Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet
En gåva som inkräktar på en bröstarvinges rätt till arv kallas laglottskränkning. Detta är ofta ett ämne som rör upp starka känslor. En bröstarvinge som upplever att andra syskon gynnas genom gåvor eller ekonomiska fördelar upplever ofta åtgärden som orättvis. Eftersom alla situationer är unika är de bakomliggande faktorerna högst varierande men det finns vissa juridiska utgångspunkter som är viktiga att känna till oavsett vad bakgrunden är. I den här artikeln beskriver vi hur regelverket kring förskott på arv och det förstärkta laglottsskyddet fungerar.
Gåvor till bröstarvingar och förskott på arv
Huvudregeln är att gåvor av större ekonomisk dignitet till bröstarvingar utgör förskott på arv. Sedvanliga gåvor som inte är oproportionerliga i förhållande tills givarens ekonomiska förutsättningar eller uppfyllande av den underhållsplikt alla föräldrar har utgör inte förskott på arv. Grundtanken är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder. Därför ska den som erhållit gåvor under förälderns levnad få mindre vid fördelningen av arvet. Det råder en presumtion (ett antagande som gäller till det motbevisas) om att gåvor till bröstarvinge utgör förskott på arv. Vill gåvogivaren bryta denna presumtion bör denne tydligt förklara att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv. Oftast sker sådan viljeförklaring i gåvobrev som man upprättar i samband med gåvotillfället eller genom gåvogivarens testamente.
Avräkning och beräkning av förskott på arv
Ska avräkning ske lägger man gåvans värde till den avlidnes totala kvarlåtenskap och minskar sedan gåvotagarens andel i kvarlåtenskapen med samma värde. Den värdering av gåvan som används vid avräkning är som huvudregel värdet gåvan hade vid gåvotillfället. Detta låter enkelt i teorin men kan givetvis ge utrymme för olika uppfattningar och svåra bevislägen. Särskilt efter ett liv sammanflätat av korsvisa prestationer och transaktioner inom familjen. (Läs mer om Förskott på arv)
Bröstarvingars rätt till laglott
Laglotten är hälften av den ”normala” arvslott en bröstarvinge har rätt till. Om person avlider och efterlämnar två bröstavingar så tar normalt bröstarvingarna 1/2 av arvet vardera(arvslott), dock kan ett testamente minska arvslotten till häften, alltså en 1/4 (laglotten). Begränsas en bröstarvinges rätt till laglott i testamente så kan bröstarvingen påkalla jämkning av testamentet och har då rätt att få sin laglott utan inskränkningar, oavsett vad som står i testamentet. Den egendom som utgör den avlidens kvarlåtenskap är egendomen som finns när denne går bort. Arvet skiftas ur dödsboets tillgångar efter avdrag för skulder skett.
Laglottskränkning och förstärkta laglottsskyddet
Utgångspunkten är att en myndig person har full rätt att avyttra sin egendom under sin livstid, både till sina arvingar eller till andra fysiska eller juridiska personer. Det kan ske genom olika överlåtelseformer, så som gåva eller försäljning. Även en förälder kan alltså både sälja eller ge bort sin egendom och behöver inte sina arvingars godkännande för att göra sig av med sin egendom.
Vid vissa omständigheter kan dock en gåva arvsrättsligt jämställas med ett testamentariskt förordnande i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. 4 § ärvdabalken, det s.k. förstärkta laglottskyddet. Det är endast bröstarvingar som åtnjuter denna skyddsregel och det är först när gåvogivaren/arvlåtaren avlidit det är möjligt att väcka talan på grund av en sådan laglottskränkning. Om regeln ska tillämpas så blir följden att gåvans värde adderas till kvarlåtenskapen vid fastställande av bröstarvinges laglott och att egendom återbärs för att täcka upp för bröstarvingens laglott eller att motsvarande ersättning utges till bröstarvingen. Det räcker emellertid inte att åberopat regeln utan den bröstarvinge som väcker talan har bevisbördan för att omständigheterna är sådana att regeln ska tillämpas.
Några typiska situationer som leder till att regeln aktualiseras är exempelvis när en make eller sambo systematiskt överlåtit stora delar av sin egendom till maka/sambo på ett sätt som missgynnar de ej gemensamma barnen (bröstarvingarna till den avlidne). Ett annat vanligt scenario är att ett barn i en barnaskara mottagit exempelvis en fastighetsgåva med villkor om att gåvan inte ska räknas som förskott på arv alternativt att det inte finns några tillgångar kvar i dödsboet för att kompensera de bröstarvingar som missgynnats, även om det kan betraktas som ett förskott på arv.
När kan det förstärkta laglottskyddet tillämpas?
Det räcker inte att visa att en gåva överlåtits utan de måste visas att gåvan till syftet är att jämställa med testamente och att dispositionen inkräktar på bröstarvinges rätt till laglott. Detta kan ske om det kan visas att gåvan varit menad att ordna för successionen eller sker ”för dödfalls skull” och det inte finns särskilda skäl som talar emot att regel ska tillämpas. Det finns två huvudsakliga kriterier som kan tala för att en gåva kan jämställas med testamente:
Omständigheterna vid gåvoöverlåtelsen: Detta kan avse givarens personliga omständighet vid överlåtelse av gåvan. Exempelvis kan det handla om att överlåtelsen sker när gåvogivaren ligger på dödsbädden, eller har skäl att tro att denne har en kort återstående livstid, och därför inte gör en faktisk uppoffring genom gåvan.
Villkoren avseende gåvan. Behåller gåvogivaren nyttan av den bortskänkta och inte gör någon verklig uppoffring kan det tala för att gåvan ska jämställas med testamente. Exempelvis kan det handla om att en förälder skänker bort en fastighet till ett av sina barn men förbehåller sig livslång nyttjanderätt eller rätt till ekonomisk avkastning till egendomen enligt villkor i gåvobrev. Alltså att gåvan överlåts på pappret men att det faktiska användandet (nyttan) av egendomen förblir oförändrad.
Även om ovan nämnda förutsättningar inte föreligger så kan det i vissa fall det förstärkta laglottsskyddet tillämpas på omständigheter där givaren gjort en reell ekonomisk uppoffring genom att stödja en gåvotagare på bekostnad av en bröstarvinge men det kan visas att det direkta syftet med gåvan varit att komma runt laglottregeln. Vid sådana omständigheter kan vad det huvudsakliga skälet till gåvan varit bli avgörande.
Värdering av gåva som jämställs med testamente
Värdering av gåva som jämställs med testamente
Till skillnad mot vad som gäller för avräkning av förskott av arv som, där huvudregeln är att avräkning ska ske till gåvans värde vid gåvotillfället, så gäller vid gåva som jämställs med testamente att gåvan värderas till värdet den har vid gåvogivarens frånfälle. Detta kan alltså betyda att värdering blir betydligt högre, exempelvis vid en fastighetsöverlåtelse där värdet på fastigheten har skjutit i höjden sedan överlåtelsetillfället.
Tidsfrister för att tillämpa det förstärkta laglottskyddet
Tidsfrister för att tillämpa det förstärkta laglottskyddet
En bröstarvinge som avser att väcka talan på grund av laglottskränkning med stöd i 7 kap. 4§ ärvdabalken måste göra det inom ett år från bouppteckning är avslutad, i normalfallet beräknas denna tidsfrist från förrättningsdagen i bouppteckningen.
Sammanfattning
Ofta är bevisläget gällande vad som inträffat eller gåvogivarens syfte med en handling besvärligt att värdera och ytterligare svårt att applicera på regelverk och praxis. Avvägningen mellan värdet/bördan av att tvista inom familjen eller med närstående är dessutom många gånger betungande. Vid frågor om i vart fall de juridiska aspekterna i den här typen av situation är rekommendationen att konsultera en jurist för att klargöra utsikterna i ärendet. Det är oftast bra att ta hjälp i ett tidigt skede, dels att inte försitta viktiga tidsfrister, dels för att avgöra vilka strider som är värda att ta.Ofta är bevisläget gällande vad som inträffat eller gåvogivarens syfte med en handling besvärligt att värdera och ytterligare svårt att applicera på regelverk och praxis. Avvägningen mellan värdet/bördan av att tvista inom familjen eller med närstående är dessutom många gånger betungande. Vid frågor om i vart fall de juridiska aspekterna i den här typen av situation är rekommendationen att konsultera en jurist för att klargöra utsikterna i ärendet. Det är oftast bra att ta hjälp i ett tidigt skede, dels att inte försitta viktiga tidsfrister, dels för att avgöra vilka strider som är värda att ta.
Vid frågor eller behov av hjälp med laglottskräkningar eller relaterade spörsmål är du varmt välkommen att ringa Juristjouren vardagar 9-17 på 0771-333 444.
Läs mer om ämnet:
Boutredningsman och skiftesman vid arvskifte: så fungerar processen
Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?
