Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 9:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Vårdnadstvist
I den här texten beskriver vi steg för steg hur en vårdnadstvist går till, från att tvisten inleds och i övriga centrala delar i tingsrättens och socialnämndens handläggning. En vårdnadstvist är en rättsprocess om vårdnaden av ett barn men kan också handla om hur barnets boende och umgänge ska fördelas. Det är viktigt att betona att varje fall är unikt och att det är ofta är viktigt att ta juridisk rådgivning redan i ett tidigt skede när det handlar om frågor som rör barnets situation. I bästa fall kan en tvist undvikas. Om en tvist trots allt blir nödvändig så är juridisk biträde viktigt för att på bästa sätt tillvarata dina och barnets intressen.
Så går en vårdnadstvist till
Ett mål som rör barns, vårdnad, boende och umgänge är ett s.k. indispositivt tvistemål. Detta innebär att tvistemål sådana där parterna inte fritt kan förlikas om sakfrågan, utan där domstolen måste göra en självständig prövning för att säkerställa att beslutet överensstämmer med lagstiftning och allmänna intressen. Domstolen är inte bunden av parternas yrkanden eller medgivanden utan ska självständigt utreda och pröva sakfrågan för att säkerställa att beslutet är lagenligt. Detta innebär att domstolen tar en mer aktiv roll genom att ex. inhämta ytterligare utredning för att kunna fatta ett korrekt beslut. En vårdnadstvist kan dock många gånger avslutas genom en samförståndslösning. Således behöver inte alla nedanstående steg bli aktuella.
Informationssamtal med kommunen
Innan ett mål om vårdnad, boende eller umgänge kan inledas i domstol är det enligt svensk lag obligatoriskt att föräldrarna deltar i ett informationssamtal som anordnas av socialnämnden. Det är primärt kommunen där barnet är bosatt som ansvarar för samtalen. Detta samtal är ett viktigt steg för att försöka lösa konflikten utanför domstolen och genomförs av familjerätten i kommunen. Ett intyg från detta samtal måste sedan bifogas till stämningsansökan som bevis på att samtalet har ägt rum. Intyget får inte vara äldre än 1 år när talan väcks. Samtalen är kostnadsfria för föräldrarna. I första hand sker samtalet gemensamt om det inte finns särskilda skäl som talar mot att detta kan ske. På begäran av någon av föräldrarna ska dock enskilda samtal alltid erbjudas.
Ansökan om stämning och svaromål
En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättas av den kärande eller dess juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. I ett vårdnadsmål kan domstolen ta ställning till tre huvudsakliga frågor:
- Vem som ska ha vårdnaden om barnet – Domstolen kan besluta om ensam eller gemensam vårdnad baserat på vad som anses vara bäst för barnet.
- Barnets boende – Var barnet ska bo och hur boendet ska organiseras, oavsett om vårdnaden är ensam eller gemensam.
- Umgänges – Hur umgänget med barnet ska utformas.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten utfärdar tingsrätten stämning och delger motparten som har möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.
Domstolen kan i denna måltyp också ta ställning till umgängeskostnadernas fördelning.
Sammanträde för muntlig förberedelse
Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud. Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.
Snabbupplysning inför muntlig förberedelse
Inför en muntlig förberedelse där intermistiska yrkande gjorts kan domstolen om den anses befogat begära en s.k. snabbupplysning av socialnämnden i barnets hemkommun. En snabbupplysning kan innefatta både registerutdrag gällande parterna men också ett underlag som grundar sig på samtal med föräldrarna och i vissa fall även barnet. Snabbupplysning ska underlätta domstolens beslutsfattande gällande det interimistiska yrkandet genom att tillföra objektiv utredning.
Interimistiskt beslut
Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att inför eller i den muntliga förberedelsen yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla tillsvidare. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller tills dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat. Ett interimistiskt beslut kan dock ändras av domstolen.
Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen
Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende- och umgängesutredning. Detta är en mer omfattande utredning som ofta pågår under flera månader. Barnets förhållande till vardera förälder utreds genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder och övriga förutsättningar). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänge. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som en del av grunden för tingsrättens bedömningar.
Samarbetssamtal eller medling
Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.
Huvudförhandling i vårdnadsmål
Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Det är vanligast att domstolen består av en yrkesdomare och tre nämndemän
- Inledning: Förhandlingen inleds med att tingsrättens ordförande går igenom målet och fastställer vilka frågor som ska avgöras.
- Parternas yrkanden och grunder: Käranden (den som väckt talan) och svaranden (motparten) får presentera sina yrkanden och grunder. Parterna eller deras ombud hjälper till att lägga fram argument och förtydliga deras ståndpunkt.
- Bevisning: Bevisning som exempelvis vittnesmål, familjerättens utredning och eventuella sakkunnigutlåtanden läggs fram. Vittnen och parter kan kallas att höras under ed eller sanningsförsäkran. Om barnet har hörts i utredningen är detta en del av bevisningen, men barnet kallas sällan att vittna direkt i domstolen.
- Slutplädering: Båda parterna får göra en sammanfattande framställning av sina argument och förklara varför domstolen bör fatta beslut till deras fördel.
Efter huvudförhandling
- Domstolens beslut: Efter huvudförhandlingen överlägger domstolen och meddelar en dom, ofta inom några veckor.
- Domen vinner i mål i tingsrätten laga kraft efter tre veckor från domens datum om den inte överklagas. Det kan dock vissa fall beslutas att domen ska börja gälla omedelbart (även under överklagandefristen). För att domen ska omprövas i hovrätten krävs det prövningstillstånd.
Ansökan om verkställighet
När det finns en dom som inte längre kan överklagas eller om det beslutas att domen ska gälla omedelbart finns möjlighet att ansöka om verkställighet om domen inte efterlevs av någon av parterna. Detta kan aktualiseras ex. varje gång en part inte lämnar ut barnet för umgänge med den andre föräldern. Domstolen har efter att andra möjligheter uttömts och efter en bedömning av hinder motverkställighet, m.m. möjlighet att använda tvångsmedel för att verkställa domen. Den part som inte följer domen kan åläggas av domstolen att betala vite till staten (dvs. ett förutbestämt skadestånd). I sällsynta fall kan verkställighet också ske genom att barnet omhändertas och lämnas över till den andra föräldern med hjälp av socialtjänst och polis.
Avgörande faktorer i mål om vårdnad, boende och umgänge
Regelverket avseende barns boende, umgänge och vårdnad återfinns i 6 kap. föräldrabalken. Alla beslut i dessa frågor ska avgöras utifrån vad som är bäst för barnet. Varje situation ska bedömas individuellt, och vad som är barnets bästa kan ofta vara svårbedömt då domstolen har många omständigheter att ta hänsyn till. Läs mer om bedömning och förutsättningar i ditt ärende:
Ansökan om ensam vårdnad – Skäl till ensam vårdnad?
Barns boende – Så fungerar det
Umgänge med barn – En guide till juridiken
Vid frågor eller behov av specialiserad hjälp i ditt individuella fall så är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 9-17 eller via vårt kontaktformulär.
Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:
Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Orosanmälan och vårdnadstvist – Så påverkas domstolens bedömning
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Kan du inte ringa just nu? Fyll i formuläret så ringer vi upp dig
Inledning
Många hör av sig till Juristjouren med frågor om hur domstolsprocessen i en tvist om fel i bostadsrätt/fastighet går till. Svaret på denna fråga har många gånger en stor inverkan på hur tvistande parter väljer att förhålla sig till frågan om möjligheterna att lösa tvisten utan att dra igång en process i tingsrätt, dvs. utomrättslig förlikning.
Tvist uppstår
Tvisten har oftast sin början i att köparen upptäcker en omständighet som, enligt köparens uppfattning, innebär att köpeobjektet inte motsvarar avtalet eller det skick köparen har fog att förvänta sig, dvs. ett fel.
Ett första och viktigt steg när ett fel upptäcks är att säkra bevisning. Fotografera, filma, spara delar av skadat material och anlita en besiktningsman. Med ett utlåtande från en besiktningsman som bekräftar felet är det så dags att inhämta en offert på kostnaden för att åtgärda felet.
Med detta underlag är det dags att anlita en jurist. Utifrån besiktningsutlåtandet och offerten upprättar juristen ett brev och riktar ett krav på prisavdrag/nedsättning av köpeskillingen mot säljaren. Brevet skickar man sedan till säljaren som i de allra flesta fall bestrider kravet. En tvist har således uppstått.
Rättsskydd
De allra flesta bostadsrätts-/fastighetsköpare har en hem-/villaförsäkring. Inom ramen för denna kan juristen ansöka om rättsskydd vilket innebär att försäkringsbolaget täcker en stor del av kostnaden köparen har för att anlita och låta en jurist föra sin talan. Så snart en tvist har uppstått (ett krav har bestridits) kan man göra en rättsskyddsansökan.
Förlikning?
De flesta tvister blir lösta genom att parterna kommer överens om en kompromiss som båda parter i regel är lika och lagom missnöjda med. Den ena får betala mer än hen anser sig skyldig att göra och den andre får mindre betalt än hen anser sig ha rätt till. Två skäl till att träffa en uppgörelse om förlikning innan kravet och tvisten dras till domstol är att det sparar tid och pengar samt att det innebär att parterna slipper ovissheten och oron av att vara inblandad i en tvist med osäker utgång.
En förlikning kan nås genom att parternas respektive ombud diskuterar fram en lösning som är acceptabel för båda sidor. Under tiden som dessa diskussioner pågår konsulterar ombuden sina huvudmän för att få deras instruktioner och diskutera för- och nackdelar med de bud som är uppe på bordet.
Stämning och svaromål
Om parterna inte kommer överens om en lösning och köparen vill driva igenom sitt krav måste detta drivas i domstol. Ombudet upprättar en ansökan om stämning som innehåller köparens yrkande (vad köparen vill ha, t.ex. ett visst belopp i prisavdrag), köparens grunder (de omständigheter köparen menar ger hen rätt till det belopp hen yrkar), övriga omständigheter som är viktiga för domstolen att känna till samt bevisning.
Om ansökan om stämning fyller de formkrav lagen ställer (dvs. innehåller yrkande, grunder och bevisning) utfärdas stämning – ansökan skickas till säljaren som föreläggs att gå i svaromål, dvs. svara på det köparen anför i sin ansökan om stämning.
Efter svaromålet kan tingsrätten vilja att parterna utvecklar sina ståndpunkter i ytterligare skriftväxling.
Muntlig förberedelse (muf)
När tingsrätten har klart för sig vad målet handlar om kallas parterna till en muntlig förberedelse (en muf). Vid muf:en närvarar parterna och deras ombud samt domaren. Många gånger behöver inte köparen och säljaren vara med personligen, även om det är bra att de närvarar, utan kan närvara genom sina ombud. Handläggningstiderna i domstolarna varierar, men man kan ofta få vänta fyra, fem månader på en muf efter att man skickat in ansökan om stämning.
Vid muf:en närvarar inga vittnen. Inte heller är det ett möte där parterna ska försöka övertyga domaren om vem som har rätt, varken genom argument eller genom att förevisa dokument eller andra bevis. Syftet med muf:en är i stället att reda ut eventuella oklarheter som kan finnas i köparens yrkande och grunder, eller i säljarens grunder för sitt bestridande av köparens krav. Domaren har kanske frågor hen vill ha svar på.
Ett annat och viktigt syfte med muf:en är att diskutera en förlikning. Domstolen har en lagstadgad skyldighet att ta upp frågan om förlikning, och ca 8 av 10 gånger lyckas domaren få parterna att träffa en frivillig uppgörelse. Skälen för detta, som domaren också lyfter fram, är att det sparar tid, energi, pengar och oro, och att en frivillig uppgörelse främjar betalningsviljan.
Huvudförhandling
Skulle parterna inte komma överens vid muf:en planerar domstolen för en huvudförhandling (huf), eller med andra ord, en rättegång. Denna hålls ofta ytterligare fyra, fem månader efter muf:en.
Vid huf:en ska det avgöras. Då får parterna presentera sina yrkanden och grunder, sin bevisning och sina vittnen samt plädera för sin sak, dvs. försöka övertyga domstolen om ett just de har rätt och ska vinna.
En huf hålls över minst en halv dag (i små mål) till flera veckor (i de riktigt stora målen). Efter huf:en behöver domstolen några veckor på sig att formulera sin dom. När den väl har meddelats vet parterna vem som vann och vem som ska stå för den andres rättegångskostnader (ombudskostnader). Parterna har sedan tre veckor på sig att överklaga om de skulle vara missnöjda och vilja att hovrätten prövar målet. För att hovrätten ska pröva målet krävs dock prövningstillstånd (PT).
Bostadsjuridik - Juristjouren.se
Har du fler frågor om domstolsprocessen för bostadsjuridik är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.