Om det inte finns ett testamente så fördelas arvet enligt gäller den legala arvsordningen

 Arvsordning är indelad i tre arvsklasser.

Första arvsklassen består av den avlidnes bröstarvingar, alltså barn och deras eventuella efterkommande. Barnen ärver i första hand och delar lika på arvet. Om ett barn är avlidet träder dennes barn, dvs. den avlidnes barnbarn, in i dennes ställe genom så kallad istadarätt.

Andra arvsklassen omfattar den avlidnes föräldrar och, om dessa är avlidna, dennes syskon eller syskonbarn. 

Tredje arvsklassen inkluderar mor- och farföräldrar samt deras barn, alltså den avlidnes fastrar, farbröder, mostrar och morbröder. Kusiner ingår inte i arvsordningen och har därför ingen arvsrätt.

Om det inte finns några arvingar i dessa tre arvsklasser och inget testamente har upprättats, tillfaller arvet Allmänna arvsfonden. För att avvika från den legala arvsordningen kan ett testamente upprättas.

Hur fungerar arvsrätten mellan gifta par om det inte finns testamente?

Makar som har gemensamma barn ärver varandra. Har ett gifta par endast gemensamma barn så är den efterlevande maken/makan enligt arvsordningen hela kvarlåtenskapen med fri förfoganderätt (läs mer nedan). En efterlevande make får alltså ett gemensamt barns andel i kvarlåtenskapen med försteg. När bägge makarna är avlidna så ärver det gemensamma barnet båda sina föräldrar. 

Ett s.k särkullbarn(ett barn till endast en av makarna) har dock alltid rätt att få ut sin arvslott eller som minst sin laglott. Är ett särkullbarn avlidet har dennes barn samma rätt som sin avlidne förälder. 

Har en make inga bröstarvingar men arvingar i andra arvsklassen så ärver den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt. 

Finns endast arvingar i tredje arvsklassen ärver den efterlevande maken med full äganderätt.

Ärver sambor varandra?

Nej, sambos ärver inte varandra enligt lag. Om du vill att din sambo ska få ärva måste ni skriva ett testamente.

Om ni har barn kan du testamentera upp till 50 % av din kvarlåtenskap till din sambo. Om ni inte har barn kan du testamentera hela din kvarlåtenskap till din sambo.

Bröstarvinges rätt till laglott – Begränsning av testamentsfriheten

Om du har bröstarvingar gäller särskilda regler. En bröstarvinge är någon i rakt nedstigande led till testatorn. Alltså i första hand barn. Är testatorns barn avlidet så ärver istället eventuella barnbarn sin avlidne förälderns arvslott.

Bröstarvingar har en lagstadgad rätt till sin laglott, vilket motsvarar hälften av barnets arvslott. Arvslotten är den del av kvarlåtenskapen bröstarvingen har rätt till enligt arvsordningen. Exempel på laglott.

• Ett barn = laglott utgör 1/2 av kvarlåtenskapen
• Två barn = laglott utgör1/4 av kvarlåtenskapen
• Tre barn = laglott utgör  1/6 av kvarlåtenskapen

Särkullbarn, det vill säga barn till någon av makarna utanför äktenskapet, har rätt att till sin laglott direkt vid arvskiftet. Bröstarvingar (barn till gifta föräldrar) får vänta tills båda föräldrarna har avlidit om inget annat är reglerat i testamente.

Du kan dock fortfarande skriva ett testamente där du uttrycker andra önskemål – men det finns en risk att det jämkas(begärs ändring) av dina bröstarvingar om deras laglott kränks.

Kan jag testamentera hur jag vill?

Om du inte har bröstarvingar har du i princip full frihet att testamentera bort hela din kvarlåtenskap precis som du önskar. Det finns ingen absolut arvsrätt för andra släktingar (legala arvingar) – testamentet går alltid före lagens regler.

Det enda undantaget vid sidan av bröstarvingars rätt till laglott är att  eventuell make/maka enligt den s.k. basbeloppsregeln alltid har rätt att få ut 4 x basbeloppet (tot. 235 200 år 2025) beräknat på de maken erhåller i bodelning och ev. enskild egendom + andel ur arvet. Denna rätt går före både laglott och testamente. Får efterlevande make/maka mindre i bodelning så fylls det ut med andel i kvarlåtenskapen upp till denna nivå. Detta har alltså bara relevans om den efterlevande har små egna tillgångar. 

Du kan i övrigt testamentera som du önskar, till en privatperson, en välgörenhetsorganisation, ett företag, en förening eller en stiftelse, m.m.

Skillnaden mellan legat, universellt förordnande nyttjanderätt i testamente

När ett testamente upprättas kan den som skriver det, testatorn, välja att göra olika typer av förordnanden.

Det vanligaste är att testatorn bestämmer att kvarlåtenskapen ska fördelas i vissa andelar (kvoter) och testamentstagaren erhåller en viss andel. Detta kallas ett universellt förordnande. En universell testamentstagare är också dödsbodelägare. Det innebär att denne är delaktig i att fatta beslut om förvaltning och avveckling av dödsboet.

Testatorn kan som ett alternativ bestämma att en viss, bestämd summa eller sak ska tillfalla en person. Detta kallas legat och den person som får ett sådant förordnande kallas legatarie. En legatarie är inte dödsbodelägare och deltar till skillnad från universella testamentstagare inte i förvaltningen av dödsboet. Utgångspunkten är att en legatarie ska få ut legatet så snart det kan ske, alltså innan arvskiftet om det är möjligt.

Ett saklegat har företräde framför ett penninglegat. Detta innebär att om två legat inte kan verkställas så verkställs saklegatet i första hand.

1. Penninglegat – Legatarien får en specifik summa pengar enligt testamentet.
2. Saklegat – Legatarien erhåller en viss sak enligt testamentet, exempelvis en motorcykel eller en fastighet.

Legat går före ett universellt förordnande eller de legala arvingarnas andelar. När dessa andelar beräknas bortser man från sådan egendom som utgörs av legat. Bröstarvinges rätt till laglott beaktas dock i första hand, i den mån testamentet inkräktar på en bröstarvinges rätt till laglott och denne påkallar jämkning på rätt sätt.

Testatorn kan också testamentera nyttjanderätten till något till en testamentstagare. Det rör sig oftast om en fastighet där exempelvis en efterlevande sambo får nyttjanderätt livet ut. Äganderätten till fastigheten tillfaller då arvingarna men rätten att nyttja egendomen tillfaller sambon enligt villkor. 

Full äganderätt, fri förfoganderätt och efterarv

När en testator upprättar ett testamente kan denne ange om en arvtagare ska få egendomen med full äganderätt eller fri förfoganderätt. Detta är avgörande för vad som händer med den ärvda egendomen när testamentstagarens också går bort.

Full äganderätt innebär att arvtagaren fritt disponerar arvet, inklusive rätten att själv förfoga över det i sitt eget testamente. Den som får egendomen med full äganderätt bestämmer alltså helt och hållet över den, och egendomen ingår i testamentstagarens kvarlåtenskap när denne själv avlider.

Fri förfoganderätt innebär att testamentstagaren har rätt att använda och förfoga över arvet under sin livstid, men inte rätt att testamentera bort det. Personen har rätt att sälja och göra vad den vill med tillgångarna, inklusive att överlåta egendomen genom gåva. Det finns dock vissa begränsningar i de fall någon som ärvt med fri förfoganderätt orsakar en väsentlig minskning av arvet genom att denne skänker bort tillgångar. Den först avlidnes arvingar kan i en sådan situation få rätt till kompensation. Detta aktualiseras dock först när den som ärvt med fri förfoganderätt också har gått bort. Det finns emellertid inga krav på att någon som ärver med fri förfoganderätt måste leva “sparsamt”.

Den som ärver först efter ett förordnande med fri förfoganderätt kallas efterarvinge. Efterarvingen kan vara någon som är angiven i testamente (testamentarisk efterarvinge) eller en efterarvinge enligt lag (legal efterarvinge). När den som fått arvet med fri förfoganderätt också har gått bort, kallas efterarvingarna till bouppteckning och blir dödsbodelägare i dennes dödsbo. En kvotberäkning görs därefter inför arvskiftet för att definiera hur stor andel (kvot) varje delägare har rätt till.

Vad är ett inbördes testamente?

Ett inbördes testamente är ett gemensamt testamente som upprättas av två personer, oftast makar eller sambor. Det reglerar hur arvet fördelas när någon av parterna går bort och hur arvet fördelas också efter sedan båda gått bort. Det är vanligt sambor att upprättar ett inbördes testamente då de inte har arvsrätt efter varandra enligt arvsordningen. Många gånger skriver också gifta par ett inbördes testamente, särskilt om det finns särkullbarn. 

Så skriver du ett giltigt testamente – Formkrav

För att ett testamente ska vara juridiskt bindande måste följande krav uppfyllas: 

1. Den som upprättar testamentet ska som huvudregel ha fyllt 18 år

2. Skriftligt dokument – muntliga testamenten är som huvudregel inte giltiga (vissa undantag finns för s.k. nödtestamente).

3. Undertecknat av testatorn 

4. Bevittning – två personer över 15 år ska bevittna underskriften.

Hur bevittnas ett testamente och vem kan  vara testamentsvittne?

Vittnena ska vara samtidigt närvarande i rummet när testator undertecknar testamentet eller vidkänns sin namnteckning, och känna till att det är ett testamente. Särskilda vittnesmeningar (förklaring kring att vittnena intygar att testatorn skriver under testamente av fri vilja och i fullt förstånd) används för att säkerställa detta. Namnförtydligande för vittnena samt ort och datum bör också framgå. Vittnena behöver inte i övrigt ha kännedom om testamentets innehåll. 

Vittnena får inte vara testatorns: Make/maka, sambo, syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap med testatorn (barn, barnbarn, föräldrar, mor-/farföräldrar, svärföräldrar, svärsöner/svärdöttrar, styvbarn, styvföräldrar, osv.)

Inte heller någon som är omnämnd i testamentet eller dennes make/maka, sambo eller någon annan släkting, enligt vad som beskrivs ovan, får vara vittne.

Vidare får inte någon som är god man, förvaltare, förmyndare eller framtidsfullmaktshavare får inte bevittna testamente med förordnande till sin huvudman. En person som är ledamot i styrelse för juridisk person(bolag, stiftelse, m.m.) får inte bevittna testamente till förmån för den juridiska personen denne företräder.

Vanliga villkor i ett testamente

När du skriver ett testamente kan du lägga till särskilda villkor för arvet Här är några exempel på vanliga villkor:

Enskild egendom – Arvet ska utgöra testamentstagarens enskilda egendom.  Inbörden av detta är att den ärvda egendomen undantas en i en dv. bodelning med testamenttsgarens make/maka eller sambo.

Överlåtelseförbud av den ärvda egendomen som syftar till att skydda egendomen från utmätning för testamentstagarens skulder

Hembudsklausul kopplad till en ärvd fastighet som reglerar att den som ärvt fastigheten är förpliktad att erbjuda en viss krets att köpa fastigheten innan den kan säljas på öppna marknaden

Att formulera villkor korrekt är viktigt för att undvika missförstånd eller att de inte kan tillämpas. Kontakta därför alltid en jurist för rådgivning!

Få hjälp av en jurist att skriva testamente

Vill du ha ett juridiskt korrekt testamente anpassat efter dina önskemål? Våra erfarna jurister hjälper dig att upprätta ett testamente eller ett inbördes testamente. Du kan då passa på att ställa dina frågor och diskutera om andra rättshandligar/avtal också behövs i din situation. Vi kan hjälpa dig oavsett var i landet du bor. Läs mer här. 

Frågor? Kontakta oss för kostnadsfri rådgivning!

Ring Juristjouren på 0771-333 444 – vi finns tillgängliga vardagar mellan 9-17.

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Läs mer om arvsordningen

Läs mer om gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottskyddet

Äktenskapsförord – Så fungerar det och så kan vi hjälpa dig

Arvsrätt – Juristjouren.se