Skribent: Juristjouren | Juridiskt granskad av: Anders Gullberg, fastighetsjurist | Senast granskad: 28 oktober 2026

När behövs bygglov?

Som huvudregel behöver du bygglov för att uppföra en ny byggnad. Du kan också behöva bygglov för bland annat tillbyggnader, ändrad användning, ytterligare bostäder och vissa förändringar av en byggnads yttre utseende. Vilka regler som gäller beror på vilken åtgärd du vill genomföra, var fastigheten ligger och vilka bestämmelser som gäller för området.

Dessutom kan vissa anläggningar kräva bygglov, exempelvis murar, plank, altaner, parkeringsplatser och upplag. Plan- och byggbestämmelserna anger ofta mer preciserade gränser för när flera av dessa anläggningar blir lovpliktiga.

Du lämnar in ansökan om bygglov till byggnadsnämnden i den kommun där fastigheten ligger. Nämnden prövar bland annat ansökan mot plan- och bygglagen och gällande detaljplan eller områdesbestämmelserna. Utanför detaljplanelagt område tillämpas normalt sett även kommunens översiktsplan.

Ett beviljat bygglov innebär dock inte alltid att du får påbörja arbetet direkt. Om åtgärden kräver startbesked måste byggnadsnämnden också lämna ett sådant besked innan arbetet börjar.

Slutligen kan du behöva andra tillstånd även om kommunen beviljar bygglov eller om åtgärden inte kräver lov. Det kan exempelvis handla om strandskyddsdispens, tillstånd enligt kulturmiljölagen eller tillstånd enligt miljöbalken.

Lovtyper utöver bygglov

Utöver bygglov finns även rivningslov och marklov.

Rivningslov krävs som huvudregel inom detaljplan när du vill riva en byggnad eller en del av en byggnad. Du kan även behöva rivningslov för vissa andra anläggningar och i områden där särskilda skyddsbestämmelser gäller. Utanför detaljplan är lovplikten mer begränsad, men rivningen kan fortfarande kräva lov eller anmälan.

Marklov kan bland annat krävas inom detaljplan om du schaktar eller fyller ut marken så att markens höjdläge ändras med mer än 0,5 meter. Dessutom kan detaljplanen eller äldre planbestämmelser medföra att du behöver marklov för andra åtgärder.

Du behöver därför alltid bedöma lovplikten utifrån både den planerade åtgärden och de bestämmelser som gäller för fastigheten.

Detaljplan och områdesbestämmelser

En detaljplan reglerar hur mark och vatten får användas inom ett bestämt område. Planen kan exempelvis ange vad marken får användas till, hur stora byggnaderna får vara, var de får placeras och hur de ska utformas.

När du söker bygglov inom ett detaljplanelagt område prövar byggnadsnämnden bland annat om fastigheten, den befintliga bebyggelsen och den sökta åtgärden stämmer överens med planen. I vissa fall kan nämnden bevilja bygglov trots en avvikelse. Möjligheten beror dock på avvikelsens omfattning, planens syfte och övriga omständigheter.

Utanför detaljplan kan kommunen använda områdesbestämmelser för att reglera vissa avgränsade frågor. Områdesbestämmelserna ger däremot inte någon generell rätt att bygga.

Även en lovfri åtgärd måste uppfylla kraven i plan- och bygglagstiftningen. Att en åtgärd är lovfri innebär alltså inte att du får placera eller utforma den utan hänsyn till exempelvis omgivningen, kulturvärden, säkerhet eller betydande olägenheter för grannar.

Startbesked och slutbesked

Om en åtgärd kräver bygglov eller anmälan behöver du normalt ett startbesked innan du påbörjar arbetet. När byggnadsnämnden prövar frågan om startbesked bedömer den om åtgärden kan antas uppfylla de krav som gäller för byggprocessen.

Om du påbörjar en lov- eller anmälningspliktig åtgärd utan startbesked kan byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift.

När en åtgärd har omfattats av ett startbesked behöver du också ett slutbesked. Du som byggherre måste då visa att du har uppfyllt kraven enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och eventuella kompletterande villkor. Normalt får du inte ta byggnaden eller den berörda delen i bruk innan byggnadsnämnden har lämnat slutbesked.

Kontrollansvarig

För åtgärder som omfattas av en kontrollplan ska det som huvudregel finnas en eller flera kontrollansvariga. Vid vissa enklare åtgärder behöver du däremot normalt inte anlita någon kontrollansvarig.

Den kontrollansvarige ska bland annat:

– hjälpa byggherren att ta fram ett förslag till kontrollplan,- se till att kontrollplanen och tillämpliga bestämmelser följs,- se till att nödvändiga kontroller genomförs,- informera byggherren och vid behov byggnadsnämnden om avvikelser,- närvara vid tekniska samråd och byggnadsnämndens arbetsplatsbesök,- dokumentera sina byggplatsbesök, och- lämna ett utlåtande som underlag inför slutbeskedet.

Det är byggnadsnämnden, inte den kontrollansvarige, som håller det tekniska samrådet.

Förhandsbesked

Genom ett förhandsbesked prövar byggnadsnämnden om en bygglovspliktig åtgärd kan lokaliseras till en viss plats. Förhandsbesked ges normalt sett endast utanför detaljplanelagt område och kan vara användbart när du planerar att bygga nytt. Det förekommer också att köp av en fastighet villkoras av att ett positivt förhandsbesked ges. 

Ett positivt förhandsbesked är bindande vid den senare bygglovsprövningen i de frågor som har avgjorts genom beskedet, framför allt om platsen är lämplig för den planerade åtgärden. För att beskedet ska vara bindande måste du ansöka om bygglov inom två år från den dag då det fick laga kraft. Åtgärden i bygglovsansökan måste också överensstämma med förhandsbeskedet och uppfylla eventuella villkor i beslutet.

Ett positivt förhandsbesked innebär således inte att du är garanterad bygglov för att utföra precis vad som helst. Vid bygglovsprövningen bedömer byggnadsnämnden de frågor som inte redan har avgjorts, exempelvis byggnadens närmare utformning och placering. Förhandsbeskedet ger dig inte rätt att börja bygga. Du behöver fortfarande bygglov och startbesked.

Undantag, grannar och tidsfrister 

Reglerna om bygglov ändrades i stor omfattning den 1 december 2025. Bland annat infördes ett nytt system för lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus samt nya bestämmelser om lovfria tillbyggnader.

En sådan byggnad kan, förenklat, vara lovfri om den bland annat:

– har en byggnadsarea på högst 30 kvadratmeter inom detaljplan eller 50 kvadratmeter utanför detaljplan,- är mindre än den byggnad som den ska komplettera,- har en taknockshöjd på högst 4 meter inom detaljplan eller 4,5 meter utanför detaljplan,- placeras inom tomten, och- ryms inom den sammanlagda tillåtna arean för lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten.

Den sammanlagda lovfria arean, som ibland kallas ”potten”, får normalt vara högst 45 kvadratmeter inom detaljplan och 65 kvadratmeter utanför detaljplan. När du beräknar arean kan du även behöva räkna med byggnader som har uppförts lovfritt enligt äldre regler.

Normalt behöver du inte göra någon anmälan för själva uppförandet av en lovfri komplementbyggnad eller ett lovfritt komplementbostadshus. Däremot kan det krävas anmälan vid installationer av exempelvis ventilation, eldstad, vatten eller avlopp.

Under vissa förutsättningar kan du också bygga till en byggnad som inte är en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus med sammanlagt högst 30 kvadratmeter utan bygglov. Tillbyggnaden får bland annat inte överstiga byggnadens taknock.

Undantagen har dock flera begränsningar. Du kan exempelvis ändå behöva bygglov nära en tomtgräns eller järnväg, inom särskilt värdefulla områden eller om lagen, detaljplanen eller områdesbestämmelserna föreskriver en utökad lovplikt.

Grannars medgivande och yttrande

Vissa åtgärder som annars är lovfria blir bygglovspliktiga om du placerar dem närmare än 4,5 meter från en gräns. I vissa sådana situationer kan du undvika bygglov om de berörda grannarna lämnar ett skriftligt medgivande.

Ett grannemedgivande ersätter däremot inte bygglov i alla situationer. Om åtgärden kräver lov av något annat skäl måste du fortfarande söka bygglov.

I vissa lov- och förhandsbeskedsärenden ska byggnadsnämnden underrätta grannar och andra berörda och ge dem möjlighet att yttra sig. Det kan exempelvis bli aktuellt vid en avvikelse från detaljplanen eller vid vissa åtgärder utanför detaljplan. Om en granne motsätter sig åtgärden innebär det inte automatiskt att kommunen ska avslå ansökan. I stället väger nämnden in synpunkterna i sin samlade prövning.

Tidsfrister och giltighet

Byggnadsnämnden ska som huvudregel besluta i ett ärende om lov eller förhandsbesked inom tio veckor. Om handläggningen eller utredningen kräver mer tid kan nämnden normalt förlänga tidsfristen en gång med högst tio veckor.

Ett vanligt bygglov upphör att gälla om du inte påbörjar åtgärden inom två år och avslutar den inom fem år från den dag då beslutet fick laga kraft.

Kommunens tillsyn och förelägganden

Kommunens byggnadsnämnd ansvarar inte bara för att pröva bygglov. Nämnden ska också utöva tillsyn över att plan- och bygglagstiftningen följs. Om det finns anledning att anta att någon har brutit mot reglerna eller ett beslut ska nämnden utreda om det finns skäl att ingripa. Ett tillsynsärende kan inledas efter en anmälan från exempelvis en granne eller när kommunen själv uppmärksammar en möjlig överträdelse.

Tillsynen kan bland annat gälla olovligt byggande, arbeten som har påbörjats utan startbesked eller brister i underhållet av byggnader och tomter. Även lovfria åtgärder omfattas av tillsyn. Att du inte behöver bygglov innebär alltså inte att kommunen saknar möjlighet att ingripa om åtgärden strider mot andra krav i lagstiftningen.

Att kommunen öppnar ett tillsynsärende betyder däremot inte i sig att du har gjort något fel. Nämnden måste bedöma om det finns en överträdelse och lagligt stöd för ett ingripande.

Vad innebär ett föreläggande?

Ett föreläggande är ett beslut som innebär att du ska göra något inom en viss tid. Vilken typ av föreläggande som kan bli aktuellt beror på vad ärendet gäller. Exempel är:

Lovföreläggande:

Om en lovpliktig åtgärd har utförts utan lov och det är sannolikt att lov kan beviljas ska nämnden ge fastighetens eller byggnadsverkets ägare tillfälle att ansöka om lov i efterhand. Det innebär inte någon garanti för att lov beviljas. Bestämmelsen finns i 11 kap. 17 § plan- och bygglagen.

Rättelseföreläggande:

Nämnden kan kräva att ägaren rättar en olaglig åtgärd, exempelvis genom att ta bort det som har byggts olovligt eller återställa det som har ändrats. Vid lovpliktiga åtgärder ska nämnden först ta ställning till möjligheten att ge lov i efterhand. Bestämmelsen finns i 11 kap. 20 § plan- och bygglagen.

Åtgärdsföreläggande:

Nämnden kan kräva att den som inte har fullgjort en skyldighet vidtar den åtgärd som behövs, exempelvis för att åtgärda bristande underhåll. Vem föreläggandet får riktas mot beror på vilken skyldighet det gäller. Bestämmelsen finns i 11 kap. 19 § plan- och bygglagen.

Rättelseförelägganden och åtgärdsförelägganden kan förenas med vite. Vite är ett ekonomiskt påtryckningsmedel som innebär att du riskerar att behöva betala ett bestämt belopp om du inte följer beslutet. Ett lovföreläggande kan däremot inte förenas med vite. Vite ska inte förväxlas med byggsanktionsavgift, som kan tas ut för vissa överträdelser av plan- och bygglagstiftningen.

Vad gör du om du får ett föreläggande?

Du kan överklaga byggnadsnämndens beslut att bevilja, avslå eller avvisa en ansökan om bygglov eller förhandsbesked. Du kan också överklaga tillsynsbeslut som exempelvis förelägganden, förbud och beslut om byggsanktionsavgift. Överklagandet lämnas till kommunen, som först bedömer om det har kommit in i rätt tid. Därefter lämnar kommunen normalt över ärendet till länsstyrelsen.

Både i lovärenden och tillsynsärenden kan du överklaga länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen. Därefter kan du överklaga domstolens avgörande till Mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen måste dock normalt bevilja prövningstillstånd för att ta upp målet.

Den som söker bygglov kan överklaga ett avslag. Dessutom kan grannar och andra berörda i vissa fall överklaga ett beviljat bygglov. Beslutet måste normalt angå personen och ha gått honom eller henne emot på ett sätt som inte är obetydligt. En person får därför inte automatiskt rätt att överklaga enbart för att han eller hon är granne.

Den som ett föreläggande, förbud eller beslut om byggsanktionsavgift riktas mot kan normalt överklaga beslutet. Även andra berörda kan i vissa fall ha rätt att överklaga ett tillsynsbeslut, men rätten måste bedömas utifrån det enskilda beslutet och hur personen påverkas.

Vilka regler gäller för äldre ärenden?

Om ett ärende påbörjades före den 1 december 2025 gäller som utgångspunkt de äldre bestämmelserna. Detsamma gäller normalt när en myndighet eller domstol överprövar ett sådant ärende.

Vid tillsyn och påföljder för äldre åtgärder kan de nya bestämmelserna däremot få betydelse. Det gäller om åtgärden inte längre utgör en överträdelse eller om de nya reglerna leder till en lindrigare påföljd.

Överklagandeprocessen

Vilka invändningar som är relevanta beror på vilket beslut du överklagar och omständigheterna i det enskilda fallet. När du överklagar ett beslut om bygglov eller förhandsbesked kan överklagandet exempelvis handla om:

– att åtgärden strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna,- att en avvikelse från planen inte kan godtas,- att placeringen eller utformningen medför en betydande olägenhet,- att åtgärden påverkar omgivningen genom exempelvis insyn, skuggning, buller eller trafik,- att åtgärden inte tar tillräcklig hänsyn till kulturhistoriska värden,- att kommunen har gjort fel under handläggningen, eller- att en berörd person inte har fått möjlighet att yttra sig trots att lagen kräver det.

Om du överklagar ett tillsynsbeslut behöver invändningarna i stället riktas mot skälen för kommunens ingripande. Det kan exempelvis handla om att någon överträdelse inte har skett, att föreläggandet riktas mot fel person eller att det är otydligt vad du ska göra. Vid ett vitesföreläggande kan även dina faktiska och rättsliga möjligheter att följa beslutet ha betydelse. Om beslutet gäller byggsanktionsavgift behöver du bemöta den överträdelse och de skäl som kommunen har lagt till grund för avgiften.

Det räcker sällan att endast ange att du är missnöjd. Förklara i stället vilket beslut du överklagar, vilken ändring du begär och vilka juridiskt relevanta omständigheter som stöder din begäran.

Ett överklagande hindrar inte alltid att ett beslut får verkställas. Det gäller även tillsynsbeslut: vissa förelägganden kan beslutas gälla omedelbart och vissa förbud gäller omedelbart om inget annat bestäms. Om du behöver få verkställigheten stoppad under överprövningen kan du begära inhibition hos länsstyrelsen eller domstolen. Inhibition innebär att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas. Kontrollera därför om beslutet gäller omedelbart; en begäran om inhibition innebär inte i sig att beslutet har stoppats.

Hur lång är tiden för att överklaga bygglov och tillsynsbeslut??

Om myndigheten har delgett dig beslutet har du normalt tre veckor på dig att överklaga från den dag då du fick del av beslutet. Det gäller även när du överklagar ett föreläggande, förbud eller beslut om byggsanktionsavgift som har delgetts dig.

För beslut om lov och förhandsbesked gäller en särskild regel för den som inte ska delges beslutet: treveckorsfristen börjar löpa en vecka efter att kommunen kungjorde beslutet på sin anslagstavla. I praktiken måste överklagandet då normalt komma in senast fyra veckor efter kungörelsen. Denna regel om kungörelse gäller inte tillsynsbeslut.

Kontrollera därför alltid överklagandeanvisningen och agera snabbt. Om du överklagar för sent kan myndigheten avvisa överklagandet utan att pröva sakfrågorna.

Vad kan man åberopa i ett överklagande?

Vilka invändningar som är relevanta beror på vilket beslut du överklagar och omständigheterna i det enskilda fallet. När du överklagar ett beslut om bygglov eller förhandsbesked kan överklagandet exempelvis handla om:

– att åtgärden strider mot detaljplanen eller områdesbestämmelserna,- att en avvikelse från planen inte kan godtas,- att placeringen eller utformningen medför en betydande olägenhet,- att åtgärden påverkar omgivningen genom exempelvis insyn, skuggning, buller eller trafik,- att åtgärden inte tar tillräcklig hänsyn till kulturhistoriska värden,- att kommunen har gjort fel under handläggningen, eller- att en berörd person inte har fått möjlighet att yttra sig trots att lagen kräver det.

Om du överklagar ett tillsynsbeslut behöver invändningarna i stället riktas mot skälen för kommunens ingripande. Det kan exempelvis handla om att någon överträdelse inte har skett, att föreläggandet riktas mot fel person eller att det är otydligt vad du ska göra. Vid ett vitesföreläggande kan även dina faktiska och rättsliga möjligheter att följa beslutet ha betydelse. Om beslutet gäller byggsanktionsavgift behöver du bemöta den överträdelse och de skäl som kommunen har lagt till grund för avgiften.

Det räcker sällan att endast ange att du är missnöjd. Förklara i stället vilket beslut du överklagar, vilken ändring du begär och vilka juridiskt relevanta omständigheter som stöder din begäran.

Ett överklagande hindrar inte alltid att ett beslut får verkställas. Det gäller även tillsynsbeslut: vissa förelägganden kan beslutas gälla omedelbart och vissa förbud gäller omedelbart om inget annat bestäms. Om du behöver få verkställigheten stoppad under överprövningen kan du begära inhibition hos länsstyrelsen eller domstolen. Inhibition innebär att det överklagade beslutet tills vidare inte får verkställas. Kontrollera därför om beslutet gäller omedelbart; en begäran om inhibition innebär inte i sig att beslutet har stoppats.

Kostnader och underlag

Kommunen tar normalt ut en avgift när den handlägger en ansökan om lov eller förhandsbesked. Avgiften varierar mellan kommunerna och beror bland annat på åtgärdens omfattning.

Normalt behöver du inte betala någon ansökningsavgift för att överklaga ett bygglovs- eller tillsynsbeslut till länsstyrelsen eller mark- och miljödomstolen. Om du anlitar ett juridiskt ombud får du däremot som regel själv betala ombudskostnaden. Detta ska inte förväxlas med ett eventuellt vite eller en byggsanktionsavgift som tillsynsärendet gäller.

Vilka handlingar du behöver lämna in beror på den planerade åtgärden. Vanliga handlingar är:

– situationsplan,- planritningar,- fasadritningar,- sektionsritningar,- en beskrivning av åtgärden,- uppgifter om material och utformning, och- ett förslag till kontrollplan när en sådan behövs.

Vid en tvist eller ett överklagande kan även detaljplanen, fotografier, kartor, tidigare beslut, grannyttranden, sakkunnigutlåtanden och annan teknisk utredning få betydelse.

Praktiska råd inför ett byggärende

1. Kontrollera om kommunen ska bedöma ärendet enligt reglerna före eller efter den 1 december 2025.

2. Ta reda på om fastigheten omfattas av detaljplan, områdesbestämmelser eller särskilda skyddsbestämmelser.

3. Kontrollera om åtgärden kräver bygglov, anmälan eller något annat tillstånd.

4. Överväg att ansöka om förhandsbesked om du planerar att bygga nytt utanför detaljplan.

5. Lämna tydliga och fullständiga handlingar och svara snabbt om kommunen begär kompletteringar.

6. Dokumentera kontakterna med kommunen och berörda grannar.

7. Påbörja inte en lov- eller anmälningspliktig åtgärd innan byggnadsnämnden har lämnat det startbesked som krävs.

8. 8. Agera omgående om du vill överklaga ett lov- eller tillsynsbeslut eller bemöta någon annans överklagande. Om du får ett föreläggande ska du även kontrollera vad du ska göra, inom vilken tid och om beslutet gäller omedelbart.

När kan en jurist hjälpa till med bygglov eller andra plan- och byggärenden?

Juridisk hjälp kan vara värdefull när:

– kommunen har avslagit en ansökan om bygglov eller förhandsbesked,- en granne eller någon annan berörd person har överklagat ett beviljat bygglov,- du vill överklaga ett bygglov som påverkar din fastighet,- det är oklart om en åtgärd omfattas av de nya lovreglerna,- kommunen har inlett ett tillsynsärende,- du har fått ett föreläggande eller krav på rättelse,- du riskerar att få betala en byggsanktionsavgift,- du behöver söka bygglov i efterhand, eller- ärendet även berör strandskydd, detaljplan eller andra fastighetsrättsliga frågor.

En jurist kan granska beslutet och underlaget, bedöma dina möjligheter och hjälpa dig att formulera ett överklagande eller yttrande. I ett tillsynsärende kan hjälpen även avse att bemöta kommunens uppgifter innan ett beslut fattas och att granska krav på rättelse, vite eller byggsanktionsavgift.

Behöver du juridisk hjälp med bygglov?

Har kommunen avslagit din ansökan, vill du överklaga ett bygglov eller har byggnadsnämnden inlett ett tillsynsärende eller har du andra frågor kopplat till bygglov?  

Ring 0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning. Du når oss helgfria vardagar mellan 9.00 och 17.00.

Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!

Vanliga frågor om bygglov

Vad innebär de nya bygglovsreglerna?

Den 1 december 2025 ändrades plan- och bygglagen i stor omfattning. Bland annat ersatte lagstiftaren de tidigare reglerna om friggebodar och attefallshus med ett nytt system för lovfria komplementbyggnader, komplementbostadshus och tillbyggnader.

Finns friggebod och attefallshus fortfarande?

Begreppen används fortfarande i vardagligt språk och är relevanta för byggnader som uppfördes enligt äldre regler. När du planerar en ny åtgärd ska du däremot bedöma den enligt de nuvarande reglerna om bland annat komplementbyggnader och komplementbostadshus.

Hur stort får man bygga utan bygglov?

Det beror på vilken åtgärd du vill genomföra, om fastigheten ligger inom detaljplan och vad som redan finns på tomten. En lovfri komplementbyggnad eller ett lovfritt komplementbostadshus får under vissa förutsättningar vara högst 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför detaljplan.

Krävs anmälan för ett lovfritt komplementbostadshus?

Normalt behöver du inte anmäla själva byggnaden. Däremot kan du behöva anmäla installationer av exempelvis ventilation, eldstad, vatten eller avlopp.

Kan en granne stoppa mitt bygglov?

En granne kan få möjlighet att lämna synpunkter och kan i vissa fall överklaga ett beviljat bygglov. Det innebär dock inte att grannen automatiskt kan stoppa åtgärden. Kommunen och en eventuell överprövande instans bedömer om invändningarna har juridisk betydelse.

Kan jag överklaga grannens bygglov?

Du kan överklaga om beslutet angår dig och har gått dig emot på ett sätt som inte är obetydligt. När myndigheten bedömer din rätt att överklaga tittar den bland annat på hur nära din fastighet ligger och hur åtgärden påverkar dig.

Hur lång tid har jag på mig att överklaga ett lov- eller tillsynsbeslut?

Om myndigheten har delgett dig beslutet har du normalt tre veckor på dig från delgivningen. Det gäller även tillsynsbeslut, exempelvis förelägganden och förbud. För beslut om lov och förhandsbesked börjar fristen för den som inte ska delges beslutet normalt löpa en vecka efter kungörelsen på kommunens anslagstavla. Den särskilda kungörelseregeln gäller inte tillsynsbeslut. Kontrollera alltid överklagandeanvisningen.

Kan jag överklaga kommunens föreläggande eller förbud?

Ja, om beslutet riktas mot dig kan du normalt överklaga det till länsstyrelsen. Överklagandet lämnas till kommunen. Om beslutet gäller omedelbart kan du också behöva begära inhibition för att få verkställigheten stoppad under överprövningen. Att du överklagar innebär inte i sig att ett omedelbart gällande beslut slutar gälla.

Får jag börja bygga när kommunen har beviljat bygglov?

Ett beviljat bygglov räcker inte alltid. Om åtgärden kräver startbesked måste byggnadsnämnden även ha lämnat detta innan du påbörjar arbetet.

Vad händer om jag bygger utan lov eller startbesked?

Byggnadsnämnden kan inleda tillsyn och besluta om exempelvis rättelseföreläggande, förbud eller byggsanktionsavgift. I vissa fall kan du söka bygglov i efterhand, men det finns ingen garanti för att kommunen beviljar lovet.

Behöver jag strandskyddsdispens om jag har bygglov?

Du kan behöva strandskyddsdispens även om kommunen har beviljat bygglov. Bygglov och strandskyddsdispens är två skilda prövningar. Ett bygglov innebär därför inte automatiskt att strandskyddsreglerna tillåter åtgärden.