt framgår att hen kan förlora sitt arbete om det klandervärda beteendet inte ändras. Om beteendet även efter en skälig period fortsätter utan förbättring kan det finnas saklig grund för arbetsgivaren att säga upp den anställda.

Helhetsbedömning

En viktig detalj i sammanhanget är att förseelser som är äldre än två månader kan vara relevanta. Men då måste arbetsgivaren fått kännedom om händelserna  inom tvåmånadersfristen. Händelser som hände under föregående år får arbetsgivaren alltså referera till och inberäkna som skäl till uppsägning. Detta om arbetsgivaren samtidigt har fått kännedom om en annan förseelse två månader innan varslet om uppsägning. Enbart vid en sådan situation får äldre händelser inräknas och ligga den anställde till last.

Eftersom skadeståndsnivåerna är höga och de ekonomiska konsekvenserna, särskilt för mindre arbetsgivare, kan bli allvarliga är det alltid en god idé att konsultera jurist innan man genomför ett varsel om uppsägning pga. personliga skäl. På Stance har vi mångårig erfarenhet av liknande ärenden. Vi agerar rådgivare och juridiskt ombud både för arbetsgivare och arbetstagare i arbetsrättsliga tvister. Att vi kan företräda båda sidorna ger oss som ombud en stor förståelse för hur motparten resonerar. Detta kan inte helt sällan vara avgörande vid en tvist.

Ska du säga upp en anställd pga. personliga skäl? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Arbetsrätt för arbetsgivare – Juristjouren

Arbetsrätt – Juristjouren.se

Juridik för företagare – Juristjouren.se

Uppsägning – Juristjouren

Avskedande – Juristjouren

 

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.