Ansökan om ensam vårdnad

Att ändra vem som är vårdnadshavare av ett barn kan på föräldrarnas initiativ ske på två olika sätt. Antingen genom att föräldrarna kommer överens i frågan och upprättar ett avtal som godkänns av socialnämnden eller genom en dom från allmän domstol. Detsamma gäller för reglering av umgänge med barnet samt gällande var barnet ska ha sitt boende. 

Regelverk gällande vårdnad om barn

En vårdnadshavare har det rättsliga ansvaret för barnet och beslutanderätt i barnets personliga angelägenhet. En vårdnadshavare har alltså möjlighet och skyldighet att besluta i viktiga frågor i barnets liv. Detta kan avse var barnet ska bo, gå i skola och gällande frågor kopplade till sjukvård, m.m. Vid gemensam vårdnad ska som utgångspunkt motsvarande beslut fattas gemensamt.

Regelverket som styr i frågor om barns vårdnad, boende och umgänge återfinns främst i 6 kap. föräldrabalken (1949:381). Lagstiftningens mest centrala innehåll utgörs av principen om barnets bästa. Som lyder: Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. (Se 6 kap. 2 a § föräldrabalken). Principen återfinns också, vid sidan av andra grundprinciper, i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), som gäller som svensk lag sedan 1 januari 2020.

Föräldrabalken anger vidare att vårdnadshavaren har skyldighet att tillgodose barnets behov av fostran, omvårdnad, trygghet samt att se till att barnet får nödvändig försörjning och utbildning samt att företräda barnet i rättsliga frågor och besluta om barnets egendom och ekonomi. 

Vad som är barnets bästa definieras inte exakt i lagen utan lämnas till rättstillämpningen att avgöra från fall till fall. Varje barns individuella behov och intressen ska beaktas. Det innebär att det inte finns något generellt svar för vad som är barnets bästa i varje situation. I stället prövas varje fall individuellt med hänsyn till alla relevanta omständigheter i barnets liv, både på kort och lång sikt.

Samarbetssamtal på familjerätten

Inför en vårdnadstvist bör föräldrarna i första hand försöka nå en utomrättslig lösning. Samarbetssamtal på familjerätten kan vara värdefulla, men inte alltid lämpliga – exempelvis om det förekommit våld mellan föräldrarna.

Samarbetssamtal i familjerätten erbjuds föräldrar som är oense kring frågor som rör deras gemensamma barn. Samtalen sker frivilligt och är kostnadsfria. En eller båda föräldrar kan begära samtal men den andre föräldern kan aldrig tvingas att delta. Samtalsledare med adekvat utbildning håller i samtalet och kan ske på olika sätt baserat på situationens karaktär.

Olika skäl för ensam vårdnad

Skäl för ensam vårdnad kan beskrivas i två huvudkategorier, nämligen olämplighet hos en förälder eller samarbetsproblem. Men det kan förstås röra sig om en kombination av flera omständigheter som talar för att ensam vårdnad är bättre för barnet.

1. Olämplighet hos en vårdnadshavare

Om en förälders agerande medför risker för barnet kan domstolen besluta att det är bättre för barnet att den andre vårdnadshavaren har ensam vårdnad. Vid påståenden om en förälders olämplighet gör domstolen baserat på den utredning som finns en bedömning av om det finns risker för barnet som är kopplade till föräldrarnas handlande. Det kan röra risk för att utsättas för våld, övergrepp, bortförande, brister i omsorg eller konsekvenser av en förälders missbruk av alkohol eller droger. Andra exempel på olämplighet är om en part utför umgängessabotage eller agerar egenmäktigt med barnet vilket inkräktar på barnets rätt till kontakt och umgänge med den andra föräldern.

2. Samarbetssvårigheter mellan föräldrarna

När det föreligger så stora samarbetssvårigheter och hög konfliktnivå mellan föräldrarna att detta resulterar i konsekvenser för barnet kan domstolen bedöma att det är bättre för barnet att en av föräldrarna har ensam vårdnad. Ofta handlar det om svårigheter att enas i centrala frågor som är betydelsefulla för barnets välmående och hälsa.

Exempel: Beslut gällande brådskande vårdinsatser, frågor och barnets boende och folkbokföring, val av skola/barnomsorg, pass m.m.

Om domstolen kommer fram till att gemensam vårdnad är oförenlig med barnets bästa pga. föräldrarnas samarbetsproblem gör domstolen en bedömning av vem av föräldrarna som är bäst lämpad att vara vårdnadshavare. Detta är en helhetsbedömning, utifrån barnets bästa.

Domstolens bedömning i vårdnadsmål

Att ha gemensam vårdnad om barn är att se som huvudregel. Men detta kan frångås om det finns starka skäl som talar för att ensam vårdnad är bättre för barnet. Det krävs således mycket för att en förälder ska få ensam vårdnad. Motsvarande gäller för domstolen ska neka till gemensam vårdnad när endast en förälder har vårdnad från barnets födsel.

I bedömning om vårdnadsansvaret ska vara gemensamt eller om en förälder ska ha ensam vårdnad ska domstolen bl.a. ta hänsyn till:

• föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta gemensamt ansvar i frågor som rör barnet,
• risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller annat övergrepp, eller att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller annars far illa,
• om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling,
• om någon av föräldrarna är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden.

Barnets egen vilja är en ytterligare faktor som ska vägas in. Domstolen ska lyssna till barnets egen vilja under förutsättning att en sådan kan uttryckas och med hänsyn till barnets mognadsgrad. Det finns ingen åldersgräns men normalt beaktas åsikter från ett barn som tydligare kan uttrycka sig och resonera kring sin situation i större utsträckning.

Vidare kan en förälder som uppvisar god samarbetsförmåga och främjar barnets kontinuerliga kontakt och relation med den andra föräldern ha fördel att få ensam vårdnad. Detta beror på att det kan bedömas att denne förälder bättre kan tillgodose barnets behov på den punkten även vid ensam vårdnad.

Även var barnet har sitt kontinuerliga boende och sammanhang såsom: skola, förskola, fritidsaktiviteter och vänner, m.m. vägs in i bedömningen av om vem av föräldrarna som ska anförtros ensam vårdnad. Detta blir särskilt relevant om föräldrarna bor på olika orter och det bedöms oförenligt med barnets bästa att ha fortsatt gemensam vårdnad.

Umgänge med den andre föräldern trots ensam vårdnad

Även om domstolen finner att ensam vårdnad är bäst för barnet är det vanligast att också umgänge med den andra föräldern regleras i dom eller avtal. Att umgänge sker måste dock vara förenligt med barnets bästa. Vid avgörande om umgänge ska regleras ska särskild vikt fästas vid om det finns risk för att barnet eller annan familjemedlem kan utsättas för våld eller andra övergrepp, föras bort eller liknande i samband med umgänge. (Läs mer om barns rätt att inte utsättas för våld eller annan kränkande behandling)

Stämningsansökan och processen i domstol

(Stämningsansökan och processföring i domstol är sådant som bäst handläggs av en erfaren jurist varför vi rekommenderar att ta hjälp om du står i begrepp att väcka talan i ditt ärende eller är i tvist)

Om föräldrarna inte kommer överens måste den förälder som önskar en ändring av vårdnaden ansöka om stämning vid tingsrätten eller göra ett sådant yrkande i anslutning till skilsmässoansökan.

En stämningsansökan ska som minimum innehålla:

• uppgifter om parterna,
• ett eller flera yrkande (det resultat den part som väcker talan vill åstadkomma med rättegången),
• grunder (de omständigheter som den kärande åberopar till grund för sitt yrkande),
• uppgift om den bevisning man åberopar och vad man ämnar visa med dessa uppgifter (kan kompletteras),
• underskrift

Parterna ska, som huvudregel, också ha deltagit i ett kommunalt informationssamtal innan domstolen kan ta upp målet. Ett intyg på samtal genomförts ska inges till rätten med stämningsansökan. Samtalet syftar till att ge information om rättslig reglering, vad en rättsprocess kan åstadkomma, alternativ som samarbetssamtal, m.m. Samtal ska som utgångspunkt hållas gemensamt, men kan också ske enskilt. Vägrar en part att delta kan den part som har deltagit ändå få ett intyg på sitt deltagande i samtal. (Läs mer om informationssamtal här).

Vidare ska personbevis för barnet inges till tingsrätten. Beställning av personbeviset görs hos Skatteverket.

Mål om vårdnad, boende och umgänge i domstol

Vårdnadsmål är så kallade indispositiva tvistemål. Det innebär att parterna inte fritt kan bestämma utgången i processen genom förlikning. Anledningen till detta är att det finns ett starkt allmänintresse i att domen blir lagenlig och rättssäker. I vårdnadsmål innebär det att domen ska vara i enlighet med barnets bästa. Domstolen har en utredningsskyldighet och kan på eget initiativ begära komplettering för att se till att underlaget i relevanta frågor är tillräckligt. 

I vårdnadsmål är domstolen behörig att i vissa fall besluta på ett sätt som ingen av parterna yrkat eller medgivit. Exempelvis kan domstolen besluta om vårdnaden ska vara gemensam trots att båda föräldrarna motsätter sig detta.

Även om parterna alltså inte fritt kan förlikas som i dispositiva tvistemål, undersöker domstolen om det går att meddela dom baserat på parternas samförstånd. Sådana lösningar är ofta är mer hållbara över tid och gynnsamma för barnets långsiktiga behov. (Läs vår guide om processen i vårdnadsmål här)

Vad kan utgöra bevisning i ett vårdnadsmål?

Bevisning är av största relevans i vårdnadsmål då påståenden om den andra partens karaktär eller agerande som inte kan underbyggas med bevisning inte räcker för att få ensam vårdnad.

Relevant bevisning kan exempelvis bestå av vittnesuppgifter och expertutlåtanden som kan intyga att vissa saker inträffat eller inte inträffat i det aktuella fallet och hur detta har påverkat barnet. Andra exempel är skriftlig dokumentation såsom brottmålsdomar, mejl-/sms-korrespondens och ev. inspelade samtal parterna emellan till styrkande av ex. olämpligt agerande hos den andra parten.

Ur bevisvärderingsynpunkt är det generellt mer värdefullt med vittnen som inte står någon av parterna nära. Dessa kan bedömas som för partiska i frågan och att deras uttalande därför tillskrivs ett lägre bevisvärde. Några exempel på mer objektiva vittnen kan vara lärare från skola, kurator, vårdpersonal, ledare för fritidsaktiviteter, grannar, m.m.

Det är mycket sällsynt att det hålls direkta vittnesförhör med barn i vårdnadsmål. I stället är det vanligare att barnets åsikter och uppgifter ges utrymme i de utredningar som domstolen tar del av.

Vårdnadsutredning – en central del i bevisningen i vårdnadsmål

Vid domstolens bedömning läggs stor vikt på en eventuell vårdnadsutredning. En sådan utredning kan ske på begäran av den tingsrätt som handlägger tvisten och blir en del av utredningen i målet. Utredningen genomförs av socialnämnden i kommunen där barnet är folkbokfört och kan ta flera månader att genomföra.

Under utredningen sker samtal mellan socialsekreterare med parterna (föräldrarna) och barnen. Även andra personer i barnets närhet, såsom personal i barnomsorg eller skola, intervjuas för att ge en helhetsbild av barnets situation. Ofta genomförs upprepade samtal med vardera föräldern enskilt, föräldrarna tillsammans med barnet samt enskilda samtal med barnet.

I utredningen kontrolleras om föräldrarna förekommer i register hos socialtjänsten, misstankeregistret eller belastningsregistret. Vidare avhandlas förekomst av ev. våld, övergrepp mot barnet och psykisk ohälsa i barnets närhet, m.m.

Barnets egen vilja och åsikter ska också ges utrymme i utredningen och redovisas som en del i utredningen. Vårdnadsutredningens rekommendation är inte bindande för rätten men blir ofta vägledande i mål om ensam vårdnad.

Vad är viktigt att tänka på om du riskerar att hamna i en vårdnadstvist?

Som i alla sammanhang där en rättslig tvist kan bli aktuell är det av stor betydelse att ha bevisning. Det är därför viktigt att dokumentera sådant som kan ha relevans. Spara alltid om möjligt bevis för att våld, övergrepp och liknande har skett och för fram detta till polis, socialnämndens familjerätt och personer i din närhet. Spara också sms, email och andra skriftliga meddelanden och ev. ljudinspelningar som visar hur den andre parten agerar och kommunicerar. (Läs mer om anklagelser om våld i en vårdnadsprocess)

Vidare är det viktigt att poängtera att rätten gör en individuell bedömning i varje enskilt fall. Detaljer i ett ärende kan skilja sig åt och fall som till synes liknar varandra kan således leda till olika utfall i domstol. En orienterande text som denna kan inte ersätta mångårig erfarenhet av en jurist med specialisering inom området, varför vi rekommenderar att du tar konkret hjälp redan i ett tidigt skede om du är på väg mot en vårdnadstvist, det förbättrar dina chanser.

Vid frågor eller behov av specialiserad hjälp i ditt individuella fall? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17.

Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!

Läs mer om vårdnadstvist, barns boende och umgänge i länkarna nedan:

Vårdnadstvist – en guide. Så fungerar processen steg för steg

Skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge

Barns boende – växelvis boende när är det aktuellt?

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Orosanmälan och vårdnadstvist – Hur påverkar det domstolens bedömning?

Om man blir utsatt för umgängessabotage – Hur bör du agera?

Familjerätt – Juristjouren.se