Viktiga tidsfrister i arbetsrätten

Viktiga tidsfrister i arbetsrätten

I arbetsrätten råder snäva tidsfrister för när man måste agera. Arbetstagare har rätt att få veta grunden till en uppsägning eller ett avskedande.

Själva uppsägningsbeskedet ska vara skriftligt och innehålla information om vilka tidsramar som gäller för arbetstagaren att göra gällande sin rätt vad gäller att ogiltighetsförklara eller begära skadestånd samt om man har företrädesrätt till återställning. Att arbetsgivaren utelämnar denna information innebär dock inte i privata anställningar att uppsägningen per automatik är ogiltig. När det rör sig om en offentlig anställning kräver man att uppsägningsbeskedet är skriftligt. Utöver det kan det förekomma närmare reglering i tillämpligt kollektivavtal. Om arbetstagaren inte agerar inom de tidsfrister som finns förlorar denne sin rätt att få prövat frågorna om uppsägningens eller avskedandets giltighet respektive rätt till skadestånd.

Ogiltighetsförklaring

En arbetstagare som anser att en uppsägning eller ett avskedande är felaktigt kan inom två veckor, från det att man fått ta del av beskedet, ogiltigförklara uppsägningen eller avskedandet. Detta gör man genom att skriftligen meddela arbetsgivaren att uppsägningen eller avskedandet är ogiltigförklarat. Viktigt att man här anger datum. Inom ytterligare två veckor ska man stämma arbetsgivaren och framställa ett yrkande om att uppsägningen är ogiltigförklarad. Har man inlett förhandling i enlighet med MBL (lagen om medbestämmande) börjar tidsfristen om två veckor löpa från det att förhandlingen är avslutad. Kontakt med aktuellt fackförbund eller annat juridiskt ombud bör man ta i detta skede.

Skadestånd

Om en uppsägning eller ett avskedande är olagligt får arbetstagaren föra en skadeståndstalan mot arbetsgivaren även om en ogiltighetstalan inte har förts. En arbetstagare som ha för avsikt att kräva skadestånd måste meddela sin arbetsgivare om detta det inom fyra månader från att uppsägningsbeskedet eller avskedandet togs emot. Inom ytterligare fyra månader därefter måste, om en överenskommelse mellan parterna inte nås, arbetstagaren stämma arbetsgivaren och yrka på skadestånd. Har förhandlingar enligt MBL inletts börjar fyramånadersfristen löpa från det att förhandlingarna avslutats.

Återanställning

En arbetstagare som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och varit anställd på bolaget mer än tolv månader under de senaste tre åren har företrädesrätt till återanställning. Om arbetstagaren vill göra anspråk på företrädesrätten måste meddelande därom ges till arbetsgivaren. Företrädesrätten gäller från och med uppsägningen och till dess nio månader förflutit från anställningens slut. Det är viktigt att veta vilket slutdatum som gäller för när ett meddelande om utnyttjande av företrädesrätt senast måste ges till arbetsgivaren. Det är bra, i bevishänseende, att göra detta skriftligen.

Klicka på länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Uppsägning – Juristjouren

Avskedande – Juristjouren

Arbetsrätt – Juristjouren.se

 

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Artiklar inom arbetsrätt

Nyheter i LAS

Nyheter i LAS

Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...

Varningar i samband med uppsägning

En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.