Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet 
Ett paket i guld

Hantering av gåvor till bröstarvingar och det förstärkta laglottsskyddet 

Gåvor som kan anses inkräkta på en bröstarvinges rätt till arv är ett ämne som ofta rör upp starka känslor, både före och efter det att gåvogivaren har gått bort. En bröstarvinge som medvetet eller omedvetet missgynnats genom att andra närstående har givits gåvor eller ekonomiska fördelar upplever ofta åtgärden som orättvis. Eftersom alla situationer är unika, och släkt- och familjekonstellationer är föränderliga, är de bakomliggande faktorerna högst varierande. Det finns dock vissa juridiska utgångspunkter som är värdefulla att ha kännedom om vid bedömningen om en gåva innebär ett åsidosättande av bröstarvinges rätt eller inte.

Gåvor till bröstarvingar

Huvudregeln är att gåvor av större ekonomisk dignitet till bröstarvingar antas var förskott på arv och avräknas från gåvotagarens andel vid fördelning av kvarlåtenskapen. Grundtanken är att bröstarvingar ska få lika mycket av sin förälder varför den som erhållit gåvor under förälderns levnad ska få mindre vid fördelningen av arvet. Vill gåvogivaren frångå denna presumtion bör denne tydligt förklara att gåvan inte ska betraktas som förskott på arv. Oftast sker sådan viljeförklaring i gåvobrev som upprättas i samband med gåvotillfället eller genom gåvogivarens testamente. Ska avräkning ske läggs gåvans värde fiktivt till den avlidnes kvarlåtenskap och sedan minskas gåvotagarens andel i kvarlåtenskapen med ett värde motsvarande gåvans värde vid gåvotillfället Jfr. 6 kap. 1, 3, 5 §§ Ärvdabalken. Detta låter enkelt i teorin men kan givetvis ge utrymme för olika uppfattningar och svåra bevislägen efter ett liv sammanflätat av korsvisa prestationer och transaktioner inom familjen.

(Läs mer här: Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott? – Juristjouren.se)

Det förstärkta laglottsskyddet 

Det finns också situationer när gåvogivaren klargjort att en gåva inte ska avräknas som förskott på arv, gåvan överlåtits till annan än bröstarvinge eller då det inte finns tillräckligt med tillgångar i dödsboet för att kompensera en bröstarvinge som sammantaget erhållit mindre än övriga, även om avräkning egentligen ska ske. I det fallet kan en skyddsregel som framgår av 7 kap. 4 § ärvdabalken aktualiseras, även kallad det förstärkta laglottsskyddet. Om det kan visas att en person under i sin livstid med syfte att i förväg ordna successionen (dvs. i planerade syfte fördela sitt framtida arv) genom att skänka bort tillgångar, kan vid vissa omständigheter gåvotagare för sådana gåvor tvingas att återbära dessa till dödsboet eller utge en ersättning motsvarande dess värde. Detta kallas att gåvan är att likställa med testamente. Värdet som beaktas enl. denna regel är värdet gåvan har vid tillfället för beräkning av laglotten, alltså inte vid gåvotillfället.

Omständigheter som talar för att regeln är applicerbar är just syftet med gåvan och att det är lönsamt att åberopa regeln. Erhåller en bröstarvinge större behållning genom sin arvslott i kvarlåtenskapen är det inte lönt att försöka applicera det förstärkta laglottsskyddet. Tolkning av syftet med gåvan kan ex. göras med utgångspunkt i hur gåvogivaren har agerat i samband med, eller tiden efter, det att gåvan överlåtits. Utgör gåvan ex. en fastighet och gåvogivaren fortsätter att agera som ägare eller förbehåller sig nyttjanderätt genom villkor i gåvobrevet av fastigheten kan det tala för att gåvan är att likställa med testamente. En annan faktor som kan indikera att en gåva har syftet att ordna successionen är omständigheterna vid gåvotillfället. Överlåts gåvan vid en tidpunkt när det är särskilt angeläget för gåvogivaren att överlåta egendom för att försäkra sig att det blir som man tänkt sig, ex. vid en tidpunkt av dålig hälsa eller när denne ligger för döden, kan det vara ett starkt argument för att gåvan kan jämställas med testamente.  

Från regeln om förstärkt laglottsskydd finns undantag och tidsfrister att förhålla sig till, och ofta är bevisläget gällande vad som inträffat eller gåvogivarens syfte med en handling svårt att värdera. Avvägningen mellan värdet/bördan av att tvista inom familjen är dessutom många gånger betungande. Vid frågor om i vart fall de juridiska aspekterna i den här typen av situation är rekommendationen att vid tveksamheter konsultera en jurist som arbetar med arvsrätt i praktiken för att klargöra utsikterna i ärendet. 

Fler artiklar

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

Det förekommer en hel del missförstånd om skillnaden mellan arvslotten och laglotten respektive deras funktion vilket vi tänkte klargöra lite närmare. Enkelt förklarat är arvslotten den del från den avlidne som arvingarna har rätt till. Beroende på hur många arvingar...

Den administrativa sidan av döden

Den administrativa sidan av döden

Alla som har haft någon närstående som gått bort vet om det. Att döden är en pappersexercis av sällan skådat slag. Jag har både privat och yrkesmässigt stött på människor som känner sig helt utmattade, förvirrade och redo för en månads sjukskriving efter att ha tagit...

Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?

- kort genomgång av den nya arvsförordningen Som familjerättsjurist möter jag nästintill dagligen människor som har internationell anknytning på olika sätt. Det kan vara svenska medborgare som t.ex. har hemvist i Spanien sedan flera år tillbaka. Det kan röra sig om...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR