Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Arbetsrätt
Arbetsrätten omfattar i huvudsak de lagar och bestämmelser som reglerar förhållandet direkt mellan arbetstagare och arbetsgivare samt den kollektiva arbetsrätten som reglerar förhållandet mellan arbetsgivarsidan och fackliga organisationer.
Uppsägning
En uppsägning från arbetsgivarens sida av en anställd kräver sakliga skäl. Detta kan antingen vara arbetsbrist eller uppsägning på grund av personliga skäl. Dessa förfaranden skiljer sig mycket åt. Arbetsbrist grundar sig i organisatoriska förändringar på arbetsplatsen som medför att vissa befattningar försvinner och att en eller flera anställda då blir övertaliga. En uppsägning på grund av personliga skäl grundar sig i en arbetstagare personligen och rör en arbetstagares eventuella misskötsamhet och brott mot anställningsavtalet vilken i sin tur kan ha åsamkat arbetsgivaren skada.
En uppsägning, oavsett grund, är alltid kopplad till en uppsägningstid vilken kan variera beroende på anställningstid, kollektivavtal, anställningsavtal. Här kan du läsa mer om uppsägning.
Avskedande
I vissa fall, då en anställd grovt åsidosatt sina skyldigheter mot arbetsgivaren kan det även bli aktuellt med ett avskedande. Det kan exempelvis röra agerande som innefattar våld, tillgreppsbrott på arbetsplatsen eller situationer där en anställd utövar konkurrerande verksamhet. Ett avskedande blir i princip verkställt omedelbart och är inte kopplat till en uppsägningstid. Både vid uppsägning på grund av personliga skäl och vid avskedande är det arbetsgivaren som har bevisbördan. Detsamma gäller för de omständigheter arbetsgivaren gör gällande. Utöver detta finns tidsfrister i förhållande till den anställdes misskötsamhet inom vilka arbetsgivaren måste agera. Här kan du läsa mer om avskedande.
Lönefordran
Att arbetsgivaren inte betalar ut lönen på överenskommet datum utgör ett kontraktsbrott. När en arbetsgivare inte betalar ut lön enligt avtal till en arbetstagare uppstår en lönefordran. För att kräva in sin lön kan arbetstagaren i dessa fall driva ärendet vidare själv via kronofogden eller allmän domstol, med hjälp av facket, eller ett privat arbetsrättsligt ombud. Här kan du läsa mer om lönefordran.
Viktiga tidsfrister i arbetsrätten
I arbetsrätten råder snäva tidsfrister inom vilka man måste agera för att inte förlora sin rätt. Arbetstagare har rätt att få veta grunden till en uppsägning eller ett avskedande. Själva uppsägningsbeskedet ska vara skriftligt och innehålla information om vilka tidsramar som gäller avseende att begära skadestånd eller för att ogiltigförklara uppsägningen. Det är inte ovanligt att arbetsgivaren missar att lämna sådan information. Att arbetsgivaren missar att lämna denna information medför inte att uppsägningen är ogiltig men kan innebära att arbetsgivaren blir skyldig att utge skadestånd för brott mot denna ordningsföreskrift i LAS. Vi kan inte nog betona hur viktigt det är att ta hjälp i god tid för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas. Här kan du läsa mer om viktiga tidsfrister inom arbetsrätten.
Provanställning
Provanställning kan man beskriva som en anställningsform med syfte att mynna ut i en tillsvidareanställning där prövotiden ger arbetsgivaren möjlighet att testa en anställd utan att vara bunden av skyldigheten att kunna bevisa att sakliga skäl föreligger för att kunna avsluta anställningen. Detta är från den anställde en mycket osäker anställningsform. Prövotiden får maximalt uppgå till sex månader enligt lagen om anställningsskydd. Därefter övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning. Provanställning tillkommer genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är reglerat i det individuella anställningsavtalet men kan också omfattas av bestämmelser i tillämpligt kollektivavtal. Här kan du läsa mer om provanställning.
Tillsvidareanställning
Den vanligaste ingången till anställning på ett företag är att man blir provanställd under en sex månaders period varpå anställningen sedan övergår i en tillsvidareanställning. Om man inte uttryckligen har avtalat mellan arbetsgivaren och arbetstagaren vilken anställningsform som gäller förutsätter man att anställningen är en tillsvidareanställning. Det föreligger alltså en presumtion för en tillsvidareanställning vid oklarheter eller om ingenting annat är avtalat mellan parterna. Arbetsgivaren måste senast på arbetstagarens första arbetsdag meddela att anställningen är en tidsbegränsad anställning. Här kan du läsa mer om tillsvidareanställning.
Tidsbegränsade anställningar
Tidsbegränsade anställningar stadgas i lagen om anställningsskydd (LAS). En tidsbegränsad anställning upphör vid anställningstidens utgång och någon uppsägningstid föreligger inte i huvudsak. Det finns enligt LAS fyra typer av tillåtna tidsbegränsade anställningar och det är särskild visstidsanställning, säsongsarbete, vikariat och när arbetstagaren har fyllt 68 år.
Utöver detta finns vad man i dagligt tal kallar tim- eller behovsanställning. Även kallad intermittent anställning. Detta kan närmare kategoriseras som en separat särskild visstidsanställning som är kopplad till specifika arbetspass. Signifikativ för denna anställningsform är att parterna löpande kommer överens om arbetets förläggning och arbetstagaren får ett erbjudande som denna tackar ja eller nej till. Reglering för denna typ av upplägg förekommer ofta i kollektivavtal i branscher där denna typ av anställning är vanlig. Här kan du läsa mer om tidsbegränsade anställningar.
Arbetsrätt för arbetsgivare
Innan du som arbetsgivare tar beslut om förändringar av din verksamhet som kommer att påverka de anställda kan det vara bra att kontakta en arbetsrättsjurist för rådgivning. Det kan röra både förhållandet direkt till anställda och arbetstagarorganisationer med vilken du ingått kollektivavtal eller som har medlemmar på arbetsplatsen. En arbetsgivare har förhandlingsskyldighet mot fackliga organisationer. Hur omfattande skyldigheten är påverkas av förekomsten av kollektivavtal. Om du har åsidosatt arbetsrättsliga procedurregler kan det i värsta fall medföra skadeståndsansvar för dig som arbetsgivare.
En arbetsgivare har vid sidan av detta också ett omfattande arbetsmiljöansvar samt lagstiftning gällande bland annat arbetstid, semester, föräldraledighet, sjukskrivning, hantering av anställdas personuppgifter och diskriminering på arbetsplatsen att förhålla sig till. Här kan du läsa mer om arbetsrätt för arbetsgivare.
Har du fler frågor om arbetsrätt? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
Artiklar inom arbetsrätt
Nyheter i LAS
Från och med den 1 oktober 2022 gäller ett flertal förändringar i LAS Vissa av dessa förändringar är mer ingripande än andra. Om förändringarna är till det bättre råder det delade meningar om och åsikterna varierar sannolikt mellan vem du frågar (arbetstagare eller...
Varningar i samband med uppsägning
En vanlig missuppfattning är föreställningen att ett visst antal ”varningar” till en arbetstagare från arbetsgivaren automatiskt medför saklig grund för uppsägning på grund av personliga skäl. En helhetsbedömning måste göras i varje enskilt fall och arbetsgivaren har bevisbördan för vad denne gör gällande
Säga upp anställd pga. personliga skäl
Som arbetsrättsjurist möter jag ofta klienter som i egenskap av arbetsgivare avser att säga upp en anställd pga. personliga förhållanden.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist