Om man blir utsatt för umgängessabotage
Umgängessabotage

Det finns många föräldrar som befinner sig i en pågående tvist om barnen där man inte är överens om hur tiden med dem ska fördelas. Exempelvis kan det handla om att ena föräldern håller kvar barnet hos sig trots att parterna har kommit överens om ett umgängesschema. Det finns även fall då det inte finns något avtalat och där ena föräldern på eget bevåg åker iväg med barnen på semester utan den andra förälderns medgivande. Om ena föräldern medvetet förhindrar barnen från umgänge med den andre föräldern kan hen göra sig skyldig till umgängessabotage.

Att ta barnen från den andra föräldern under dennes umgängesveckor kan exempelvis falla inom denna kategori. Att aktivt utöva umgängessabotage kan i vissa fall leda till att tingsrätten finner att det är bäst för barnen att ha sitt stadigvarande boende hos den utsatte föräldern. Om man förhindrar umgänget mellan barnen och deras förälder är det ytterst sällan förenligt med barnens bästa. Så länge föräldrarna inte är direkt skadliga för barnen på något vis anser man att barn generellt sett har ett stort behov av kontakt med båda sina föräldrar.

Vad kan man göra om man blir utsatt för umgängessabotage?

Att få frågan om umgängessabotage prövad kan ta tid. Vad kan du då göra? Nedan följer några exempel:

  1. Stämma in på umgänge och/eller stämma in på verkställighet.
  2. Föra dialog med motparten för att försöka få till någon form av umgänge innan det finns ett beslut att förhålla sig till.
  3. Tala med socialtjänsten och familjerätten. Be dem om hjälp att se till att barnets bästa och barnets rätt till kontakt blir uppfyllt då det är oerhört uppslitande för barn att plötsligt inte träffa en förälder.
  4. Överväga IVO/JO anmälan om myndigheter inte agerar skyndsamt och i enlighet med gällande regelverk.

Polisen kan i vissa fall vara behjälplig i de fall klienten har ensam vårdnad bland annat genom hämtning av barnen. Utöver det är domstolen den instans som ska avgöra frågan om hur och när barnen ska vara med respektive förälder.

Domstol

I domstolsmål gällande verkställighet är det, till skillnad från vårdnads/umgängestvister, den förlorande parten som får betala rättegångskostnaderna. Verkställighet är en summarisk process där huvudregeln är att verkställighet ska ske om det inte finns starka skäl emot det. Att som svarande bestrida en verkställighet, och vinna framgång, kräver i regel att man tydligt ska kunna påvisa att man har agerat utifrån barnets bästa.

Man kan stämma på verkställighet även under pågående tvist där det inte finns någon tidigare dom, beslut eller avtal. Det går att driva ett ärende om verkställighet parallellt med ett tvistemål om vårdnad, boende och/eller umgänge. Dock är det vanligt att ärenden om verkställighet handläggs tillsammans med tvistemålet. Detta då utgången i frågan om boende och umgänge får betydelse för möjligheten att få verkställighet.

Har du fler frågor om umgängessabotage? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.