Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Barns boende
Barnets boende är den plats där barnet i huvudsak bor. Detta är alltså inte samma sak som vårdnaden om ett barn. Ett barn, om vilket föräldrarna har gemensam vårdnad, kan bo växelvis hos dem eller mer hos den ena och umgås med den andra föräldern under särskilt bestämda perioder. I den här texten förklarar vi vad det innebär att vara boendeförälder, när växelvis boende är ett alternativ och vilka omständigheter en domstol tar hänsyn till i en bedömning av barnets boende.
Barns boende och att vara boendeförälder – vad innebär det?
Boendeförälder är den förälder som bor med barnet, där barnet har sitt huvudsakliga boende. Den som inte är boendeförälder kallas i stället umgängesförälder. För ett barn spelar dessa benämningar förstås ingen roll. Utan det viktigaste för barnet är ju i normalfallet att ha en god och nära kontakt med båda sina föräldrar. Det kan dock vara bra för föräldrar att ha en förståelse för skillnader mellan att vara boende-/umgängesförälder när det kommer till vissa frågor och beslut avseende barnet.
Att var boendeförälder innebär inte att man har ensam vårdnad eller per automatik har mer att säga till om gällande ingripande beslut rörande barnet. I viktiga frågor ska vårdnadshavarna som huvudregel fatta beslut tillsammans. Vad gäller beslut som rör den dagliga omsorgen ligger dock det främsta ansvaret på den förälder som har boendetiden eller umgängestid med barnet vid tillfället. Föräldrarna beslutar som utgångspunkt gemensamt om var boendet ska vara förlagt och har ett gemensamt ansvar för att barnets umgänge med den förälder han eller hon inte bor med tillgodoses så långt som möjligt. Det betraktas som en rättighet för barnet med umgänge och tillgång till bådas sina föräldrar så länge detta är i enlighet med barnets bästa.
Beroende på omständigheterna kan umgänge utformas olika sätt. Det kan exempelvis röra sig om att barnet har videosamtal med umgängesföräldern, att man träffas enligt ett schema mer frekvent men under kortare tid alternativt spenderar varannan långhelg hos umgängesföräldern. Vad som är lämpligt ska alltid bedömas utifrån vad som är bäst för barnet.
Folkbokföring, skolval och bostadsbidrag
Barnets folkbokföring ska vara där barnet har sitt boende. Om föräldrarna har gemensam vårdnad så ska beslut var barnet ska sitt boende och därmed vara folkbokfört fattas gemensamt. Vid onighet mellan vårdnadshavarna kan frågan om boende prövas i domtol och en lagakraftvunnen dom kan då läggas till grund för ändring av barnets folkbokföring.
Vid avsaknad av dom eller avtal om boendet eller om föräldrarna frångår dom/avtal om boende kan i vissa fall Skatteverket utreda och fastställa var barnet har sin egentliga hemvist. Bedömningen utgår från var barnet har sin huvudsakliga dygnsvila.
Vid växelvis boende behåller oftast barnet folkbokföring på den tidigare adressen när en förälder bor kvar. Om däremot båda föräldrarna flyttar till nya adresser och inte kan enas om var barnet ska vara folkbokfört och barnet betraktas ha dubbel bosättning så gör Skatteverket en helhetsbedömning där faktorer som bl.a. närhet till tidigare adress, skola och förskola samt om barnet bott varaktigt med en förälder under längre tid blir del i bedömningen av var barnet ska vara folkbokfört.
Frågan om var barnet ska gå i skolan påverkas av vem som är boendeförälder och närmare bestämt var barnet har sin folkbokföring. I och med skolplikten kan kommunen i dessa fall ta ett beslut och det är då vanligt att det beslutas om en skolplats i närheten av folkbokföringsadressen.
En aspekt annan av att vara boendeförälder är att det öppnar möjligheten att få bostadsbidrag genom Försäkringskassan, om förutsättningarna för det är uppfylla. Detta är också möjligt vid växelvis boende men hur mycket tid barnet spenderar hos vardera föräldern påverkar bidragets storlek.
Vad är växelvis boende och när det möjligt?
Växelvis boende avser att barnet delar sin boendetid mellan föräldrarna. Om barnet bor ungefär lika mycket hos båda föräldrarna och boendet är ordnat och anpassat för att bo växlande så rör det sig om växelvis boende. Det behöver inte handla om exakt 50/50 fördelning av tiden. Understiger tiden ett barn spenderar hos en förälder 1/3 så rör det sig dock om umgänge och inte växelvis boende.
Nedan följer kriterier som är avgörande för om växelvis anses möjligt och lämpligt:
• Barnets behov – bedömningen utgår alltid från barnets behov. Alla förutsättningar kan vara uppfyllda för att ha ett växelvist boende men om barnet exempelvis har en autismdiagnos som gör att barnet extra känsligt för förändringar i vardagen kan det tala för att växelvist boende ändå inte är i enlighet med barnets bästa. Ett annat exempel på omständigheter som talar emot växelvis boende är om ett barn har extra behov av stöttning i skolan och ena föräldern arbetar sena eftermiddagar så att läxorna inte blir gjorda under den veckan, eller liknande.
• Föräldrarna måste bo förhållandevis nära varandra. Det ska finnas möjlighet till skolskjuts eller att föräldern skjutsar utan att det blir för lång tid i bilen. Här spelar barnets ålder in – ju äldre barnet är ju längre resor kan godtas. Barnet ska inte behöva byta mellan olika förskolor/skolor, under sådana förutsättningar är växelvis boende inte aktuellt
• Föräldrarnas samarbetsförmåga måste vara särskilt god. Växelvist boende ställer särskilda krav på förmåga och vilja till samarbete i frågor som rör barnen. Vad gränserna går är dock en bedömningsfråga som görs i det enskilda fallet.
• Barnets egen vilja har betydelse. Vad barnet vill ska tas i beaktande i bedömningar avseende vårdnad, boende och umgänge dock satt i relation till barnet mognadsgrad.
• Kontinuiteten till vänner och möjligheten till fritidsaktiviteter ska beaktas. Om ett växelvist boende innebär att barnet en vecka inte får tillgång till fritidsaktiviteter/vänner och övrigt sammanhang blir ofta utfallet att tingsrätten inte bedömer att växelvist boende är för barnets bästa.
Växelvis boende för barn under 3 år
Domstolar brukar inte utdöma växelvis boende för barn under 3 års ålder. När det handlar om yngre barn är det vanligast att huvudsakliga boendet tilldelas den ena föräldern. Det är i dessa fall vanligt att umgänget utökas över tid i takt med barnets stigande ålder. För yngre barn kan istället ett växelvist boende enligt ett 2-2-3 schema vara lämpligare. Om förutsättningar för växelvis boende finns och om det är i enlighet med barnets bästa måste dock bedömas i det enskilda fallet utifrån barnets behov.
När föräldrarna inte kan komma överens om barnets boende?
Det är som utgångspunkt upp till föräldrarna att avgöra var barnets boende ska förläggas och hur umgänge med den andre föräldern utformas. Avgörande i alla frågor som handlar om barns vårdnad, boende och umgänge är barnets bästa och inte matematisk rättvisa mellan föräldrarna. Det gäller därför att vara lyhörd inför barnets behov.
Om inte föräldrarna kan komma överens kan de vidta vissa steg för att komma vidare eller få en ändring:
• Samarbetssamtal i kommunen familjerättsenhet
Om föräldrarna inte kan nå en uppgörelse om hur boendet och andra frågor som rör barnet ska hanteras finns möjlighet att boka en tid för samarbetssamtal på kommunens familjerättsenhet. Att delta i samarbetssamtal är frivilligt och bygger på att båda parter vill delta. Familjerätten kan inte själva fatta beslut i frågor som rör barnet. De kan dock komma med förslag och rekommendationer och leda samtal med syfte få föräldrarna att komma överens.
• Tingsrätten
Respektive förälder kan även vända sig till tingsrätten och ansöka om stämning i det fall ingen gemensam lösning på boendet och relaterade frågor nås. Yrkande om förändring av vårdnadsansvaret samt hur boende och umgänge och kostnader för umgängesresor ska fördelas kan då tas upp i målet. Innan dess är det bra att gå igenom ärendet med en jurist för att få specialiserad hjälp att se över möjligheterna att nå en lösning innan det går till domstol alternativt för kvalificerat biträde i domstolsärendet.
Våren 2022 infördes en ny bestämmelse om att en part som ansöker om ändring av vårdnad, boende eller umgänge hos tingsrätten först måste ha deltagit i ett informationssamtal hos familjerättsenheten. Samtalet syftar till att informera parterna vad det innebär att gå till domstol samt undersöka möjligheterna att nå en utomrättslig överenskommelse. Ett intyg på att sådant samtal har genomförts ska bifogas still stämningsansökan för att målet ska tas upp.
Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Läs mer:
Ansökan om ensam vårdnad och avgörande faktorer i vårdnadsmål
Vårdnadstvist – en guide. Så fungerar processen steg för steg
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Skillnaden mellan vårdnad, boende och umgänge
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Inledning
Många hör av sig till Juristjouren med frågor om hur domstolsprocessen i en tvist om fel i bostadsrätt/fastighet går till. Svaret på denna fråga har många gånger en stor inverkan på hur tvistande parter väljer att förhålla sig till frågan om möjligheterna att lösa tvisten utan att dra igång en process i tingsrätt, dvs. utomrättslig förlikning.
Tvist uppstår
Tvisten har oftast sin början i att köparen upptäcker en omständighet som, enligt köparens uppfattning, innebär att köpeobjektet inte motsvarar avtalet eller det skick köparen har fog att förvänta sig, dvs. ett fel.
Ett första och viktigt steg när ett fel upptäcks är att säkra bevisning. Fotografera, filma, spara delar av skadat material och anlita en besiktningsman. Med ett utlåtande från en besiktningsman som bekräftar felet är det så dags att inhämta en offert på kostnaden för att åtgärda felet.
Med detta underlag är det dags att anlita en jurist. Utifrån besiktningsutlåtandet och offerten upprättar juristen ett brev och riktar ett krav på prisavdrag/nedsättning av köpeskillingen mot säljaren. Brevet skickar man sedan till säljaren som i de allra flesta fall bestrider kravet. En tvist har således uppstått.
Rättsskydd
De allra flesta bostadsrätts-/fastighetsköpare har en hem-/villaförsäkring. Inom ramen för denna kan juristen ansöka om rättsskydd vilket innebär att försäkringsbolaget täcker en stor del av kostnaden köparen har för att anlita och låta en jurist föra sin talan. Så snart en tvist har uppstått (ett krav har bestridits) kan man göra en rättsskyddsansökan.
Förlikning?
De flesta tvister blir lösta genom att parterna kommer överens om en kompromiss som båda parter i regel är lika och lagom missnöjda med. Den ena får betala mer än hen anser sig skyldig att göra och den andre får mindre betalt än hen anser sig ha rätt till. Två skäl till att träffa en uppgörelse om förlikning innan kravet och tvisten dras till domstol är att det sparar tid och pengar samt att det innebär att parterna slipper ovissheten och oron av att vara inblandad i en tvist med osäker utgång.
En förlikning kan nås genom att parternas respektive ombud diskuterar fram en lösning som är acceptabel för båda sidor. Under tiden som dessa diskussioner pågår konsulterar ombuden sina huvudmän för att få deras instruktioner och diskutera för- och nackdelar med de bud som är uppe på bordet.
Stämning och svaromål
Om parterna inte kommer överens om en lösning och köparen vill driva igenom sitt krav måste detta drivas i domstol. Ombudet upprättar en ansökan om stämning som innehåller köparens yrkande (vad köparen vill ha, t.ex. ett visst belopp i prisavdrag), köparens grunder (de omständigheter köparen menar ger hen rätt till det belopp hen yrkar), övriga omständigheter som är viktiga för domstolen att känna till samt bevisning.
Om ansökan om stämning fyller de formkrav lagen ställer (dvs. innehåller yrkande, grunder och bevisning) utfärdas stämning – ansökan skickas till säljaren som föreläggs att gå i svaromål, dvs. svara på det köparen anför i sin ansökan om stämning.
Efter svaromålet kan tingsrätten vilja att parterna utvecklar sina ståndpunkter i ytterligare skriftväxling.
Muntlig förberedelse (muf)
När tingsrätten har klart för sig vad målet handlar om kallas parterna till en muntlig förberedelse (en muf). Vid muf:en närvarar parterna och deras ombud samt domaren. Många gånger behöver inte köparen och säljaren vara med personligen, även om det är bra att de närvarar, utan kan närvara genom sina ombud. Handläggningstiderna i domstolarna varierar, men man kan ofta få vänta fyra, fem månader på en muf efter att man skickat in ansökan om stämning.
Vid muf:en närvarar inga vittnen. Inte heller är det ett möte där parterna ska försöka övertyga domaren om vem som har rätt, varken genom argument eller genom att förevisa dokument eller andra bevis. Syftet med muf:en är i stället att reda ut eventuella oklarheter som kan finnas i köparens yrkande och grunder, eller i säljarens grunder för sitt bestridande av köparens krav. Domaren har kanske frågor hen vill ha svar på.
Ett annat och viktigt syfte med muf:en är att diskutera en förlikning. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att ta upp frågan om förlikning, och ca 8 av 10 gånger lyckas domaren få parterna att träffa en frivillig uppgörelse. Skälen för detta, som domaren också lyfter fram, är att det sparar tid, energi, pengar och oro, och att en frivillig uppgörelse främjar betalningsviljan.
Huvudförhandling
Skulle parterna inte komma överens vid muf:en planerar domstolen för en huvudförhandling (huf), eller med andra ord, en rättegång. Denna hålls ofta ytterligare fyra, fem månader efter muf:en.
Vid huf:en ska det avgöras. Då får parterna presentera sina yrkanden och grunder, sin bevisning och sina vittnen samt plädera för sin sak, dvs. försöka övertyga domstolen om ett just de har rätt och ska vinna.
En huf hålls över minst en halv dag (i små mål) till flera veckor (i de riktigt stora målen). Efter huf:en behöver domstolen några veckor på sig att formulera sin dom. När den väl har meddelats vet parterna vem som vann och vem som ska stå för den andres rättegångskostnader (ombudskostnader). Parterna har sedan tre veckor på sig att överklaga om de skulle vara missnöjda och vilja att hovrätten prövar målet. För att hovrätten ska pröva målet krävs dock prövningstillstånd (PT).
Bostadsjuridik - Juristjouren.se
Har du fler frågor om domstolsprocessen för bostadsjuridik är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.