Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.

Visa kategorier

Vårdnadstvist

I den här texten beskriver vi steg för steg hur en vårdnadstvist går till och vilka omständigheter som är avgörande när domstolen prövar frågor om barns vårdnad, boende och umgänge. Det är dock viktigt att betona att varje fall är unikt och att det är viktigt att ta juridisk rådgivning i ett tidigt skede, för att i bästa fall undvika tvist, alternativt för att göra det bästa av situationen om en tvist blir nödvändig.

Behöver du rådgivning om din specifika situation eller specialiserad hjälp för att komma vidare – ring Juristjouren på 0771-333 444.

Så här går en vårdnadstvist till

Ett mål som rör barns, vårdnad, boende och umgänge är ett s.k. indispositivt tvistemål. Detta innebär att tvistemål sådana där parterna inte fritt kan förlikas om sakfrågan, utan där domstolen måste göra en självständig prövning för att säkerställa att beslutet överensstämmer med lagstiftning och allmänna intressen. Domstolen är inte bunden av parternas yrkanden eller medgivanden utan ska självständigt utreda och pröva sakfrågan för att säkerställa att beslutet är lagenligt. Detta innebär att domstolen tar en mer aktiv roll genom att ex. inhämta ytterligare utredning för att kunna fatta ett korrekt beslut. En vårdnadstvist kan dock många gånger avslutas genom en samförståndslösning. Således behöver inte alla nedanstående steg bli aktuella.

Informationssamtal med kommunen

Innan ett mål om vårdnad, boende eller umgänge kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal som anordnas av socialnämnden. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste sedan bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Intyget får inte vara äldre än 1 år när talan väcks. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt om det inte finns särskilda skäl som talar mot att detta kan ske. På begäran av någon av föräldrarna ska dock enskilda samtal alltid erbjudas.

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I ett vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:

Vem som ska ha vårdnaden om barnet – Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
Barnets boende – Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
Umgänges – Hur umgänget med barnet ska utformas.

Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten utfärdar tingsrätten stämning och delger motparten som har möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Domstolen kan i denna måltyp också ta ställning till umgängeskostnadernas fördelning.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Snabbupplysning inför muntlig förberedelse

Inför en muntlig förberedelse där intermistiska yrkande gjorts kan domstolen om den anses befogat begära en s.k. snabbupplysning av socialnämnden i barnets hemkommun. En snabbupplysning kan innefatta både registerutdrag gällande parterna men också ett underlag som grundar sig på samtal med föräldrarna och i vissa fall även barnet. Snabbupplysning ska underlätta domstolens beslutsfattande gällande det interimistiska yrkandet genom att tillföra objektiv utredning.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att inför eller i den muntliga förberedelsen yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla tillsvidare. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat. Ett interimistiskt beslut kan dock ändras av domstolen.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Detta är en mer omfattande utredning som ofta pågår under flera månader. Barnets förhållande till vardera förälder utreds genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder och övriga förutsättningar). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänge. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Det är vanligast att domstolen består av en yrkesdomare och tre nämndemän

Inledning: Förhandlingen inleds med att tingsrättens ordförande går igenom målet och fastställer vilka frågor som ska avgöras.
Parternas yrkanden och grunder: Käranden (den som väckt talan) och svaranden (motparten) får presentera sina yrkanden och grunder. Parterna eller deras ombud hjälper till att lägga fram argument och förtydliga deras ståndpunkt.
Bevisning: Bevisning som exempelvis vittnesmål, familjerättens utredning och eventuella sakkunnigutlåtanden läggs fram. Vittnen och parter kan kallas att höras under ed eller sanningsförsäkran. Om barnet har hörts i utredningen är detta en del av bevisningen, men barnet kallas sällan att vittna direkt i domstolen.
Slutplädering: Båda parterna får göra en sammanfattande framställning av sina argument och förklara varför domstolen bör fatta beslut till deras fördel.
Domstolens beslut: Efter huvudförhandlingen överlägger domstolen och meddelar en dom, ofta inom några veckor.
Domen vinner i mål i tingsrätten laga kraft efter tre veckor från domens datum om den inte överklagas. Det kan dock vissa fall beslutas att domen ska börja gälla omedelbart (även under överklagandefristen). För att domen ska omprövas i hovrätten krävs det prövningstillstånd.

Ansökan om verkställighet

När det finns en dom som inte längre kan överklagas eller om det beslutas att domen ska gälla omedelbart finns möjlighet att ansöka om verkställighet om domen inte efterlevs av någon av parterna. Detta kan aktualiseras ex. varje gång en part inte lämnar ut barnet för umgänge med den andre föräldern. Domstolen har efter att andra möjligheter uttömts och efter en bedömning av hinder motverkställighet, m.m. möjlighet att använda tvångsmedel för att verkställa domen. Den part som inte följer domen kan åläggas av domstolen att betala vite till staten (dvs. ett förutbestämt skadestånd). I sällsynta fall kan verkställighet också ske genom att barnet omhändertas och lämnas över till den andra föräldern med hjälp av socialtjänst och polis.

Avgörande faktorer i mål om vårdnad, boende och umgänge

Regelverket avseende barns boende, umgänge och vårdnad återfinns i 6 kap. föräldrabalken. Alla beslut i dessa frågor ska avgöras utifrån vad som är bäst för barnet. Varje situation ska bedömas individuellt, och vad som är barnets bästa kan ofta vara svårbedömt då domstolen har många omständigheter att ta hänsyn till.

Ensam vårdnad

Utgångspunkten är att gemensam vårdnad och tillgång till båda föräldrarna betraktas som positivt för barnet. Skäl som olämplighet eller påtagliga samarbetsproblem som inte är förenliga med barnets bästa kan dock utgöra grund för att en förälder får ensam vårdnad.

I fråga om olämplighet gör domstolen en riskbedömning av barnets situation, där faktorer som bl.a.: risk för våld, övergrepp, bortförande, brister i omsorg eller en parts missbruk av alkohol eller droger värderas. Många gånger är att det oftast är parterna och barnet själv som bäst kan vittna om sådana förhållanden. Det kan därför vara svårt att bevisa en parts olämplighet då många sådana handlingar sker inom hemmets väggar och i muntliga kontakter. Objektiva vittnen och andra typer av bevisning är därför av stor relevans.

Vidare bedömer domstolen föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor rörande barnet. Finns det problem som är så påtagliga att framtida samarbete anses omöjligt så kan ensam vårdnad anförtros åt en förälder. Domstolen ska ska fästa särskild vikt vid en förälders samarbetsförmåga när det kommer till att avgöra om ensam eller gemensam vårdnad är bäst för barnet. Är en part ensam ansvarig för det bristande samarbetet eller utövar direkt umgängessabotage så kan den andra parten ha fördel avseende att erhålla ensam vårdnad. Det är dock många gånger svårt att definiera och bevisa vilken av parterna som är huvudansvarig för problem i samarbetet och domstolen har som alltid att göra en helhetsbedömning över vad som är barnets bästa.

Även om domstolen finner att ensam vårdnad är bäst för barnet är det vanligt att umgänge regleras i dom. Att umgänge sker måste dock vara förenligt med barnets bästa. Vid avgörande om vad som är bäst för barnet ska särskild vikt fästas vid om det finns risk för att barnet eller annan familjemedlem kan utsättas för våld eller andra övergrepp, eller föras bort eller liknande i samband med umgänge. (läs mer om barns rätt att inte utsättas för våld eller annan kränkande behandling)

Ändring av umgänge och boende

Domstolen kan besluta om var barnet ska ha sitt huvudsakliga boende och hur umgänget ska fördelas. Enligt 6 kap. 15 § föräldrabalken har barnet rätt till umgänge med den förälder det inte bor med, under förutsättning att det inte strider mot barnets bästa. Föräldrarna har ett gemensamt ansvar att så långt det är möjligt tillgodose barnets behov av umgänge med den förälder som barnet inte bor med.

Om barnet huvudsakligen bor hos en förälder kallas denne boendeförälder och den andre föräldern umgängesförälder. Boende kan också vara växelvis. Bedömning i dessa frågor ska göras utifrån barnperspektivet, och perspektiv som bl.a. att barnet mår bra av kontinuitet och stabilitet genom att vara kvar i en invand miljö, men också har rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna, aktualiseras. Flera intressen kan ställas mot varandra, varför domstolen gör en helhetsbedömning i det enskilda fallet där även barnets egen vilja, satt i relation till ålder och mognadsgrad, ska tas hänsyn till.

Detta är en förenklad version av de fundamentala stegen i ett vårdnadsmål. Vid frågor eller behov av hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Pappor: våga ta plats i era barns liv!

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

När ett barn inte vill träffa den ena föräldern

Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt – Juristjouren.se

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

Vårdnad

Vad det innebär det att vara vårdnadshavare till ett barn

Vårdnaden om ett barn är ett omfattande juridiskt och praktiskt ansvar som innefattar både den dagliga omsorgen samt beslutsfattande gällande ingripande angelägenheter som rör barnet. Detta innebär att vårdnadshavaren har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omvårdnad, utbildning och en god fostran. Vårdnaden sträcker sig över alla aspekter av barnets liv, från vardagliga beslut till långsiktiga avgöranden som påverkar barnets framtid.

Så här går en vårdnadstvist till

Informationssamtal med kommunen

Innan en vårdnadstvist kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal hos kommunen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt. Det finns dock fall där det kan ske enskilda samtal. En part ska exempelvis inte tvingas att delta i samtal med sin förövare om det förekommit våld eller andra brott mellan parterna.

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I en vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:

Vem som ska ha vårdnaden om barnet - Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
Barnets boende - Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
Umgängesrätt – Hur umgänget med barnet för den förälder som inte har boendet ska utformas Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som pågår under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Samarbetssamtal eller medling

Huvudförhandling

Huvudförhandling Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum för domstolens beslut, och varje situation ska bedömas individuellt. Vad barnets bästa är kan det råda mycket delade meningar kring varför en process kan vara mycket oviss och svårnavigerad då många omständigheter måste tas hänsyn till från domstolens sida. Barnets egna åsikter, beroende på ålder och mognad, tas också i beaktande.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Pappor: våga ta plats i era barns liv!

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

När ett barn inte vill träffa den ena föräldern

Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vårdnadshavarens beslutsfattande

”Barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge. ” så lyder 6 kap. 2 a § föräldrabalken. Denna bestämmelse omfattar alla beslut som fattas avseende barnet. I det lilla och det stora. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas.

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

Val av skola och förskola
Ansökan om pass
Beslut om sjukvård
Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vårdnadshavarna är också förmyndare för sitt omyndiga barn. Vid gemensam vårdnad är båda vårdnadshavarna förmyndare. Förmyndarskapet innebär att tillvarata barnets intressen i ekonomiska och juridiska angelägenheter, då ett omyndigt barn som utgångspunkt saknar rättshandlingsförmåga. För vissa dispositioner krävs samtycket från överförmyndaren i barnets hemkommun. Detta gäller exempelvis om barnet ska förvärva eller överlåta en fastighet. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år.

Vidare har vårdnadshavare en plikt att utöva tillsyn och se till nödvändig uppsikt finns över barnet. I vilken grad tillsyn och uppsikt krävs och vilka åtgärder som anses nödvändiga bedöms individuellt utifrån barnets ålder och mognadsgrad, utveckling och övriga omständigheter.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Föräldrabalken (FB), främst kapitel 6, är den centrala lagen som reglerar vårdnad, boende och umgänge i Sverige. Den beskriver föräldrarnas ansvar, barnets rättigheter och vad som gäller i frågor om vårdnadstvister.

FN:s barnkonvention, som sedan 2020 är en del av svensk lag, utgör en viktig grund för rättigheter som rör barn. Konventionen fastställer bland annat att alla beslut ska utgå från barnets bästa och att barn har rätt till skydd, omsorg och att uttrycka sina åsikter.

Så blir man vårdnadshavare

Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

Olämplighet: Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det medför risk att barnet kan fara illa så kan domstolen bedöma att det är i enlighet med barnets bästa att den andra föräldern tilldelas ensam vårdnad.

Samarbetssvårigheter: Vid allvarliga samarbetssvårigheter mellan vårdnadshavarna där det bedöms att barnet påverkas negativt kan i vissa fall domstolen besluta att det saknas förutsättningar för gemensam vårdnad. Om det endast är en av parternas som ligger till grund till samarbetsproblemen så tilldelas i regel denne ensam vårdnaden. Brister bägge i samarbetsförmåga får en helhetsbedömning göras över vilken lösning som är bäst för barnet. Barnets viljaa ska beaktas

Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet.

Vid en framåtsyftande bedömning ansågs föräldrarna ha en liten förmåga att lösa frågor som rör barnen, utan att det påverkar barnen på ett negativt sätt. Hovrätten bedömde därför att det saknades förutsättningar för gemensam vårdnad.

I vårdnadsfrågor är som nämnts ovan barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning eller en s.k. snabbupplysning av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning i denna måltyp då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

Om båda vårdnadshavarna ändra är eniga om att ändra vårdnaden, så kan detta uppnås genom att de upprättar ett skriftligt avtal som reglerar ändringen av vårdnaden. Bedömer socialnämnden i barnets hemkommun att förändringen är förenlig med bästa så godkänns avtalet. Även tingsrätten kan meddela dom om ensam vårdnad om parterna är överens och detta anses vara i enlighet med barnets bästa. Ett sådant yrkande kan ex. göras i samband med ansökan om äktenskapsskillnad.

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

Det är i regel bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist

Vårdnadshavarna har beslutanderätt i angelägenheter som rör barnets liv, exempelvis:

Val av skola och förskola
Ansökan om pass
Beslut om sjukvård
Flytt och ändring av folkbokföringsadress

Vårdnadshavarna har också insynsrätt i barnets liv, exempelvis genom rätt att ta del av information från skola, förskola och sjukvård. Det är dock viktigt att betona att vårdnadsansvaret handlar mer om skyldigheter än om rättigheter. Det är barnets behov och rättigheter som ska stå i fokus – inte föräldrarnas. Finns det två vårdnadshavare så krävs samtycke av båda vårdnadshavarna för beslut av ingripande karaktär. (Läs mer om ansvarsfördelning mellan boende- och umgängesförälder)

Vad säger lagen om vårdnad av barn?

Vårdnad av barn handlar om det juridiska ansvaret för ett barns personliga förhållanden. En vårdnadshavare har ansvar för att tillgodose barnets behov av trygghet, omsorg, omvårdnad och en god fostran. Vårdnaden innefattar också rätt att fatta beslut som rör barnets liv, såsom skolgång, sjukvård och pass, samt skyldigheten att skydda barnet från skada.

En viktig del av vårdnadsansvaret är att respektera barnets rättigheter och behov. Beslut som rör barnet ska alltid tas utifrån principen om barnets bästa, där barnets välmående och säkerhet står i centrum.

Att vara vårdnadshavare innefattar ansvar för den dagliga omsorgen av barnet. Det innebär att säkerställa barnets fysiska och emotionella välbefinnande. I detta ingår att ge barnet mat och kläder samt att skapa en trygg och stabil hemmiljö. Här ingår även att se till att barnet får tillräcklig sömn, hygien och regelbunden sjukvård. Daglig omsorg innebär också att stötta barnet i dess utveckling genom att uppmuntra till lek, lärande och sociala aktiviteter. Som vårdnadshavare har man också ansvar för att barnet får en fungerande skolgång och den hjälp och det stöd som behövs för att barnet ska kunna klara sina studier.

Vilken lagstiftning reglerar vårdnaden av ett barn?

Så blir man vårdnadshavare

Gifta föräldrar: Båda blir automatiskt vårdnadshavare vid barnets födsel.
Sambor, särbor, separerade föräldrar, eller andra föräldrakonstellationer: Föräldrarna måste bekräfta faderskapet hos socialtjänsten och underteckna en handling om gemensam vårdnad. Om detta inte sker har mamman ensam vårdnad.

Utgångspunkten i svensk lag är att gemensam vårdnad är bäst för barnet.

När kan ensam vårdnad aktuellt?

Om samarbetet mellan föräldrarna är mycket konfliktfyllt eller om en av föräldrarna anses olämplig kan domstolen besluta om ensam vårdnad. Detta kan bli aktuellt vid:

Allvarliga samarbetssvårigheter som påverkar barnets välmående.
Olämplighet. Om en förälder avsevärt brister i sitt ansvar och det går ut över barnet.

I vårdnadsfrågor är barnets bästa den avgörande faktorn. Domstolen bedömer varje situation individuellt och fattar beslut genom en helhetsbedömning. Familjemål som rör vårdnad, boende och umgänge tillhör måltypen indispositivt tvistemål. Detta innebär att domstolen i dessa mål har ansvar att göra en självständig bedömning i enlighet med barnets bästa. Domstolen har också möjlighet att själv begära utredning i målet, exempelvis att en vårdnadsutredning genomförs av socialtjänsten i barnets hemkommun. Parterna kan inte heller fritt nå en förlikning då det finns ett allmänintresse i att utfallet bedöms vara till, just det, barnets bästa. Samförståndslösningar accepteras dock i regel av domstolen.

Läs vår guide om hur en vårdnadstvist går till

När bör du söka juridisk rådgivning angående vårdnad, boende och umgänge?

I regel är det bra att ta rådgivning i ett tidigt skede om du är orolig för ditt barn på grund av olämplighet eller samarbetssvårigheter hos den andre vårdnadshavaren. Ta kontakt med en familjejurist med erfarenhet av vårdnadsmål för att klargöra hur du bör agera. Du kan också söka dig till kommunens familjerätt för att boka in samarbetssamtal med den andre föräldern/vårdnadshavaren. Samarbetssamtal sker dock på frivillig basis.

Du är alltid välkommen att ringa Juristjouren på 0771-333 444 för inledande rådgivning och möjlighet att hitta specialiserad hjälp i din situation. Vi nås 8-17 på vardagar.

Läs mer:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Om man blir utsatt för umgängessabotage - Juristjouren

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Obligatoriskt informationssamtal inför en vårdnadstvist