Vårdnadstvist

Vårdnadstvist

I den här texten beskriver vi steg för steg hur en vårdnadstvist kan gå till. Det är dock viktigt att betona att varje fall är unikt och att det oftast är bra att ta juridisk rådgivning i ett tidigt skede, för att i bästa fall undvika tvist, alternativt för att göra det bästa av situationen om en tvist blir nödvändig. En vårdnadstvist kan avslutas om parterna kommer överens. Således behöver inte alla nedanstående steg bli aktuella.

Behöver du rådgivning om din specifika situation – ring oss på 0771-333 444

Så här går en vårdnadstvist till

 

Informationssamtal med kommunen

Innan en vårdnadstvist kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal hos kommunen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt. Det finns dock fall där det kan ske enskilda samtal. En part ska exempelvis inte tvingas att delta i samtal med sin förövare om det förekommit våld eller andra brott mellan parterna.

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I en vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:

  1. Vem som ska ha vårdnaden om barnet – Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
  2. Barnets boende – Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
  3. Umgängesrätt – Hur umgänget med barnet för den förälder som inte har boendet ska utformas Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som pågår under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Huvudförhandling Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andra föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten. Det är alltid barnets bästa som ska stå i centrum för domstolens beslut, och varje situation ska bedömas individuellt. Vad barnets bästa är kan det råda mycket delade meningar kring varför en process kan vara mycket oviss och svårnavigerad då många omständigheter måste tas hänsyn till från domstolens sida. Barnets egna åsikter, beroende på ålder och mognad, tas också i beaktande.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Detta är en förenklad version av de fundamentala stegen i ett vårdnadsmål. Vid frågor eller behov av hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?

Pappor: våga ta plats i era barns liv!

Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

När ett barn inte vill träffa den ena föräldern

Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt – Juristjouren.se

 

Artiklar inom familjerätt

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Därför ska du alltid skriva bodelningsavtal!

Att inte upprätta ett bodelningsavtal vid äktenskapsskillnad kan få långtgående och oväntade konsekvenser, vilket ett nyligen meddelat avgörande från Högsta domstolen (mål nr Ä 45-23) tydligt visar. I detta rättsfall behövde en person inhämta samtycke från sin tidigare make hela 35 år efter äktenskapsskillnaden för att kunna fullfölja en fastighetsöverlåtelse. Avgörandet understryker vikten av att alltid skriva ett bodelningsavtal.

Bodelningsförrättare

Bodelningsförrättare

Om en av parterna inte vill medverka till en bodelning eller om man inte kommer överens om till exempel vad som ska bodelas, vem som ska ta över bostaden eller vad en viss tillgång har för värde måste man ansöka om en bodelningsförrättare för att tvinga fram en...

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR