Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Olika typer av tvistemål

Olika typer av tvistemål i allmän domstol
Svensk rätt delar in tvistemål i olika kategorier utifrån ärendets karaktär, regler för hantering samt parternas möjlighet att förlikas. Nedan går vi igenom de huvudsakliga typerna av tvistemål i allmän domstol: dispositiva, indispositiva och förenklade tvistemål.
Dispositiva tvistemål
I dispositiva tvistemål styr parterna själva över rättegången och vad rätten ska pröva. Därför sätter parternas yrkanden och bevisning de juridiska ramarna. Detta innebär i praktiken att domstolen inte får fatta beslut utöver det som parterna yrkar på, även om rätten skulle anse att ett annat beslut vore mer rättvist. Exempelvis får rätten inte utdöma ett högre skadestånd än vad käranden begär. Dessutom får rätten inte ändra yrkanden utan parternas uttryckliga medgivande.
Samtidigt råder full förlikningsrätt i dessa mål. Följaktligen kan parterna när som helst komma överens och avsluta tvisten på egen hand. Därefter kan de välja att ingå avtalet utomrättsligt eller begära att domstolen stadfäster förlikningen genom en dom.
Exempel på dispositiva tvistemål:
Tvister om pengar och obetalda skulder
Köprättsliga fel gällande varor eller tjänster
Tvister om avtalstolkning och skadeståndsanspråk
Eftersom parterna har full kontroll över sina yrkanden väljer många att avgöra tvisten utanför domstolen genom en frivillig överenskommelse.
Indispositiva tvistemål
Indispositiva tvistemål har en helt annan karaktär. I dessa ärenden väger det allmänna och samhälleliga intresset tungt. Därmed bär domstolen ett större utredningsansvar och grundar inte sina beslut enbart på vad parterna vill. Till skillnad från dispositiva mål kan parterna inte förlikas hur som helst, eftersom lagstiftaren vill skydda svagare parter och grundläggande intressen.
Vidare innebär detta ansvar att rätten själv kan inhämta bevisning och information för att fatta rättssäkra beslut.
Exempel på indispositiva tvistemål:
Familjemål om vårdnad, boende och umgänge med barn
Äktenskapsmål som äktenskapsskillnad
Faderskapsmål
Eftersom dessa mål berör barns rättigheter och grundläggande mänskliga behov råder starkt begränsad förlikningsrätt. Slutligen avgör domstolen alltid målet utifrån vad som är bäst för barnet, oavsett parternas egna önskemål.
Förenklade tvistemål (småmål)
Förenklade tvistemål, så kallade ”småmål”, avser tvister där det tvistiga beloppet understiger ett halvt prisbasbelopp (29 600 kr år 2026). Lagstiftaren har skapat särskilda regler för dessa mål för att göra processen enklare och snabbare. Framför allt är ansvaret för rättegångskostnader begränsat. Den förlorande parten behöver därför oftast inte betala motpartens alla juridiska kostnader. I stället ersätter förloraren endast vissa mindre utgifter, till exempel en timmes juridisk rådgivning.
Exempel på förenklade tvistemål:
Småskulder mellan privatpersoner
Tvister om mindre belopp vid köp av varor eller tjänster
I regel är dessa mål mindre komplicerade. Processreglerna förhindrar höga kostnader och långdragna rättegångar. Av den anledningen anlitar parter sällan ombud i småmål.
Rättegångens gång i de olika tvistemålen
Gången i en rättegång varierar beroende på om tvisten är dispositiv, indispositiv eller förenklad. Nedan följer en genomgång av processen från stämningsansökan till domslut.
Dispositiva tvistemål
Eftersom parterna äger processen följer rättegången dessa steg:
Stämningsansökan: Käranden lämnar in en ansökan till tingsrätten med sina yrkanden och sina grundläggande omständigheter.
Svaromål: Svaranden lämnar därefter ett skriftligt svar där denne medger eller bestrider yrkandet samt lägger fram sin bevisning.
Förberedelse: Rätten klargör tvistefrågorna och bevisningen genom skriftlig brevväxling eller ett muntligt sammanträde.
Huvudförhandling: Parterna lägger fram sina argument, uppvisar skriftliga bevis och förhör vittnen. Rätten prövar enbart det som parterna yrkar på.
Dom: Domstolen meddelar sin dom baserat på vad parterna lagt fram. Parterna kan förlikas ända fram till domslutet.
Indispositiva tvistemål
I indispositiva mål tar domstolen en mer aktiv roll i rättegången:
Stämningsansökan: Käranden inleder processen med en ansökan till tingsrätten, vanligen gällande vårdnad eller faderskap.
Svaromål: Svaranden får möjlighet att ge sin bild av situationen och ge sina yrkanden.
Domstolens utredning: Rätten begär in egna utredningar vid behov, exempelvis från socialtjänsten i vårdnadstvister.
Förhandling: Under huvudförhandlingen ställer domstolen aktiva frågor för att säkra ett fullgott underlag. Parterna får inte förlikas utan rättens godkännande.
Dom: Rätten fattar sitt beslut utifrån vad som är bäst för de berörda, särskilt med hänsyn till barnets bästa.
Förenklade tvistemål (småmål)
Småmål följer en snabbare och mer kostnadseffektiv process:
Stämningsansökan: Käranden lämnar in stämningsansökan om ett belopp under ett halvt prisbasbelopp.
Förberedelse: Domstolen hanterar förberedelsen skriftligt eller via telefon för att spara pengar och tid.
Förenklad huvudförhandling: Förhandlingen är mycket kortare än i vanliga tvistemål, och parterna för oftast sin egen talan utan ombud.
Dom: Rätten meddelar sin dom direkt efter eller kort efter förhandlingen.
Sammanfattning
Olika typer av tvistemål kräver helt olika processuella tillvägagångssätt. I dispositiva mål har parterna stor frihet att styra processen, medan rätten i indispositiva mål skyddar samhällsintressen och barnets bästa. Förenklade tvistemål hanterar i sin tur mindre ekonomiska tvister snabbt och billigt. Slutligen hjälper kunskap om dessa skillnader dig att navigera rätt i rättssystemet.
Läs gärna mer om tvistemål och rättsprocessen på Sveriges Domstolars webbplats.
För ytterligare information om tvistemålsprocessen och hur de olika målen hanteras, kan du besöka Sveriges Domstolars hemsida
Har du frågor eller behov av specialiserad hjälp i ditt ärende? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.
Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!
Artiklar inom arbetsrätt
Nyheter i LAS
Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...
Varningar i samband med uppsägning
En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande
Säga upp anställd pga. personliga skäl
Som arbetsrättsjurist möter jag ofta klienter som i egenskap av arbetsgivare avser att säga upp en anställd pga. personliga förhållanden.

