Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Familjerätt
Familjerätt omfattar allt från vårdnad av barn till samboskap och äktenskap. Om du vill ha mer information om respektive familjerättsområde hittar du det under rubrikerna till höger och på länkarna nedan. Juristjouren arbetar specialiserat med familjerätt. Kontakta oss för inledande rådgivning eller konkret hjälp i ditt ärende
Familjerätt
Vårdnad
Vårdnaden om ett barn handlar i korthet om vem som har rätt att fatta vissa beslut i ett barns liv, så som val av skola, sjukvård m.m. Det finns två stycken huvudsakliga former av vårdnadshavande om ett barn, ensam vårdnad och gemensam vårdnad.
Ensam vårdnad innebär att en person(oftast den ene eller andre biologiska föräldern) har en enskild beslutanderätt över barnet.
Gemensam vårdnad innebär att två personer(oftast de biologiska föräldrarna) har beslutanderätt om barnet och i regel även behöver vara överens kring väsentliga beslut rörande barnets liv. Här kan du läsa mer om vårdnad.
Barns boende
Boende i familjerättsliga sammanhang handlar om vart barnet ska bo när föräldrarna är separerade. Den förälder som har barnet folkbokfört hos sig kallas boendeförälder och den andre föräldern kallas umgängesförälder. Ofta bor barnet växelvis hos båda föräldrarna. Här kan du läsa mer om barns boende, växevisboende, m.m.
Umgänge
Umgänget handlar om hur fördelningen av tiden med ett barn ska se ut. Alltså när vardera förälder ska träffa sitt barn. I de flesta fall sker umgänget växelvist. Om så inte är fallet kan någon av föräldrarna ha umgänge varje eller varannan helg och i vissa fall, där det finns synnerliga skäl, kan det falla ut så att en förälder inte har något umgänge alls med sitt barn. I slutändan är det barnets bästa som skall vara avgörande i frågan.
Umgänge, alltså tiden man spenderar med barnen, ska inte förväxlas med vårdnaden om ett barn. Även om en förälder inte har juridisk vårdnad om ett barn så har den i de allra flesta fall ändå någon form av umgänge reglerat. Detta eftersom det i svensk rätt generellt sett ses som positivt att barnet har kontakt med båda sina föräldrar. Här kan du läsa mer om umgänge.
Underhåll
Underhåll handlar om en förälders skyldighet att försörja sitt barn och utgår som huvudregel till den förälder som har barnet boende hos sig större delen av tiden. I vissa fall, där det råder väsentliga inkomstskillnader mellan föräldrarna, kan dock underhåll utgå till den ekonomiskt svagare föräldern trots att barnet bor växelvis. Här kan du läsa mer om underhåll.
Föräldrar som inte kan komma överens
Om ni som föräldrar har svårt att komma överens om barnets tillvaro har ni möjlighet att få hjälp hos familjerätten (som är en del av socialtjänsten) i kommunen. Familjerätten kan anordna så kallade samarbetssamtal där ni får hjälp att nå en överenskommelse när det gäller vårdnad, boende och umgänge och de kan även hjälpa till med att skriva ett avtal i enlighet med er överenskommelse. Om avtalet blir godkänt av socialnämnden blir det juridiskt bindande, likt en dom från tingsrätten. Dessa samarbetssamtal är kostnadsfria och frivilliga. Läs mer här.
Ansökan om ensam vårdnad
Att ansöka om ensam vårdnad gör man genom att upprätta en stämningsansökan som skickas till den lokala tingsrätt där barnet är folkbokfört. Domstolen kräver i regel starka skäl för att utdöma ensam vårdnad och eftersom det är många saker att tänka och hålla reda på under processens gång är det vår rekommendation att ta professionell hjälp av ett ombud med detta. Här kan du läsa mer om ansökan om ensam vårdnad.
Vårdnadstvist
Hur en vårdnadsprocess går till kan skilja sig åt från fall till fall, men i korthet brukar det ofta innehålla följande steg. Först upprättar man en ansökan om stämning som följs av ett svaromål från motparten. Sedan sker ett sammanträde för muntlig förberedelse som kan följas av ett interimistiskt beslut. Efter det gör familjerätten ofta en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Sedan har man samarbetssamtal- eller medling(oftast i familjerättens regi). Till sist sker en huvudförhandling i domstolen som leder till en dom och verkställighet. Läs mer: Vårdnadstvist – en guide. Så fungerar processen steg för steg
Skilsmässa
Att skilja sig i Sverige går snabbt och är relativt okomplicerat. Viktigt att nämna är också att båda parterna inte behöver vara överens om att skilja sig, det räcker med att en i äktenskapet vill skiljas. Till att börja med skickar man in en ansökan om äktenskapsskillnad (skilsmässa) till tingsrätten. Därefter upplöser tingsrätten äktenskapet genom dom.
Även om det är enkelt att skilja sig så kan det uppstå andra problem vid en skilsmässa. T.ex. problem att komma överens om bodelningen. Även frågor som rör gemensamma barn och var de ska bo dyker ofta upp vid en skilsmässa. Här kan du läsa mer om hur en skilsmässa går till.
Bodelningsavtal – så fungerar det – en guide till juridiken
Ett bodelningsavtal är ett avtal som reglerar hur man ska fördela egendom mellan två makar eller hur man ska fördela samboegendom mellan sambor. Ett bodelningsavtal mellan makar kan upprättas under pågående äktenskap, i samband med skilsmässa eller efter att en av makarna gått bort. För sambor kan ett bodelningsavtal ingås efter en separation eller efter att en av parterna i samboförhållande avlidit.
Bodelning vid skilsmässa
En bodelning mellan makar sker oftast i samband med en skilsmässa. Ett undertecknat bodelningsavtal i samband med skilsmässa vinner laga kraft när skilsmässan är verkställd.
I vissa fall kan makar av varierande skäl vilja göra en bodelning under pågående äktenskap. Ett bodelningsavtal under pågående äktenskap behöver för dess giltighet registreras i skatteverkets äktenskapsregister. Utöver det är det också en rekommendation att komplettera bodelningsavtalet med ett äktenskapsförord där man reglerar det uppdelade tillgångarna som vardera parts enskilda egendom. Detta för att undvika risken att den ene eller andre parten kommer att begära en bodelning på nytt vid en ev. framtida skilsmässa. Om makar i händelse av skilsmässa inte lyckas komma överens om en bodelning finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en bodelningsförrättare. Här kan du läsa mer om bodelning mellan makar.
Bodelning mellan sambos
En bodelning mellan sambos sker i regel i samband med en separation och man har ett år på sig från datumet för separationen att väcka talan om en bodelning. Det som ingår i en bodelning mellan sambos är bostad införskaffad för gemensamt bruk, samt bohag(möblemang etc.) införskaffat för gemensam användning under samboförhållandets gång. Om ett separerande sambopar inte kan nå en lösning i samförstånd finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en bodelningsförrättare. Här kan du läsa mer om bodelning mellan sambos.
Äktenskapsförord
När man gifter sig finns det mellan makarna möjlighet att både innan eller under äktenskapets gång upprätta ett äktenskapsförord där man avtalar bort hela giftorätten eller delar av giftorätten. Dvs man avtalar bort rätten att begära en andel av värdet på sin make/makas eventuella överskott på tillgångar i en bodelning i samband med skilsmässa. För att det ska vara giltigt måste båda parter skriva under avtalet. Dessutom måste avtalet efter påskrift registreras i skatteverkets äktenskapsregister. Här kan du läsa mer om äktenskapsförord.
Samboavtal
I samband med att man ska flytta ihop med sin partner finns möjlighet att sinsemellan upprätta ett så kallat samboavtal. Detta i syfte att avtala bort hela eller delar av sambolagens regler om bodelning. Ett samboavtal upprättas oftast i fall där den ene sambon betalat hela summan vid ett bostadsköp eller där parterna investerat olika mycket pengar vid bostadsköpet. I många fall är det aktuellt att komplettera ett samboavtal med ett skuldebrev eller ett samäganderättsavtal. Här kan du läsa mer om samboavtal.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att välja en fysisk person som ska företräda dig i personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga. På så sätt fungerar framtidsfullmakten som ett alternativ till god man eller förvaltare och möjliggör för dig att stärka din självbestämmanderätt. Här kan du läsa mer om framtidsfullmakt.
Har du frågor om familjerätt eller behov av mer hjälp? Ring oss på 0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning eller för att hitta en specialiserad jurist för ditt ärende. Du når oss vardagar mellan 9-17.
Vill du hitta tid för möte med en familjesrättsjurist? klicka här
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Inledning
Många hör av sig till Juristjouren med frågor om hur domstolsprocessen i en tvist om fel i bostadsrätt/fastighet går till. Svaret på denna fråga har många gånger en stor inverkan på hur tvistande parter väljer att förhålla sig till frågan om möjligheterna att lösa tvisten utan att dra igång en process i tingsrätt, dvs. utomrättslig förlikning.
Tvist uppstår
Tvisten har oftast sin början i att köparen upptäcker en omständighet som, enligt köparens uppfattning, innebär att köpeobjektet inte motsvarar avtalet eller det skick köparen har fog att förvänta sig, dvs. ett fel.
Ett första och viktigt steg när ett fel upptäcks är att säkra bevisning. Fotografera, filma, spara delar av skadat material och anlita en besiktningsman. Med ett utlåtande från en besiktningsman som bekräftar felet är det så dags att inhämta en offert på kostnaden för att åtgärda felet.
Med detta underlag är det dags att anlita en jurist. Utifrån besiktningsutlåtandet och offerten upprättar juristen ett brev och riktar ett krav på prisavdrag/nedsättning av köpeskillingen mot säljaren. Brevet skickar man sedan till säljaren som i de allra flesta fall bestrider kravet. En tvist har således uppstått.
Rättsskydd
De allra flesta bostadsrätts-/fastighetsköpare har en hem-/villaförsäkring. Inom ramen för denna kan juristen ansöka om rättsskydd vilket innebär att försäkringsbolaget täcker en stor del av kostnaden köparen har för att anlita och låta en jurist föra sin talan. Så snart en tvist har uppstått (ett krav har bestridits) kan man göra en rättsskyddsansökan.
Förlikning?
De flesta tvister blir lösta genom att parterna kommer överens om en kompromiss som båda parter i regel är lika och lagom missnöjda med. Den ena får betala mer än hen anser sig skyldig att göra och den andre får mindre betalt än hen anser sig ha rätt till. Två skäl till att träffa en uppgörelse om förlikning innan kravet och tvisten dras till domstol är att det sparar tid och pengar samt att det innebär att parterna slipper ovissheten och oron av att vara inblandad i en tvist med osäker utgång.
En förlikning kan nås genom att parternas respektive ombud diskuterar fram en lösning som är acceptabel för båda sidor. Under tiden som dessa diskussioner pågår konsulterar ombuden sina huvudmän för att få deras instruktioner och diskutera för- och nackdelar med de bud som är uppe på bordet.
Stämning och svaromål
Om parterna inte kommer överens om en lösning och köparen vill driva igenom sitt krav måste detta drivas i domstol. Ombudet upprättar en ansökan om stämning som innehåller köparens yrkande (vad köparen vill ha, t.ex. ett visst belopp i prisavdrag), köparens grunder (de omständigheter köparen menar ger hen rätt till det belopp hen yrkar), övriga omständigheter som är viktiga för domstolen att känna till samt bevisning.
Om ansökan om stämning fyller de formkrav lagen ställer (dvs. innehåller yrkande, grunder och bevisning) utfärdas stämning – ansökan skickas till säljaren som föreläggs att gå i svaromål, dvs. svara på det köparen anför i sin ansökan om stämning.
Efter svaromålet kan tingsrätten vilja att parterna utvecklar sina ståndpunkter i ytterligare skriftväxling.
Muntlig förberedelse (muf)
När tingsrätten har klart för sig vad målet handlar om kallas parterna till en muntlig förberedelse (en muf). Vid muf:en närvarar parterna och deras ombud samt domaren. Många gånger behöver inte köparen och säljaren vara med personligen, även om det är bra att de närvarar, utan kan närvara genom sina ombud. Handläggningstiderna i domstolarna varierar, men man kan ofta få vänta fyra, fem månader på en muf efter att man skickat in ansökan om stämning.
Vid muf:en närvarar inga vittnen. Inte heller är det ett möte där parterna ska försöka övertyga domaren om vem som har rätt, varken genom argument eller genom att förevisa dokument eller andra bevis. Syftet med muf:en är i stället att reda ut eventuella oklarheter som kan finnas i köparens yrkande och grunder, eller i säljarens grunder för sitt bestridande av köparens krav. Domaren har kanske frågor hen vill ha svar på.
Ett annat och viktigt syfte med muf:en är att diskutera en förlikning. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att ta upp frågan om förlikning, och ca 8 av 10 gånger lyckas domaren få parterna att träffa en frivillig uppgörelse. Skälen för detta, som domaren också lyfter fram, är att det sparar tid, energi, pengar och oro, och att en frivillig uppgörelse främjar betalningsviljan.
Huvudförhandling
Skulle parterna inte komma överens vid muf:en planerar domstolen för en huvudförhandling (huf), eller med andra ord, en rättegång. Denna hålls ofta ytterligare fyra, fem månader efter muf:en.
Vid huf:en ska det avgöras. Då får parterna presentera sina yrkanden och grunder, sin bevisning och sina vittnen samt plädera för sin sak, dvs. försöka övertyga domstolen om ett just de har rätt och ska vinna.
En huf hålls över minst en halv dag (i små mål) till flera veckor (i de riktigt stora målen). Efter huf:en behöver domstolen några veckor på sig att formulera sin dom. När den väl har meddelats vet parterna vem som vann och vem som ska stå för den andres rättegångskostnader (ombudskostnader). Parterna har sedan tre veckor på sig att överklaga om de skulle vara missnöjda och vilja att hovrätten prövar målet. För att hovrätten ska pröva målet krävs dock prövningstillstånd (PT).
Bostadsjuridik - Juristjouren.se
Har du fler frågor om domstolsprocessen för bostadsjuridik är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.