Barns boende

ett barn sitter och läser en bok i en soffa. Barns boende

Barnets boende är den plats där barnet i huvudsak bor. Detta är alltså inte samma sak som vårdnaden om ett barn. Ett barn, om vilket föräldrarna har gemensam vårdnad, kan bo växelvis hos dem eller mer hos den ena och umgås med den andra föräldern under särskilt bestämda perioder. I den här texten förklarar vi vad det innebär att vara boendeförälder, när växelvis boende är ett alternativ och vilka omständigheter en domstol tar hänsyn till i en bedömning av barnets boende.

Barns boende och att vara boendeförälder – vad innebär det?

Boendeförälder är den förälder som bor med barnet, där barnet har sitt huvudsakliga boende. Den som inte är boendeförälder kallas i stället umgängesförälder. För ett barn spelar dessa benämningar förstås ingen roll. Utan det viktigaste för barnet är ju i normalfallet att ha en god och nära kontakt med båda sina föräldrar. Det kan dock vara bra för föräldrar att ha en förståelse för skillnader mellan att vara boende-/umgängesförälder när det kommer till vissa frågor och beslut avseende barnet.

Att var boendeförälder innebär inte att man har ensam vårdnad eller per automatik har mer att säga till om gällande ingripande beslut rörande barnet. I viktiga frågor ska vårdnadshavarna som huvudregel fatta beslut tillsammans. Vad gäller beslut som rör den dagliga omsorgen ligger dock det främsta ansvaret på den förälder som har boendetiden eller umgängestid med barnet vid tillfället. Föräldrarna beslutar som utgångspunkt gemensamt om var boendet ska vara förlagt och har ett gemensamt ansvar för att barnets umgänge med den förälder han eller hon inte bor med tillgodoses så långt som möjligt. Det betraktas som en rättighet för barnet med umgänge och tillgång till bådas sina föräldrar så länge detta är i enlighet med barnets bästa.

Beroende på omständigheterna kan umgänge utformas olika sätt. Det kan exempelvis röra sig om att barnet har videosamtal med umgängesföräldern, att man träffas enligt ett schema mer frekvent men under kortare tid alternativt spenderar varannan långhelg hos umgängesföräldern. Vad som är lämpligt ska alltid bedömas utifrån vad som är bäst för barnet.

Folkbokföring, skolval och bostadsbidrag

Barnets folkbokföring ska vara där barnet har sitt boende. Om föräldrarna har gemensam vårdnad så ska beslut var barnet ska sitt boende och därmed vara folkbokfört fattas gemensamt. Vid onighet mellan vårdnadshavarna kan frågan om boende prövas i domtol och en lagakraftvunnen dom kan då läggas till grund för ändring av barnets folkbokföring.

Vid avsaknad av dom eller avtal om boendet eller om föräldrarna frångår dom/avtal om boende kan i vissa fall Skatteverket utreda och fastställa var barnet har sin egentliga hemvist. Bedömningen utgår från var barnet har sin huvudsakliga dygnsvila.

Vid växelvis boende behåller oftast barnet folkbokföring på den tidigare adressen när en förälder bor kvar. Om däremot båda föräldrarna flyttar till nya adresser och inte kan enas om var barnet ska vara folkbokfört och barnet betraktas ha dubbel bosättning så gör Skatteverket en helhetsbedömning där faktorer som bl.a. närhet till tidigare adress, skola och förskola samt om barnet bott varaktigt med en förälder under längre tid blir del i bedömningen av var barnet ska vara folkbokfört.

Frågan om var barnet ska gå i skolan påverkas av vem som är boendeförälder och närmare bestämt var barnet har sin folkbokföring. I och med skolplikten kan kommunen i dessa fall ta ett beslut och det är då vanligt att det beslutas om en skolplats i närheten av folkbokföringsadressen.

En aspekt annan av att vara boendeförälder är att det öppnar möjligheten att få bostadsbidrag genom Försäkringskassan, om förutsättningarna för det är uppfylla. Detta är också möjligt vid växelvis boende men hur mycket tid barnet spenderar hos vardera föräldern påverkar bidragets storlek.

Vad är växelvis boende och när det möjligt?

Växelvis boende avser att barnet delar sin boendetid mellan föräldrarna. Om barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna och boendet är ordnat och anpassat för att bo växlande så rör det sig om växelvis boende. Det behöver inte handla om exakt 50/50 fördelning av tiden. Understiger tiden ett barn spenderar hos en förälder 1/3 så rör det sig dock om umgänge och inte växelvis boende.

Nedan följer kriterier som är avgörande för om växelvis anses möjligt och lämpligt:

• Barnets behov – bedömningen utgår alltid från barnets behov. Alla förutsättningar kan vara uppfyllda för att ha ett växelvist boende men om barnet exempelvis har en autismdiagnos som gör att barnet extra känsligt för förändringar i vardagen kan det tala för att växelvist boende ändå inte är i enlighet med barnets bästa. Ett annat exempel på omständigheter som talar emot växelvis boende är om ett barn har extra behov av stöttning i skolan och ena föräldern arbetar sena eftermiddagar så att läxorna inte blir gjorda under den veckan, eller liknande.

• Föräldrarna måste bo förhållandevis nära varandra. Det ska finnas möjlighet till skolskjuts eller att föräldern skjutsar utan att det blir för lång tid i bilen. Här spelar barnets ålder in – ju äldre barnet är ju längre resor kan godtas. Barnet ska inte behöva byta mellan olika förskolor/skolor, under sådana förutsättningar är växelvis boende inte aktuellt

• Föräldrarnas samarbetsförmåga måste vara särskilt god. Växelvist boende ställer särskilda krav på förmåga och vilja till samarbete i frågor som rör barnen. Vad gränserna går är dock en bedömningsfråga som görs i det enskilda fallet.

• Barnets egen vilja har betydelse. Vad barnet vill ska tas i beaktande i bedömningar avseende vårdnad, boende och umgänge dock satt i relation till barnet mognadsgrad.

• Kontinuiteten till vänner och möjligheten till fritidsaktiviteter ska beaktas. Om ett växelvist boende innebär att barnet en vecka inte får tillgång till fritidsaktiviteter/vänner och övrigt sammanhang blir ofta utfallet att tingsrätten inte bedömer att växelvist boende är för barnets bästa.

Växelvis boende för barn under 3 år

Domstolar brukar inte utdöma växelvis boende för barn under 3 års ålder. När det handlar om yngre barn är det vanligast att huvudsakliga boendet tilldelas den ena föräldern. Det är i dessa fall vanligt att umgänget utökas över tid i takt med barnets stigande ålder. För yngre barn kan istället ett växelvist boende enligt ett 2-2-3 schema vara lämpligare. Om förutsättningar för växelvis boende finns och om det är i enlighet med barnets bästa måste dock bedömas i det enskilda fallet utifrån barnets behov.

När föräldrarna inte kan komma överens om barnets boende?

Det är som utgångspunkt upp till föräldrarna att avgöra var barnets boende ska förläggas och hur umgänge med den andre föräldern utformas. Avgörande i alla frågor som handlar om barns vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa och inte matematisk rättvisa mellan föräldrarna. Det gäller därför att vara lyhörd inför barnets behov.

Om inte föräldrarna kan komma överens kan de vidta vissa steg för att komma vidare eller få en ändring:

• Samarbetssamtal i kommunen familjerättsenhet
Om föräldrarna inte kan nå en uppgörelse om hur boendet och andra frågor som rör barnet ska hanteras finns möjlighet att boka en tid för samarbetssamtal på kommunens familjerättsenhet. Att delta i samarbetssamtal är frivilligt och bygger på att båda parter vill delta. Familjerätten kan inte själva fatta beslut i frågor som rör barnet. De kan dock komma med förslag och rekommendationer och leda samtal med syfte få föräldrarna att komma överens.

• Tingsrätten
Respektive förälder kan även vända sig till tingsrätten och ansöka om stämning i det fall ingen gemensam lösning på boendet och relaterade frågor nås. Yrkande om förändring av vårdnadsansvaret samt hur boende och umgänge och kostnader för umgängesresor ska fördelas kan då tas upp i målet. Innan dess är det bra att gå igenom ärendet med en jurist för att få specialiserad hjälp att se över möjligheterna att nå en lösning innan det går till domstol alternativt för kvalificerat biträde i domstolsärendet.

Våren 2022 infördes en ny bestämmelse om att en part som ansöker om ändring av vårdnad, boende eller umgänge hos tingsrätten först måste ha deltagit i ett informationssamtal hos familjerättsenheten. Samtalet syftar till att informera parterna vad det innebär att gå till domstol samt undersöka möjligheterna att nå en utomrättslig överenskommelse. Ett intyg på att sådant samtal har genomförts ska bifogas still stämningsansökan för att målet ska tas upp.

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Läs mer!

Vårdnadstvist – en guide. Så fungerar processen steg för steg

När ett barn inte vill träffa den ena föräldern

Egenmäktig flytt med barn

Skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge

Familjerätt – Juristjouren.se

 

Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR