Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Köpekontrakt m.m.

För fastighetsköp gäller krav på att det finns ett köpekontrakt. Köpehandlingarna ska upprättas skriftligen.
Fastighetsköp
Ett köpekontrakt avseende en fastighet (s.k. fast egendom) måste vara skriftligt. Lantmäteriet kräver därtill att överlåtarens (säljarens) namnteckning är bevittnad. Många gånger tar parterna in ett villkor att man ska upprätta ett köpebrev i samband med tillträdet och betalningen av köpeskillingen.
I ett köpekontrakt avseende fastighet kan man ta med ett villkor att ett köpebrev ska upprättas. Detta motsvarar i allt väsentligt den likvidavräkning som sker vid ett bostadsrättsköp. Den avgörande skillnaden mellan ett köpebrev och en likvidavräkning är att köpebrevet måste upprättas och undertecknas av köpare och säljare för att köpet ska vara giltigt.
Om ett köpebrev har upprättats skickas det till inskrivningsmyndigheten ihop med en ansökan om ändring av lagfart. Notera kravet på bevittning av säljarens signatur.
Köpekontrakt
Av köpekontraktet ska säljarens och köparens överenskommelse framgå. I tvistesituationer har köpekontraktet en avgörande betydelse. Det är viktigt att köpare och säljare är medvetna om innebörden av avtalet och hur den påverkar deras möjligheter att göra gällande krav mot motparten. För den som inte är van fastighetsköpare eller -säljare är det i nästan alla lägen nyttigt att låta en jurist gå igenom köpekontraktet innan man skriver under. På detta sätt kan man undvika oklarheter och justera avtalet så att det bättre motsvarar parternas överenskommelse.
Läs mer: Undersökningsplikt vid fastighetsköp
Köpekontrakt vid bostadsrättsköp
Även för bostadsrättsköp gäller kravet på ett skriftligt avtal. Handlingen ska innehålla uppgifter om säljare och köpare, lägenheten (adress, förening och lägenhetsnummer) samt priset. Avtalet ska vara undertecknat av både köpare och säljare. Någon bevittning behövs inte.
I avtalet har parterna ofta kommit överens om den dag när äganderätten till lägenheten ska övergå på köparen. På denna dag träffas säljaren och köparen för den s.k. likvidavräkningen. Mötet sker oftast hos mäklaren eller på säljarens bank.
Även för bostadsrättsköp gäller att köpekontraktet så långt som möjligt ska återspegla säljarens och köparens överenskommelse. Eftersom köpekontraktet har en avgörande betydelse i tvistesituationer är det viktigt att köpare och säljare är medvetna om innebörden av avtalet och hur den påverkar deras möjligheter att göra gällande krav mot motparten. För den som inte är van bostadsrättsköpare eller -säljare är det i nästan alla lägen nyttigt att låta en jurist gå igenom köpekontraktet innan det skrivs under. På detta sätt kan oklarheter undvikas och avtalet justeras så att det bättre motsvarar parternas överenskommelse.
Läs mer:
Undersökningsplikt vid köp av bostadsrätt
Bostadsjuridik – Juristjouren.se
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Fler artiklar
Hjälp inför köp av bostad – Vad du ska tänka på för att undvika dolda fel
Många bostadsrätts- och fastighetsköpare hör av sig till Stance Juristbyrå och Juristjouren med frågor om dolda fel. Ofta är det fråga om en bostadsaffär som visat sig bli mer problematisk och sämre än köparen önskade. Nästan alltid så hade situationen kunnat undvikas helt och hållet.
Dolda fel-försäkring – hur säker ska en köpare känna sig?
Brister som innebär att fastigheten avviker från köparens befogade förväntningar anses vara s.k. fel. En köpare har dock en plikt att undersöka den fastighet hen avser förvärva. Brister som köparen upptäckt/borde ha upptäckt vid sin undersökning utgör dock inte fel eftersom de inte utgör en avvikelse från köparens befogade förväntningar.
KÖPARHJÄLPEN – för dig som vill göra en tryggare fastighetsaffär!
Stance Juristbyrå och Juristjouren lanserar nu ”Köparhjälpen” – tjänsten för dig som ska köpa fastighet och vill ha en erfaren jurist vid din sida. Syftet med tjänsten är att hjälpa dig göra en så bra affär som möjligt!
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.