Vad är en orosanmälan?
En orosanmälan är en anmälan till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn far illa eller inte mår bra på något sätt. Vem som helst kan göra en orosanmälan och om man vill kan man göra det anonymt. Vissa (t ex skolpersonal) har anmälningsskyldighet när de misstänker att något inte står rätt till. De måste då göra en orosanmälan och kan inte vara anonyma.
En orosanmälan kräver inte några bevis utan en misstanke om att något inte står rätt till räcker. Sen är det upp till socialtjänsten att utreda saken vidare.
Vad händer efter anmälan?
När socialtjänsten får in en orosanmälan görs en förhandsbedömning om utredning ska inledas eller inte. Under förhandsbedömningen tar man kontakt med föräldrar, anmälaren och eventuellt barnen. Detta för att få mer information om oron och vad föräldrarna tänker kring den. Handlar oron om våld så inleds utredning direkt.
Utredning betyder att socialsekreterare pratar med vårdnadshavare och barnet. Ibland tas kontakt med skolan eller andra viktiga personer runt barnet för att kunna göra en bedömning om barnet eller familjen behöver något stöd. Socialtjänstens stödinsatser är frivilliga, bortsett från beslut om tvångsomhändertagande (LVU).
Vad händer om det inkommer en orosanmälan under en vårdnadstvist?
I vårt arbete med familjerätt dyker den frågan ofta upp eftersom många är oroliga över att bli av med vårdnaden eller umgänget med sitt barn. En relativt vanlig uppfattning är att en orosanmälan kan förbättra eller försämra ens utsikter i en vårdnadstvist. En orosanmälan handlar som sagt om en oro kring att barnet far illa på något sätt. Det kan bero på många olika saker. Vad barnets mående beror på är upp till socialtjänsten att utreda.
Socialtjänsten gör en förhandsbedömning och finns det ingen grund för oro så inleder de inte en utredning. Inget ytterligare händer då. Om de lägger ned utredningen eller den visar på att det inte finns någon oro för barnet så påverkar inte själva anmälan hur det går i en vårdnadstvist. Om utredningen däremot visar att det finns grund för oron så kan det påverka en vårdnadstvist. Allt beror i slutändan på det enskilda fallet och omständigheterna därtill då tingsrätten i en vårdnadstvist alltid gör en bedömning utifrån de specifika förutsättningar som råder i ett ärende.
Sammanfattningsvis avgör inte en orosanmälan i sig eller antalet orosanmälningar utgången i en vårdnadstvist. Det är vad som framkommer i utredningen och vad utredningen kommer fram till som potentiellt kan ha betydelse beroende på allvarsgrad med mera.
Det förekommer att en part använder orosanmälningar som ett ”redskap” i en vårdnadstvist. Detta i syfte att få den andre parten att framstå i dålig dager. Det är inte en bra idé då det i stället riskerar att slå tillbaka mot den som gör de ogrundade anmälningarna.
Har du fler frågor om orosanmälningar i samband med en vårdnadstvist? Ring oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.
