Ansökan om ensam vårdnad

Ansökan om ensam vårdnad – så går det till

Att ändra vem som är vårdnadshavare för ett barn kan på föräldrarnas initiativ ske på två sätt. Föräldrarna kan komma överens och upprätta ett skriftligt avtal som socialnämnden godkänner. Om föräldrarna inte är överens kan en av dem väcka talan i tingsrätten. Domstolen beslutar då om vårdnaden utifrån vad som är bäst för barnet.

Ensam vårdnad innebär att en förälder ensam har det rättsliga ansvaret för barnet och fattar de beslut som hör till vårdnaden. Den föräldern bestämmer som utgångspunkt också var barnet ska bo. När en förälder får ensam vårdnad behöver domstolen därför normalt inte fatta något särskilt beslut om barnets boende.

Barnet har samtidigt rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med, utom när det strider mot barnets bästa. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar för att så långt möjligt tillgodose barnets behov av umgänge. Om föräldrarna inte kan komma överens kan domstolen reglera umgänget i samma dom som frågan om vårdnaden.

Regler om vårdnad om barn

En vårdnadshavare har det rättsliga ansvaret för barnet och rätt och skyldighet att fatta beslut i barnets personliga angelägenheter. Det kan exempelvis handla om barnets skolgång, sjukvård och pass. Vid gemensam vårdnad ska vårdnadshavarna som utgångspunkt fatta ingripande beslut tillsammans. En vårdnadshavare får dock ensam fatta vissa beslut som inte kan vänta när den andra vårdnadshavaren är förhindrad, med de begränsningar som följer av lag.

Reglerna om barns vårdnad, boende och umgänge finns främst i 6 kap. föräldrabalken. Den centrala principen är att barnets bästa ska vara avgörande i alla sådana frågor. Principen kommer också till uttryck i FN:s konvention om barnets rättigheter, som gäller som svensk lag.

Gemensam vårdnad är en vanligaste och kan i många fall vara bäst för barnet. Det innebär dock inte att lagen utgår från att gemensam vårdnad alltid är bäst. Domstolen ska i stället bedöma barnets behov och situation individuellt, både på kort och lång sikt. Vid valet mellan gemensam och ensam vårdnad ska domstolen särskilt beakta föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Föräldrarnas egna intressen eller önskemål är därmed underordnade barnets bästa.

Hur kan man få ensam vårdnad?

Genom ett avtal som socialnämnden godkänner

Om föräldrarna är överens kan de avtala att en av dem ska ha ensam vårdnad. Avtalet måste vara skriftligt och godkännas av socialnämnden för att bli juridiskt giltigt. Socialnämnden ska pröva om avtalet är förenligt med barnets bästa och se till att frågan blir tillräckligt utredd.

Genom en dom från tingsrätten

Om föräldrarna inte kommer överens kan en förälder ansöka om stämning och begära ensam vårdnad. Ett yrkande om ensam vårdnad kan också framställas i ett pågående mål om äktenskapsskillnad eller i ett redan pågående mål om vårdnad, boende eller umgänge.

Tingsrätten ska inte belöna eller bestraffa någon av föräldrarna. Uppgiften är att bedöma vilken vårdnadsform som bäst tillgodoser barnets trygghet, omsorg och behov i den aktuella situationen.

Samarbetssamtal hos familjerätten

Inför en domstolsprocess kan föräldrarna försöka nå en lösning genom samarbetssamtal hos familjerätten. Samtalen är frivilliga och kostnadsfria. En eller båda föräldrarna kan begära samtal, men kommunen kan inte tvinga den andra föräldern att delta.

Samarbetssamtal är inte lämpliga i alla situationer. Om det finns uppgifter om våld, hot, kontroll eller andra risker behöver familjerätten först bedöma om och hur samtal kan genomföras på ett säkert sätt. En förälder ska inte känna sig pressad att nå en överenskommelse som inte är trygg eller förenlig med barnets bästa.

Vilka skäl kan tala för ensam vårdnad?

Det finns ingen uttömmande lista över omständigheter som leder till ensam vårdnad. Domstolen gör alltid en helhetsbedömning av barnets bästa. Två återkommande områden är risker eller omsorgsbrister och föräldrarnas förmåga att ta ett gemensamt ansvar för barnet. Omständigheterna kan förekomma var för sig eller tillsammans.

1. Risker för barnet och brister i omsorgen

När domstolen bedömer barnets bästa ska den särskilt beakta risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller andra övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller att barnet annars far illa. Riskbedömningen är framåtsyftande: domstolen bedömer om det finns en konkret risk i framtiden utifrån den utredning som finns i målet.

Uppgifter om exempelvis våld, hot, missbruk, allvarlig psykisk ohälsa, bortföranderisk eller betydande omsorgsbrister kan få stor betydelse. Vilken betydelse en omständighet får beror bland annat på hur konkret och allvarlig risken är, hur den påverkar barnet och vilket stöd som finns i utredningen. En brottmålsdom krävs inte för att domstolen ska kunna beakta en risk i ett vårdnadsmål.

Föräldrabalken innehåller även en särskild regel om ändring av vårdnaden när en vårdnadshavare genom missbruk, försummelse eller andra omsorgsbrister medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling. Den regeln tar sikte på allvarliga brister och ska skiljas från den bredare bedömningen av barnets bästa.

2. Förmågan att sätta barnets behov främst och ta gemensamt ansvar

När domstolen avgör om gemensam eller ensam vårdnad ska den särskilt beakta föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

En konflikt mellan föräldrarna leder inte i sig till ensam vårdnad. Domstolen bedömer hur konflikten påverkar barnet och om föräldrarna trots meningsskiljaktigheter kan hantera viktiga frågor på ett sätt som fungerar för barnet. Det kan få betydelse om återkommande låsningar hindrar nödvändiga beslut eller skapar en situation som påverkar barnets trygghet och vardag.

Det kan exempelvis röra beslut om hälso- och sjukvård, stödinsatser, skola eller förskola, pass och andra viktiga frågor. Bedömningen gäller inte vilken förälder som är mest tillmötesgående i allmänhet, utan om föräldrarna kan ta ett gemensamt ansvar med barnets behov i centrum.

Umgängessabotage och kvarhållande av barnet

En förälders agerande för att utan godtagbara skäl hindra barnets kontakt med den andra föräldern kan få betydelse i helhetsbedömningen. Detsamma gäller om en förälder olovligen för bort eller håller kvar barnet. Samtidigt måste domstolen skilja mellan obefogat hindrande och åtgärder som en förälder vidtar för att skydda barnet eller någon annan i familjen från en verklig risk. Barnets rätt till trygghet går före ett intresse av kontakt när umgänge strider mot barnets bästa.

Domstolens bedömning av ensam eller gemensam vårdnad

Gemensam vårdnad är vanligt, men lagen uppställer inte en regel om att domstolen bara får besluta om ensam vårdnad när det finns vissa uppräknade eller ”starka” skäl. Domstolen ska välja den vårdnadsform som är bäst för barnet efter en individuell helhetsbedömning.

I bedömningen kan domstolen bland annat ta hänsyn till:

• barnets behov av trygghet, omsorg och stabilitet,
• risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för våld eller andra övergrepp, att barnet olovligen förs bort eller hålls kvar eller att barnet annars far illa,
• föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet,
• barnets egna åsikter utifrån barnets ålder och mognad,
• hur olika lösningar påverkar barnets vardag, relationer och behov på kort och lång sikt,
• om en vårdnadshavare allvarligt brister i omsorgen på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, och
• om en vårdnadshavare är varaktigt förhindrad att utöva vårdnaden.

Alla omständigheter som vi beskriver ovan har inte samma betydelse i varje mål. Om det finns en beaktansvärd risk för att barnet far illa kan riskbedömningen väga mycket tungt och påverka både vårdnaden och hur ett eventuellt umgänge utformas.

Barnets vilja och rätt att komma till tals

Barnet ska få information och möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge. Domstolen ska tillmäta barnets åsikter betydelse utifrån barnets ålder och mognad. Det finns ingen bestämd åldersgräns för när barnets inställning ska beaktas. Förmågan att förstå situationen och uttrycka en självständig uppfattning har större betydelse än en viss födelsedag.

Barnet bestämmer inte själv vem som ska ha vårdnaden. Men barnets inställning utgör en del av domstolens samlade bedömning av barnets bästa. Vanligtvis kommer barnet till tals genom socialnämndens upplysningar eller utredning och hörs endast i undantagsfall direkt inför domstolen.

Kontinuitet och barnets vardag

Barnets behov av stabilitet och kontinuitet kan få betydelse i helhetsbedömningen. Domstolen kan bland annat väga in hur barnet påverkas av förändringar i boende, skola eller förskola, fritidsaktiviteter, sociala relationer och kontakt med viktiga personer. Kontinuitet är dock inte en fristående regel som automatiskt avgör vårdnaden, och den får inte användas så att dokumenterade risker för barnet tonas ned.

Umgänge med den andra föräldern vid ensam vårdnad

Ensam vårdnad innebär inte automatiskt att barnets umgänge med den andra föräldern upphör. Barnet har rätt till umgänge med den förälder som barnet inte bor tillsammans med, utom när umgänget strider mot barnets bästa. Umgänge kan ske genom fysiska träffar eller på annat sätt, exempelvis genom videosamtal.

Domstolen ska bedöma umgänget separat och särskilt beakta riskerna för våld, övergrepp, bortförande, kvarhållande eller att barnet annars far illa. Beroende på barnets behov kan domstolen besluta om exempelvis en stegvis upptrappning, umgängesstöd, annan kontakt än fysiska möten eller att inget umgänge ska ske.

Så ansöker du om ensam vårdnad i domstol

Om föräldrarna inte kommer överens kan den förälder som vill ändra vårdnaden ansöka om stämning vid tingsrätten eller framställa ett yrkande i samband med en ansökan om äktenskapsskillnad.

1. Delta i informationssamtal

När föräldrarna inte är överens måste den förälder som framställer ett nytt yrkande om vårdnad som huvudregel ha deltagit i ett kommunalt informationssamtal under det senaste året. Domstolen kan göra undantag om det finns särskilda skäl. Den förälder som har deltagit får ett samtalsintyg även om den andra föräldern inte vill delta.

2. Förbered stämningsansökan

En stämningsansökan ska bland annat innehålla:

• uppgifter om parterna och barnet,
• ett tydligt yrkande om vilket beslut du vill att tingsrätten ska fatta,
• de omständigheter som du åberopar till grund för yrkandet,
• uppgifter om den bevisning som du åberopar och vad varje bevis ska styrka, och
• din underskrift.

Till ansökan ska du normalt bifoga samtalsintyg och personbevis för barnet. Du beställer personbeviset ”vårdnadsärende” från Skatteverket. Tingsrätten tar ut en ansökningsavgift. Kontrollera det aktuella beloppet hos Sveriges Domstolar innan du skickar in ansökan.

3. Skicka ansökan till rätt tingsrätt

Ansökan ska normalt lämnas till tingsrätten på den ort där barnet har sin hemvist. Behörigheten kan behöva bedömas särskilt om barnet eller någon av föräldrarna har anknytning till ett annat land.

Vad händer efter att ansökan har skickats in?

Tingsrätten delger den andra föräldern och ger honom eller henne möjlighet att svara. Därefter följer vanligtvis skriftväxling och ett sammanträde för muntlig förberedelse. Domstolen kan under processen fatta ett tillfälligt, interimistiskt beslut och hämta in upplysningar eller en vårdnads-, boende- och umgängesutredning från socialnämnden. Om föräldrarna inte når en lösning kan domstolen avgöra målet efter en huvudförhandling.

Läs guiden ”Vårdnadstvist – så går processen till” för en fullständig beskrivning av de olika stegen i en vårdnadstvist.

Vad kan utgöra bevisning i ett vårdnadsmål?

Domstolen ska se till att målet blir tillräckligt utrett. Samtidigt behöver parterna beskriva de omständigheter som de vill att domstolen ska beakta och ange den bevisning som stöder deras uppgifter. Vilken bevisning som är relevant beror på vad tvisten gäller.

Bevisningen kan exempelvis bestå av sms och e-postmeddelanden mellan parterna, fotografier, journaluppgifter, myndighetsbeslut, polisanmälningar, domar, intyg och vittnesförhör. Familjerättens upplysningar och vårdnadsutredning kan också ge domstolen ett viktigt underlag. Ett dokument eller en anmälan visar dock inte alltid att den bakomliggande uppgiften är riktig. Därför värderar domstolen varje bevis tillsammans med den övriga utredningen.

Ett vittnes relation till en förälder kan påverka hur domstolen värderar uppgifterna. En nära relation eller tydlig lojalitet kan sänka bevisvärdet och i vissa fall få avgörande betydelse. Samtidigt bedömer domstolen om vittnet har gjort egna iakttagelser, hur konkreta och sammanhängande uppgifterna är samt om annan bevisning stöder dem. Personal inom exempelvis skola och förskola kan ha relevanta uppgifter. Deras uppgifter kan få stor betydelse om de bygger på egna och oberoende iakttagelser.

Ljudinspelningar kan användas som bevisning. Var dock försiktig med att spela in eller samla in känsliga uppgifter utan att först bedöma de rättsliga och praktiska konsekvenserna. Sprid inte heller material som rör barnet eller den andra föräldern mer än vad som behövs. Dessutom kan en inspelning vara tagen ur sitt sammanhang och därför ge en ofullständig bild av det som har hänt.

Vårdnadsutredningen som underlag

Om domstolen behöver en mer omfattande utredning kan den ge socialnämnden eller något annat organ i uppdrag att utse en utredare. Domstolen ska ange en tidsfrist som normalt inte får överstiga fyra månader, men kan förlänga den om det finns särskilda skäl.

Utredaren samtalar normalt med föräldrarna och ska, om det inte är olämpligt, höra barnet och redovisa barnets åsikter. Utredaren kan även hämta in uppgifter från personer och verksamheter i barnets närhet. Utredningen innehåller normalt ett förslag till beslut, men domstolen är inte bunden av förslaget utan värderar det tillsammans med övrig bevisning.

Vad bör du tänka på inför en tvist om ensam vårdnad?

Försök att hålla kommunikationen saklig och inriktad på barnets konkreta behov. Dokumentera datum, händelser och beslut som har betydelse, men undvik omfattande material som inte belyser de frågor domstolen ska avgöra. Domstolen behöver ett tydligt underlag, inte nödvändigtvis största möjliga mängd handlingar.

Om du eller barnet utsätts för våld, hot eller en akut risk bör du söka hjälp omedelbart hos polisen, socialtjänsten eller vården beroende på situationen. Säkerheten ska komma först. Juridisk rådgivning kan därefter hjälpa dig att bedöma vilka åtgärder som behövs i vårdnadsfrågan.

När bör man ta hjälp av en jurist om ensam vårdnad?

Vi rekommenderar att du tar juridisk rådgivning redan i ett tidigt skede om du befarar att en tvist om vårdnaden är på väg att uppstå. En jurist kan hjälpa dig att bedöma situationen, förklara vilka alternativ som finns och identifiera vilka omständigheter som är juridiskt relevanta. Även om du ännu inte har bestämt dig för att ansöka om ensam vårdnad kan tidig rådgivning vara värdefull.

Om processen redan har inletts kan ett juridiskt ombud hjälpa dig att formulera yrkanden och grunder, välja relevant bevisning och föra fram din ståndpunkt med fokus på barnets bästa. Ombudet kan också företräda dig vid muntlig förberedelse och huvudförhandling samt hjälpa till att bedöma en möjlig samförståndslösning.

Juridisk rådgivning om ensam vårdnad

Har du frågor om ensam vårdnad eller är du i behov av konkret hjälp? Ring oss på  0771-333 444 för kostnadsfri rådgivning eller för att hitta en specialiserad familjerättsjurist för ditt ärende. Du når oss vardagar mellan 9-17.

Kan du inte ringa just nu eller är det utanför våra öppettider? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig!

Läs mer om vårdnadstvist, barns boende och umgänge i länkarna nedan:

Vårdnadstvist i praktiken – familjerättsjuristen berättar

Om man blir utsatt för umgängessabotage – Hur bör du agera?

Vårdnadstvist – komplett guide och kostnadsfri rådgivning

Familjerätt – Juristjouren.se