Orosanmälan och vårdnadstvist
Orosanmälan

Vad är en orosanmälan?

En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa eller inte mår bra på något sätt. Vem som helst kan göra en orosanmälan och om man vill kan man göra det anonymt. Vissa (t ex skolpersonal) har anmälningsskyldighet när de misstänker att något inte står rätt till. De måste då göra en orosanmälan och kan inte vara anonyma.

En orosanmälan kräver inte några bevis utan en misstanke om att något inte står rätt till räcker. Sen är det upp till socialtjänsten att utreda saken vidare.

Vad händer efter anmälan?

När socialtjänsten får in en orosanmälan görs en förhandsbedömning om utredning ska inledas eller inte. Under förhandsbedömningen tar man kontakt med föräldrar, anmälaren och eventuellt barnen. Detta för att få mer information om oron och vad föräldrarna tänker kring den. Handlar oron om våld så inleds utredning direkt.

Utredning betyder att socialsekreterare pratar med vårdnadshavare och barnet. Ibland tas kontakt med skolan eller andra viktiga personer runt barnet för att kunna göra en bedömning om barnet eller familjen behöver något stöd. Socialtjänstens stödinsatser är frivilliga, bortsett från beslut om tvångsomhändertagande (LVU).

Vad händer om det inkommer en orosanmälan under en vårdnadstvist?

I vårt arbete med familjerätt dyker den frågan ofta upp eftersom många är oroliga över att bli av med vårdnaden eller umgänget med sitt barn. En relativt vanlig uppfattning är att en orosanmälan kan förbättra eller försämra ens utsikter i en vårdnadstvist. En orosanmälan handlar som sagt om en oro kring att barnet far illa på något sätt. Det kan bero på många olika saker. Vad barnets mående beror på är upp till socialtjänsten att utreda.

Socialtjänsten gör en förhandsbedömning och finns det ingen grund för oro så inleder de inte en utredning. Inget ytterligare händer då. Om de lägger ned utredningen eller den visar på att det inte finns någon oro för barnet så påverkar inte själva anmälan hur det går i en vårdnadstvist. Om utredningen däremot visar att det finns grund för oron så kan det påverka en vårdnadstvist. Allt beror i slutändan på det enskilda fallet och omständigheterna därtill då tingsrätten i en vårdnadstvist alltid gör en bedömning utifrån de specifika förutsättningar som råder i ett ärende.

Sammanfattningsvis avgör inte en orosanmälan i sig eller antalet orosanmälningar utgången i en vårdnadstvist. Det är vad som framkommer i utredningen och vad utredningen kommer fram till som potentiellt kan ha betydelse beroende på allvarsgrad med mera.

Det förekommer att en part använder orosanmälningar som ett ”redskap” i en vårdnadstvist. Detta i syfte att få den andre parten att framstå i dålig dager. Det är inte en bra idé då det i stället riskerar att slå tillbaka mot den som gör de ogrundade anmälningarna.

Har du fler frågor om orosanmälningar i samband med en vårdnadstvist? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.