Kostnadsfri inledande rådgivning
Ring oss: 0771-333 444
Måndag - fredag: 8:00 - 17:00
Eller fyll i formuläret så ringer vi upp dig.
Frågor
Här har vi samlat flera av de vanligaste frågorna och svaren inom de juridiska områden som vi jobbar med. Om du inte hittar svaret på just din fråga eller har ytterligare frågor om ditt ärende är du välkommen att ringa vår rådgivning på 0771-333 444
- Alla områden
- Samboskap & separation
- Äktenskap & skilsmässa
- Vårdnad & underhåll
- Frågor om arv
- Frågor om arbete
- Bostad
- Övriga frågor
En dödsboanmälan gör man till kommunen där den avlidne var bosatt. Fall där det är aktuellt att göra en dödsboanmälan är när det inte finns några tillgångar i dödsboet. Kommunen kan då i vissa fall ta över ansvaret för boet och även stå för begravningskostnaden. Dödsbodelägarna behöver i dessa fall inte se till att en bouppteckning upprättas och skickas in till Skatteverket.
Läs mer om arvsrätt
I korhet innebär den att man, i det fall man exempelvis är svensk men har sin hemvist i Tyskland, har möjlighet att i ett testamente göra ett lagval och välja att svensk lag ska gälla vid frånfälle. Om man inte gör ett aktivt lagval är det lagarna i det land man har sin huvudsakliga hemvist (stadigvarande boende) som gäller vid frånfälle.
Läs mer: Vad händer med arvet om du flyttar utomlands?
Ett arvskifte är ett privat avtal i vilket den avlidnes tillgångar fördelas mellan delägarna i ett dödsbo. Efter att en eventuell bodelning har gjorts och alla skulder är betalda kan tillgångarna i dödsboet delas ut mellan dödsbodelägarna. Samtliga delägare ska underteckna en handling som visar att ett arvskifte har ägt rum.
En bouppteckning är en förteckning av en avliden persons tillgångar och skulder. En bouppteckning skall upprättas och skickas in till Skatteverket senast tre (3) månader från dödsdatumet. Det är upp till dödsbodelägarna att se till att en bouppgivare utses och att bouppteckning förrättas.
Läs mer om bouppteckning
Läs mer: Den administrativa sidan av döden
En laglott är ett barns oinskränkta rätt till en viss del av sin förälders kvarlåtenskap i samband med dennes frånfälle. Laglotten utgör halva förälderns kvarlåtenskap uppdelat på det antal barn den avlidne föräldern har. Alltså 50 % om det finns ett barn, 25 % om det finns två barn och så vidare. Särkullbarn har rätt till sin laglott direkt vid förälderns frånfälle medan bröstarvingar (äkta pars gemensamma barn) får vänta på sin laglott tills båda föräldrarna har avlidit.
Läs mer: Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott
Läs mer: Det förstärkta laglottsskyddet
Läs mer: arvsrätt
Ett testamente måste bevittnas av två utomstående personer. Vittnena ska inte vara nära besläktade med testatorn och inte heller omfattas av vad som bestäms i testamentet. Om du inte har barn står det dig fritt att testamentera dina tillgångar till vem du vill. Om du har barn har du rätt att testamentera 50 % till någon annan än barnen.
Läs mer om testamente
Klicka här om du önskar hjälp att upprätta ett testamente
Nya artiklar
Checklista vid uppsägning!
Att bli uppsagd från sitt jobb är verkligen ingen rolig upplevelse för den drabbade. Vi har utifrån de frågor vi får på Juristjourens rådgivningslinje samlat några tips och råd att ha i åtanke om du står inför en uppsägningssituation. Ingå inte avtal under press...
Avsteg från hälftendelning – enklare att jämka bodelningsavtal?
Bodelningsärenden är många gånger komplexa, infekterade och innefattar inte sällan frågor som inte är direkt juridiska men ack så viktiga att beakta för att hitta bra och hållbara lösningar, vilket är speciellt önskvärt när barn finns med i bilden. I slutändan handlar...
Månadsvis löneersättning eller avgångsvederlag– vilket är att föredra?
För att en arbetsgivare ska kunna säga upp en tillsvidareanställning utan att riskera skadestånd krävs saklig grund samt att formkrav för delgivning och utformning av uppsägningen efterlevs. Saklig grund bottnar antingen i arbetsbrist på arbetsplatsen eller i...