Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Underhåll
Reglerna om underhållsbidrag och föräldrarnas underhållsskyldighet finns i föräldrabalken. Där framgår det att föräldrar har ett gemensamt ekonomiskt ansvar för barnet.
Om barnet bor lika mycket hos båda föräldrarna delar föräldrarna normalt på kostnaderna. Detta genom att respektive förälder tar ansvar under dennes boendevecka. Om barnet bor med en av föräldrarna är den andra föräldern som huvudregel skyldig att betala underhåll, s.k. underhållsbidrag.
Underhållsbidrag
Normalt betalas underhållsbidraget ut till boendeföräldern en gång per månad och ska gå till barnets behov och omkostnader. Underhållsbidragets storlek beror på det enskilda barnets behov samt föräldrarnas ekonomiska situation. Underhållsskyldigheten gäller till dess att barnet avslutat sina gymnasiestudier. Dock inte längre än barnets 21-årsdag.
Underhållsbidragets storlek
Vid bestämmandet av underhållsbidragets storlek behöver barnets ekonomiska behov fastställas. Det vill säga hur mycket barnet kostar varje månad. De ekonomiska behoven omfattar bland annat kostnader för fritidsaktiviteter, barnomsorg, busskort och eventuella mediciner eller andra specifika kostnader. Kostnader för mat, boende och hygienartiklar fastställer man ofta enligt ett fast schablonbelopp beroende på barnets ålder.
När barnets ekonomiska behov har räknats fram ska det fördelas mellan föräldrarna beroende på deras ekonomiska situation. Föräldrarnas respektive ekonomiska överskott ska därför beräknas. Överskottet är det som föräldern får över av inkomsten efter avdrag för till exempel boendekostnad, skatt och egna levnadsomkostnader. Hur stor del av barnets behov den underhållsskyldige föräldern ska stå för beror på dennes andel av föräldrarnas samlade överskott.
Beräkning av underhållsbidrag
En modell för beräkningen av underhållsbidrag går att finna på Försäkringskassans hemsida. Detta är dock endast ett sätt att beräkna underhållsbidraget och den tar inte alltid hänsyn till alla omständigheter som kan vara av betydelse i just det specifika fallet. Ett annat sätt är att ta hjälp av en jurist som arbetar med underhållsfrågor för att få en beräkning som just tar sikte på den aktuella situationen.
Föräldrarna kan, om de är överens om ett belopp, upprätta ett avtal där detta framgår. Det är viktigt att det där framgår vilket belopp som ska utgå, när, till vem och hur länge det ska betalas. För att trygga avtalets efterlevnad kan avtalet bevittnas. För att vara säker på att ett avtal om betalning av underhållsbidrag blir korrekt och tydligt kan det vara bra att ta hjälp av en jurist.
Om föräldrarna inte kan enas om ett belopp har boendeföräldern rätt att vända sig till tingsrätten och ansöka om stämning. Innan dess är det bra att gå igenom ärendet med en jurist för att få rådgivning samt se över möjligheterna att nå en lösning innan det går till domstol.
Underhållsstöd
Förväxla inte underhållsbidrag med underhållsstöd. Underhållsstöd är något som boendeföräldern kan ansöka om från Försäkringskassan när den andra föräldern inte betalar underhållsbidrag så som avtalats eller så som tingsrätten fastställt.
Underhållsstöd uppgår (för år 2023) till 1 673 kr per barn och månad för alla barn upp till 7 års ålder, 1 823 kr per månad efter det att barnet fyllt 7 år och 2 223 kr per månad efter det att barnet fyllt 15 år. För barn från den månad de fyller 15 år och äldre uppgår underhållstödet till 2073kr. Det tas ingen hänsyn till föräldrarnas respektive ekonomiska förmåga eller barnets faktiska behov. Tanken bakom underhållsstödet är att tillförsäkra alla barn ett lägsta stöd. Om den bidragsskyldige föräldern saknar ekonomisk förmåga blir denne inte återbetalningsskyldig för hela beloppet som utgår. Systemet har också lett till missuppfattningen att maximalt underhåll för ett barn uppgår till underhållsstödsbeloppet (1 673 / 1 823 / 2 223 kr per månad).
Läs mer:
Är jag underhållsskyldig för min sambos barn?
Underhållsstöd- när en förälder inte betalar.
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Artiklar inom familjerätt
Övertagande av bostad från sambo vid separation
Sambolagen reglerar som huvudregel att endast samboegendom ska ingå i en bodelning när man separerar. Med samboegendom avser man en bostad införskaffad i anslutning till, eller under samboförhållandet. Även bohag som man införskaffat under sambotidens gång utgör...
Bodelningsförrättare
Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en...
Vem får hunden vid en separation?
Frågan om vad som händer med ett husdjur vid en separation eller skilsmässa blir allt vanligare. Allt fler hushåll skaffar hund eller något annat husdjur och vid en skilsmässa/separation kan det finnas väldigt mycket känslor med i bilden. En hund är ofta som en...
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Så här går en vårdnadstvist till
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.
Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.