Vad är skillnaden mellan arvslott och laglott?

I arvsrättsliga sammanhang stöter man ofta på begreppen arvslott och laglott. Dessa kan man av naturliga skäl lätt förväxla och missförstånd avseende begreppens betydelse är vanligt förekommande. Nedan följer en kort redogörelse över vanliga frågeställningar kopplat till vem som ärver och skillnaden på dessa centrala begrepp.

Den legala arvsordningen

Arvingarna är indelade i tre arvsklasser

  1. Bröstarvingar. Dessa är: Barn, barnbarn, o.s.v., i rakt nedstigande led.
  2. I första hand föräldrar, i andrahand syskon eller syskonbarn o.s.v., i rätt nedstigande led.
  3. I förstahand mor-/farföräldrar, i andra hand barn till mor-/farföräldrar.

Övrigt: Kusiner ärver inte. En efterlevande sambo ärver inte. Varje arvsklass ”töms” innan arvet vidare till nästa arvsklass. Finns det inga legala arvingar och inget testamente så är allmänna arvsfonden arvinge.

Makes arvsrätt

Om den avlidne efterlämnar en make (och mål om äktenskapsskillnad inte är pågående) ärver maken före de gemensamma barnen. Detta gäller också i förhållande till den avlidnes föräldrar, syskon eller syskonbarn. Om inte annat framgår av testamente så tar den efterlevande maken hela arvet med fri förfoganderätt.

Detta innebär enkelt förklarat att arvet först tillfaller maken och vid dennes frånfälle sekundärt tillfaller den först avlidnes arvingar i första eller andra arvsklassen. Har den avlidne barn till vilka den efterlevande maken inte är förälder, s.k. särkullbarn, så har det barnet rätt till arv direkt.

Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken efter eget huvud kan disponera arvet som den vill. Undantaget att denne inte kan förfoga över det i sitt eget testamente. Utöver det finns en skyddsregel som tar sikte på att värna den först avlidnes arvingars rätt. Den kan aktualiseras om den efterlevande maken orsakat väsentlig minskning av egendomen som ärvts med fri förfoganderätt genom ex. gåva till de egna barnen.

Som framgår kan en efterlevande makes arvsrätt bli inskränkt genom testamente, detta med undantaget för den s.k. basbeloppsregeln som syftar till att försäkra en efterlevande make eller maka får behålla ett belopp motsvarande fyra prisbasbelopp. Detta omfattar vad denne erhåller och behåller genom bodelning, ev. enskild egendom, arv och testamente.

Bröstarvingars arvsrätt

Bröstarvingar tar lika stora lotter efter den avlidne, alltså är utgångspunkten att barn efter en avliden förälder delar kvarlåtenskapen mellan sig i lika delar.

Skulle dock ett barn vara avlidet träder dennes barn i dennes ställe (genom s.k. istadarätt). På detta sätt fördelar man sedan fortsatt arvet per gren. Alltså delar flera barnbarn på den delen som skulle tillkommit föräldern om denne varit i livet.

Skillnaden mellan arvslott och laglott

Hälften av den arvslotten som enligt lag ska tillfalla en bröstarvinge utgör dennes laglott. Detta är att betrakta som en miniminivå som inte kan inskränkas genom testamente.

Om en bröstarvinges rätt till laglott blir kränkt genom förälderns testamente måste bröstarvinge påkalla jämkning av testamentet. Detta måste ske senast sex månader från det bröstarvinge tagit del av detta och sker genom att bröstarvingen framför sitt anspråk om laglott till testamentstagarna eller väcka talan i tingsrätt.

I normalfallet räcker det med att skriftligt framföra att sitt påkallande av jämkning av testamentet på ett sätt som går att bevisa.

Slutsats och avslutande råd

Laglottskyddet omfattar endast bröstarvingar. Detta innebär att det är möjligt att till fullo begränsa övriga arvingars arvsrätt genom ett formriktigt testamente, dock med vissa undantag för den s.k. basbeloppsregeln som omfattar efterlevde makes arvsrätt. Vidare är det viktigt att extra belysa att en bröstarvinge måste vidta en aktiv åtgärd för att få ut sin laglott om dennes rätt blir kränkt. Försitter bröstarvingen den aktuella tidsfristen att göra detta, eller förhastat godkänner testamentet, så är det oåterkalleligt.

Har du fler frågor kring arvsrätt? Då är du välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444.

Läs mer om gåvor till bröstarvingar här

Arvsrätt – Juristjouren.se

Fler artiklar

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Så hanterar du förverkande och uppsägning av din bostadsrätt – Lär dig om processen!

Har du fått en rättelseanmaning från din bostadsrättsförening? Har din bostadsrätt blivit uppsagd och fått din bostadsrätt förverkad? Eftersom en förening inte kan säga upp en bostadsrättshavare utan grund så finns det goda skäl att låta en jurist se över om lagens krav är uppfyllda. Om föreningen inte skickade en rättelseanmaning på korrekt sätt och i rätt tid eller har fel ang. exempelvis påstådd andrahandsuthyrning, kan du bestrida uppsägningen och kräva tillbaka din bostadsrätt.

Fyll i formuläret så ringer vi upp dig

GDPR

Så här går en vårdnadstvist till

Ansökan om stämning och svaromål

En vårdnadstvist inleds med en stämningsansökan. En stämningsansökan upprättar ditt juridiska ombud. I stämningsansökan anger du dina yrkanden och dina grunder. Yrkanden är vad du vill att tingsrätten ska besluta och dina grunder är skälen till att tingsrätten ska besluta i enlighet med dina yrkanden. I stämningsansökan anger du också vilken bevisning du vill åberopa. Det är möjligt att ändra eller komplettera bevisuppgifter under processens gång.
Efter att stämningsansökan är inlämnad till tingsrätten får motparten möjlighet att svara på den genom att inge ett så kallat svaromål. I svaromålet anger motparten sin inställning till dina krav samt framför eventuella egna yrkanden och grunderna för dessa.

Sammanträde för muntlig förberedelse

Efter en inledande skriftväxling kommer tingsrätten att boka tid för ett sammanträde som kallas för muntlig förberedelse. Vid sammanträdet närvarar en ordförande, protokollförare samt parterna och deras ombud.

Sammanträdet syftar dels till att gå igenom målet och dels till att ge parterna möjlighet att träffa en överenskommelse under ledning av rättens ordförande. Det är möjligt att ni under detta sammanträde kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas.

Interimistiskt beslut

Om ni inte kan komma överens om en lösning finns möjligheten att under detta sammanträde yrka om att tingsrätten ska besluta interimistiskt om vad som ska gälla. Ett tillfälligt beslut med andra ord. Det interimistiska beslutet gäller till dess tingsrätten har avgjort frågan genom dom eller att ni kommer överens om annat.

Vårdnad-, boende- och umgängesutredningen

Efter sammanträdet för muntlig förberedelse kan rätten förordna att familjerätten ska genomföra en vårdnad-, boende och umgängesutredning. Det är en omfattande utredning som löper under flera månader. Man utreder barnets förhållande till vardera förälder genom samtal med föräldrarna och andra vuxna i barnets närhet. I vissa fall hörs även barnet själv (beroende på ålder). Familjerätten ger därefter en rekommendation om vad de anser bör gälla avseende vårdnaden, boendet och umgänget. Denna utredning tas sedan in i målet i tingsrätten och ligger som grund för tingsrättens bedömningar.

Samarbetssamtal eller medling

Tingsrätten kan också uppdra åt familjerätten att genomföra samarbetssamtal med föräldrarna eller tillsätta en medlare. Detta förutsätter båda parternas samtycke. Familjerättens medlare redovisar därefter resultaten av samtalen till tingsrätten. Det är möjligt att ni under dessa samtal kommer överens om en lösning som ni båda är nöjda med och att målet därefter kan avslutas i tingsrätten.

Huvudförhandling

Om ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda föräldrarna (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas men kan överklagas till hovrätten.

Ansökan om verkställighet

Om någon av parterna inte följer tingsrättens dom finns möjlighet att ansöka om verkställighet av domen. Den part som inte följer domen kan då åläggas att betala vite (dvs. ett förutbestämt skadestånd).

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Hur betydelsefull är barnets vilja i en vårdnadstvist?
Pappor: våga ta plats i era barns liv!
Anklagelser om våld i en vårdnadsprocess
När ett barn inte vill träffa den ena föräldern
Egenmäktig flytt med barn

Familjerätt - Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.