Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Bodelningsavtal
Ett bodelningsavtal är ett avtal som reglerar hur man ska fördela egendom (giftorättsgodset) mellan två makar eller hur man ska fördela samboegendom mellan sambor. Ett bodelningsavtal mellan makar kan upprättas under pågående äktenskap, i samband med skilsmässa eller efter att en av makarna gått bort. För sambor kan ett bodelningsavtal ingås efter en separation eller efter att en av parterna i samboförhållande avlidit.
I texten nedan beskriver vi mer ingående vad som är viktigt att tänka på i samband med bodelning och upprättande av bodelningsavtal. Du hittar också information om hur du går tillväga om du behöver hjälp med bodelningsavtal eller i en bodeningsprocess.
När bör man skriva ett bodelningsavtal?
Bodelning ska ske efter skilsmässa men kan också ske efter en av makarnas dödsfall. I det senare fallet så det är dock valbart för den efterlevande maken att avstå från att genomföra bodelning. Vid separation mellan sambor ska bodelning ske om någon av parterna begär det, vid händelse att en part i ett samboförhållande går bort så är det emellertid endast den efterlevande sambon rätt att begära att bodelning ska ske.
Ett bodelningsavtal kan man beskriva som ett bokslut och det är generellt en god idé att genomföra bodelningen så snart som möjligt efter en skilsmässa eller separation. Det blir oftast enklare att gå vidare i livet på varsitt håll när man löst sina ekonomiska mellanhavanden. En annat argument för att genomföra bodelning i tid är att rätten att kräva bodelning finns kvar lång tid efter en skilsmässa. För makar finns nämligen inte någon lagreglerad yttre tidsgräns för att begära bodelning, vilket medför att en f.d. make kan begära bodelning många år efter en skilsmässa. En bodelning efter samboskap måste man däremot begära senast inom 1 år från separationen.
Vilken egendom ska ingå i en bodelning?
För ett gift par ingår allt som är så kallat giftorättsgods i en bodelning undantaget eventuell enskild egendom. Enskild egendom kan finnas reglerat i ett mellan makarna upprättat äktenskapsförord, eller i ett gåvobrev eller testamente där någon av parterna erhållit en gåva eller ett arv med villkor om att den egendomen ska utgöra gåvotagarens eller testamentstagarens enskilda egendom. Vissa förmånstagarförordnanden i försäkringar kan också reglera att försäkringsersättningen ska utgöra enskild egendom. Sådan egendom som trätt istället för enskild egendom är som huvudregel också enskild egendom.
I bodelning mellan sambor ingår parternas bostad samt bohag som är förvärvad för gemensam användning. Detta utgör då s.k. samboegendom. I ett bodelningsavtal i samband med separation mellan sambor kan man således endast fördela samboegendom. Det råder avtalsfrihet mellan både makar och sambor. Detta innebär att parterna i huvudsak själva kan bestämma vilka värderingsmetoder de ska använda för egendomen.
Finns det formkrav för bodelningsavtal?
Det finns två lagreglerade formkrav för ett bodelningsavtal och det är att det ska vara en skriftlig handling som undertecknas av båda parter. Det är viktigt att poängtera att ett bodelningsavtal trots uppfyllda, grundläggande formkrav bör vara mycket tydligt utformat exempelvis vad gäller hur egendomen fördelas (lottläggning), att avtalet avser att upplösa den ekonomiska gemenskapen mellan parterna samt reglerar att en slutlig bodelning sker genom avtalets ingående och att parterna förklarar att de inte har några ytterligare anspråk mot varandra. Ett otydligt bodelningsavtal kan vara en falsk trygghet.
När blir ett bodelningsavtal giltigt?
Ett bodelningsavtal blir giltigt när parterna skrivit under. Om bodelningsavtalet upprättas i samband med skilsmässa och undertecknas under betänketiden blir avtalet slutligt gällande i samband med att skilsmässan fullföljs och när tingsrätten meddelar dom om äktenskapsskillnad.
Önskar ni anlita en jurist för upprättande av bodelningsavtal?
I de flesta fall är det en god idé att ta hjälp av en jurist att upprätta bodelningsavtal efter en separation eller skilsmässa. Särskilt i de fall det finns väsentliga värden i boets behållning, såsom fastigheter, bostadsrätter, större kapital och aktieinnehav m.m.
Viktiga anledningar till att ta hjälp av en erfaren jurist för upprättandet är att säkerställa att avtalet håller tillräcklig hög kvalitet för att godtas av banker, lantmäteri och övriga aktörer som kan beröras av avtalet. Det är också relevant för att säkerställa att bl.a. skatteeffekter beaktas vid beräkning av utköp av bostad samt för att få ett tydligt avslut på de ekonomiska och juridiska mellanhavandena mellan parterna. Detta är viktigt för att minimera risk för oenighet eller problem i framtiden.
I det fall ni övergripande är överens om hur bodelningen ska se ut, vad egendomen är värd och vem som ska ha vad erbjuder vi ett fast pris om 6500kr för upprättande av ett bodelningsavtal.
I detta ingår:
- Möte med jurist för genomgång på distans eller på kontor
- Upprättande av bodelningsavtalet
- Avtal skickas till er för signering
Ring oss på 0771-333 444 eller maila på info@juristjouren.se så kontaktar vi dig nästkommande vardag för att hitta en tid för möte. Du är också välkommen att kontakta oss för kostnadsfri inledande rådgivning, vid följdfrågor eller om du behöver specialiserad hjälp av ett ombud i en bodelningprocess. Du når oss vardagar oss mellan 8-17.
Läs mer här:
Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!
Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Vårdnad
Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn
Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.
Så här går en vårdnadstvist till
Informationssamtal med kommunen
Innan en vårdnadstvist kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal hos kommunen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt. Det finns dock fall där det kan ske enskilda samtal. En part ska exempelvis inte tvingas att delta i samtal med sin förövare om det förekommit våld eller andra brott mellan parterna.
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I en vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:
- Vem som ska ha vårdnaden om barnet - Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
- Barnets boende - Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
- Umgängesrätt – Hur umgänget med barnet för den förälder som inte har boendet ska utformas Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som pågår under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling
Huvudförhandling Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum för domstolens beslut, och varje situation ska bedömas individuellt. Vad barnets bästa är kan det råda mycket delade meningar kring varför en process kan vara mycket oviss och svårnavigerad då många omständigheter måste tas hänsyn till från domstolens sida. Barnets egna åsikter, beroende på ålder och mognad, tas också i beaktande.
Ansökan om verkställighet
Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).
Detta är en förenklad version av de fundamentala stegen i ett vårdnadsmål. Vid frågor eller behov av hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Vårdnadshavarens beslutsfattande
”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.
- Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas
Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.
Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.
I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist
Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:
- Val av skola och förskola
- Ansökan om pass
- Beslut om sjukvård
- Flytt och ändring av folkbokföringsadress
Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)
Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.
Vad säger lagen om vårdnad av barn?
Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.
En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.
Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.
Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?
Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.
FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.
Så blir man vårdnadshavare
- Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
- Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.
Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.
När kan ensam vårdnad aktuellt?
Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:
- Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
- Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.
I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.
Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till
När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?
I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.
Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.
Läs mer:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist