Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Gemensam vårdnad förutsätter att båda vårdnadshavarna är lämpliga. Detta innebär att de kan samarbeta så pass väl att barnen inte blir negativt påverkade av det gemensamma beslutsfattandet. Om en förälder utsätter barnen för våld är denne inte lämplig! Vare sig som vårdnadshavare eller boende-/umgängesförälder. När en förälder har utsatt eller utsätter den andra föräldern för våld kan ett samarbete omöjligen fungera då en av vårdnadshavarna inte skäligen ska behöva vara utlämnad till sin förövare.

I dessa fall har domstolen en mycket oangenäm sits. Det är inte acceptabelt med en våldsutövande vårdnadshavare. Samtidigt är  inte ett påstående  om våld tillräckligt då falska anklagelser förekommer och konsekvenserna i de fallen är till skada för barnen. När dessa anklagelser anförs får domstolen göra en bedömning av hur trovärdiga anklagelserna är samt väga in risken för att barnen far illa.

Bevis för anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Även om beviskraven är väsentligen lägre i ett familjemål om vårdnad än ett brottmål kräver man ändå viss bevisning. Utan bevis till stöd för anklagelserna kan man inte anse risken för våld väga tyngre än risken att barnen berövas kontakt med en av sina föräldrar.

Som ombud är det ett väldigt svårt läge, vilken förälder man än företräder. Det är mycket svårt att bevisa våld inom en relation då ingen ser vad som förekommer inom hemmets fyra väggar. Det är svårt att bevisa att den andre föräldern verkligen har utövat våld eller hot. Bevisbördan måste dock ändå ligga på den förälder som för fram anklagelsen då det är omöjligt att motbevisa något som inte hänt. Det är därför viktigt att domstolarna även i vårdnadsmål är bundna av höga beviskrav.

Falska anklagelser om våld i en vårdnadsprocess

Tyvärr förekommer det ibland falska eller överdrivna anklagelser från en förälder i en process. Även om domstolarna är bundna av beviskravet görs också en riskbedömning och försiktighetsmått kan i vissa fall leda till att barn berövas en nära kontakt med den anklagade föräldern. Ofta förutsätts en pågående förundersökning eller en dom för att anklagelserna skall väga tillräckligt tungt för ett ingripande från domstolen.

När det gäller anklagelser om våld mot barnen måste risken ibland väga tyngre än beviskravet. När det däremot gäller anklagelser om våld från en partner måste dock beviskravet väga tyngre än risken då barnen inte är primärt utsatta när våldet är/har varit riktat mot föräldern. En vuxen har också helt andra möjligheter att skydda sig. Det kan tyckas hårt att behöva samarbeta med någon som varit våldsam/kränkande. Det är dock barnens bästa man ska avgöra i processen, inte föräldrarnas. Om våldet/kränkningarna har upphört är och bör därför huvudregeln vara att vårdnaden ska vara gemensam. Det förutsätter att våld eller rädsla för fortsatt våld varit enda motsättningen för ett fungerande samarbete.

Att tänka på

  • Om du inte kan bevisa våld, för inte fram anklagelser om det. Försök istället att signalera för din oro och be om ”bevis” för motsatsen. Håll dialogen öppen för att få så mycket insyn som möjligt. Du kan alltid berätta om dina upplevelser utan att vara anklagande.
  • Om det är du själv som varit utsatt, försök ändå samarbeta och se framåt. Vid nya övergrepp se till att spara bevis och se till att polis/domstol får ta del av de bevis som finns.
  • Försök aldrig påverka barnen att säga något. Om inget våld förekommer kan barnen känna sig tvingade att göra dig till lags. De kan uppge saker som inte hänt på grund av tydliga förväntningar på svaren. Om det förekommer våld kan barnens trovärdighet bli ifrågasatt om barnen berättar om de frågor som har ställts eller att de blivit uppmuntrade att tala om vissa saker.
  • Om barnen eventuellt blir utsatta men du inte har några säkra bevis eller egentliga uttalanden från barnen utan endast misstankar. Se till att barnen har en oberoende samtalskontakt i skolan eller hos BUP. Vare sig barnen pratar om något eller inte på mötena kan de vara nyttigt att barnen vet att de har någon att vända sig till. I synnerhet som det kan ta tid för ett barn att bygga upp förtroende nog att våga berätta något de kanske skäms över att säga. Signalerar barnen att något hänt är såväl skolpersonal som BUP skyldiga att anmäla oro till socialtjänsten.
  • Agera inte själv om du inte vet hur det ligger till utan börja istället i rätt ände först. Att hålla inne barnen på eget bevåg är en nödlösning som skall reserveras för akuta fall.

Har du fler frågor om anklagelser om våld i en vårdnadsprocess? Ring oss på Juristjouren för rådgivning på 0771-333 444

Familjerätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.