Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Familjerätt
Familjerätt omfattar allt från vårdnad av barn till samboskap. Om du vill ha mer information om respektive familjerättsområde hittar du det under rubrikerna till höger och på länkarna nedan. Du kan även läsa mer i våra artiklar om familjerätt.
Familjerätt
Vårdnad
Vårdnaden om ett barn handlar i korthet om vem som har rätt att fatta vissa beslut i ett barns liv, så som val av skola, sjukvård m.m. Det finns två stycken huvudsakliga former av vårdnadshavande om ett barn, ensam vårdnad och gemensam vårdnad.
Ensam vårdnad innebär att en person(oftast den ene eller andre biologiska föräldern) har en enskild beslutanderätt över barnet.
Gemensam vårdnad innebär att två personer(oftast de biologiska föräldrarna) har beslutanderätt om barnet och i regel även behöver vara överens kring väsentliga beslut rörande barnets liv. Här kan du läsa mer om vårdnad.
Barns boende
Boende i familjerättsliga sammanhang handlar om vart barnet ska bo när föräldrarna är separerade. Den förälder som har barnet folkbokfört hos sig kallas boendeförälder och den andre föräldern kallas umgängesförälder. Ofta bor barnet växelvis hos båda föräldrarna. Här kan du läsa mer om barns boende.
Umgänge
Umgänget handlar om hur fördelningen av tiden med ett barn ska se ut. Alltså när vardera förälder ska träffa sitt barn. I de flesta fall sker umgänget växelvist. Om så inte är fallet kan någon av föräldrarna ha umgänge varje eller varannan helg och i vissa fall, där det finns synnerliga skäl, kan det falla ut så att en förälder inte har något umgänge alls med sitt barn. I slutändan är det barnets bästa som skall vara avgörande i frågan.
Umgänge, alltså tiden man spenderar med barnen, ska inte förväxlas med vårdnaden om ett barn. Även om en förälder inte har juridisk vårdnad om ett barn så har den i de allra flesta fall ändå någon form av umgänge reglerat. Detta eftersom det i svensk rätt generellt sett ses som positivt att barnet har kontakt med båda sina föräldrar. Här kan du läsa mer om umgänge.
Underhåll
Underhåll handlar om en förälders skyldighet att försörja sitt barn och utgår som huvudregel till den förälder som har barnet boende hos sig större delen av tiden. I vissa fall, där det råder väsentliga inkomstskillnader mellan föräldrarna, kan dock underhåll utgå till den ekonomiskt svagare föräldern trots att barnet bor växelvis. Här kan du läsa mer om underhåll.
Föräldrar som inte kan komma överens
Om ni som föräldrar har svårt att komma överens om barnets tillvaro har ni möjlighet att få hjälp hos familjerätten (som är en del av socialtjänsten) i kommunen. Familjerätten kan anordna så kallade samarbetssamtal där ni får hjälp att nå en överenskommelse när det gäller vårdnad, boende och umgänge och de kan även hjälpa till med att skriva ett avtal i enlighet med er överenskommelse. Om avtalet blir godkänt av socialnämnden blir det juridiskt bindande, likt en dom från tingsrätten. Dessa samarbetssamtal är kostnadsfria och frivilliga. Läs mer här.
Ansökan om ensam vårdnad
Att ansöka om ensam vårdnad gör man genom att upprätta en stämningsansökan som skickas till den lokala tingsrätt där barnet är folkbokfört. Domstolen kräver i regel starka skäl för att utdöma ensam vårdnad och eftersom det är många saker att tänka och hålla reda på under processens gång är det vår rekommendation att ta professionell hjälp av ett ombud med detta. Här kan du läsa mer om ansökan om ensam vårdnad.
Vårdnadstvist
Hur en vårdnadsprocess går till kan skilja sig åt från fall till fall, men i korthet brukar det ofta innehålla följande steg. Först upprättar man en ansökan om stämning som följs av ett svaromål från motparten. Sedan sker ett sammanträde för muntlig förberedelse som kan följas av ett interimistiskt beslut. Efter det gör familjerätten ofta en vårdnads-, boende- och umgängesutredning. Sedan har man samarbetssamtal- eller medling(oftast i familjerättens regi). Till sist sker en huvudförhandling i domstolen som leder till en dom och verkställighet. Här kan du läsa mer om vårdnadstvister.
Skilsmässa
Att skilja sig i Sverige går snabbt och är relativt okomplicerat. Viktigt att nämna är också att båda parterna inte behöver vara överens om att skilja sig, det räcker med att en i äktenskapet vill skiljas. Till att börja med skickar man in en ansökan om äktenskapsskillnad (skilsmässa) till tingsrätten. Därefter upplöser tingsrätten äktenskapet genom dom.
Även om det är enkelt att skilja sig så kan det uppstå andra problem vid en skilsmässa. T.ex. problem att komma överens om bodelningen. Även frågor som rör gemensamma barn och var de ska bo dyker ofta upp vid en skilsmässa. Här kan du läsa mer om hur en skilsmässa går till.
Bodelning vid skilsmässa
En bodelning mellan makar sker oftast i samband med en skilsmässa. Ett undertecknat bodelningsavtal i samband med skilsmässa vinner laga kraft när skilsmässan är verkställd.
I vissa fall kan makar av varierande skäl vilja göra en bodelning under pågående äktenskap. Ett bodelningsavtal under pågående äktenskap behöver för dess giltighet registreras i skatteverkets äktenskapsregister. Utöver det är det också en rekommendation att komplettera bodelningsavtalet med ett äktenskapsförord där man reglerar det uppdelade tillgångarna som vardera parts enskilda egendom. Detta för att undvika risken att den ene eller andre parten kommer att begära en bodelning på nytt vid en ev. framtida skilsmässa. Om makar i händelse av skilsmässa inte lyckas komma överens om en bodelning finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en bodelningsförrättare. Här kan du läsa mer om bodelning mellan makar.
Bodelning mellan sambos
En bodelning mellan sambos sker i regel i samband med en separation och man har ett år på sig från datumet för separationen att väcka talan om en bodelning. Det som ingår i en bodelning mellan sambos är bostad införskaffad för gemensamt bruk, samt bohag(möblemang etc.) införskaffat för gemensam användning under samboförhållandets gång. Om ett separerande sambopar inte kan nå en lösning i samförstånd finns möjlighet att vända sig till tingsrätten och ansöka om en bodelningsförrättare. Här kan du läsa mer om bodelning mellan sambos.
Äktenskapsförord
När man gifter sig finns det mellan makarna möjlighet att både innan eller under äktenskapets gång upprätta ett äktenskapsförord där man avtalar bort hela giftorätten eller delar av giftorätten. Dvs man avtalar bort rätten att begära en andel av värdet på sin make/makas eventuella överskott på tillgångar i en bodelning i samband med skilsmässa. För att det ska vara giltigt måste båda parter skriva under avtalet. Dessutom måste avtalet efter påskrift registreras i skatteverkets äktenskapsregister. Här kan du läsa mer om äktenskapsförord.
Samboavtal
I samband med att man ska flytta ihop med sin partner finns möjlighet att sinsemellan upprätta ett så kallat samboavtal. Detta i syfte att avtala bort hela eller delar av sambolagens regler om bodelning. Ett samboavtal upprättas oftast i fall där den ene sambon betalat hela summan vid ett bostadsköp eller där parterna investerat olika mycket pengar vid bostadsköpet. I många fall är det aktuellt att komplettera ett samboavtal med ett skuldebrev eller ett samäganderättsavtal. Här kan du läsa mer om samboavtal.
Framtidsfullmakt
En framtidsfullmakt ger dig möjlighet att välja en fysisk person som ska företräda dig i personliga och ekonomiska angelägenheter om du i framtiden förlorar din beslutsförmåga. På så sätt fungerar framtidsfullmakten som ett alternativ till god man eller förvaltare och möjliggör för dig att stärka din självbestämmanderätt. Här kan du läsa mer om framtidsfullmakt.
Har du fler frågor om familjerätt? Då är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning 0771-333 444.
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist