Vanliga frågor

Måste man göra en bodelning efter skilsmässa? Svaret är att en bodelning ska ske och att det finns stora fördelar med att genomföra en bodelning efter en skilsmässa. En bodelning sker dock inte automatiskt utan måste initieras av en av parterna.

Kan man bli ansvarig för sin makes skulder? Nej, vardera maken ansvarar för sina egna skulder i förhållande till sina fordringsägare. Däremot kan en makes skulder påverka hur mycket en make behöver dela med sig av i bodelningen.

Finns det någon tidsgräns för bodelning vid skilsmässa? Nej, det finns inte någon i lag reglerad preskriptionstid för bodelning. Vi rekommenderar dock att makarna gör en bodelning nära inpå skilsmässa då det ofta besparar parterna framtida problem och skapar tydlighet kring vad som gäller.

Brytdag

Makarna kan gemensamt ansöka om äktenskapsskillnad(skilsmässa), alternativt kan en av makarna ensam väcka talan om äktenskapsskillnad i tingsrätten. Dagen då ansökan om äktenskapsskillnad kommer rätten tillhanda kallas brytdag.

Egendom och skulder som finns vid denna tidpunkt ingår i bodelning och sådant som makarna tjänar, får i gåva, ärver eller på annat sätt förvärvar efter denna tidpunkt ingår således inte. Detsamma gäller skulder.

Värdering av tillgångar

Som nämnt ovan så är det tillgångar och skulder som finns den dag när ansökan om äktenskapsskillnad inkommer till tingsrätten som ska ingå i en bodelning. Det kan dock ofta dröja tills en faktisk bodelning sker varför värden på vissa typer av tillgångar, såsom aktier, fondandelar, fastigheter, m.m. i hög grad kan skifta i värde.

Praxis på området är att egendomen av det slag som beskrivs ovan ska bestämmas till det värde de har vid tidpunkten då boet blivit utrett eller vid bodelningstillfället. Det står dock parterna fritt att själva komma överens på annat sätt. Viss egendom kan belastas av s.k. latent skattebelastning. I det fallet görs ett värdeavdrag på egendomen motsvarande skatten vid en fiktiv försäljning vid bodelningstillfället. Vid värdering av bostad så tas även hänsyn till framtida försäljningskostnader.

Vad ingår i en bodelning mellan makar?

Det korta svaret är att det mesta ingår. Det finns dock undantag. Nedan beskriver vi olika typer av egendom.

Giftorättsgods – ingår i bodelningen

All egendom som inte är enskild egendom utgör som huvudregel giftorättsgods. Det betyder att värdet av egendomen ingår i en bodelning. Det är viktigt att poängtera att äganderätt och giftorätt inte är samma sak. Giftorätt innebär att ha rätt till en del av värdet i sin make/makas samlade tillgångar som inte utgör enskild egendom i samband med bodelning och alltså inte att ägandet av nämnda egendom automatiskt blir delat när man gifter sig.

Exempelvis om den ena maken har en bil som den betalat själv och står som ägare på så är bilen fortfarande dennes men det aktuella värdet på bilen ingår i en bodelning vari den andre maken har ett giftorättsanspråk.

Enskild egendom – ingår inte bodelningen

Egendom kan bli enskild genom att:

• Makarna upprättar ett äktenskapsförord.
• En make mottar en gåva med villkor om att denna ska utgöra enskild egendom. En make mottar ett arv med villkor om att arvet eller specifik egendom ska utgöra dennes enskilda egendom.
• En make erhåller försäkringsersättning genom förmånstagarförordnande eller efterlevandeskydd i pensionssparande med villkor om att egendomen ska utgöra enskild egendom
• Vad som träder istället för enskild egendom utgör per automatik också enskild egendom (köper du en bil för pengar som är enskild egendom blir bilen enskild egendom), dock inte avkastning av denna (ex. hyresintäkter på ett fritidshus som utgör enskild egendom). För att avkastning också ska bli enskild egendom måste detta vara förtydligat i villkoren.

Personlig egendom

Personliga tillhörigheter som kläder, smycken, glasögon och dyl. kan man undanta från bodelning i skälig utsträckning. Detsamma gäller för personliga presenter. Om exempelvis en smyckessamling utgör en betydande del av en makes tillgångar och det totala boet är det sannolikt inte skäligt att undanta egendomen från bodelning.

Övriga undantag (ofta en bedömningsfråga i det enskilda fallet)

Ersättning för personskada eller kränkning samt andra rättigheter som inte kan överlåtas får  undantas i bodelningen. Detsamma gäller allmän pension och som huvudregel tjänstepension samt försäkringsrättigheter som inte går att överlåta.

Privata pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande ingår som huvudregel i bodelningen. Men man kan i undantagsfall hålla det utanför om det är oskäligt i en helhetsbedömning att försäkringen skulle ingå.

Redovisning och andelsberäkning

Första steget är att bägge makarna redovisar vilka tillgångar och skulder som funnits per brytdagen, det gäller både giftorättsgods och enskild egendom. Sedan ska vardera makes andel i boet bestämmas. Från vardera makes giftorättsgods ska dennes individuella skulder avräknas. Detta rör de tillgångar och skulder som fanns på brytdagen. Enskild egendom ska exkluderas och skulder hänförliga till enskild egendom ska inte heller avräknas mot giftorättsgodset, dock finns undantag om det inte finns täckning för skulder som ”hör till” den enskilda egendomen.

När bägge makarna gjort denna beräkning adderar man dessa värden till ett totalt nettogiftorättsnetto. Huvudregeln är sedan att makarna har rätt till en lika stor andel ur det totala nettogiftorättsgodset, samt egendom motsvarande täckning för de egna skulderna. Den make som har ett större netto blir alltså skyldig att ersätta den andra maken upp till en nivå där bägge går ur bodelningen med ett lika stort värde ur nettogiftorättsgodset.

Jämkning

I undantagsfall kan det finnas skäl att frångå huvudregeln om hälftendelning av giftorättsgodset. Kan ”vanlig delning” betraktas ge ett oskäligt resultat i förhållande till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt kan parterna argumentera för att viss egendom hålls utanför bodelningen. Detta kallar man då jämkning eller skevdelning. Det finns begränsningar kring på vilket sätt jämkning kan ske. Det går exempelvis inte att jämka på så sätt att en part behöver bidra med mer än vad denna hade varit skyldig till om bodelningen hade skett enligt huvudregeln.

Vid äktenskap som varat mindre än fem år, med tid som sambo inräknat, förekommer det att man använder den s.k. giftorättstrappan. Det är en jämknings-modell som utvecklats i praxis och ger att parterna bidrar med 1/5 av det egna giftorättsgodset, efter avdrag för skulder, per år äktenskapet varat. Efter fem års äktenskapet delar parterna lika på giftorättsgodset. Bostad och bohag som makarna införskaffat för gemensam användning delar man dock oftast lika även vid kortare äktenskap. Det går inte heller att kategoriskt tillämpa metoden, om grund för jämkning föreligger måste således bedömas i det enskilda fallet.

Exempel:

Efter tre års äktenskap bidrar parterna vardera med 3/5 av sitt överskottsvärde (nettogiftorättsgods) som man sedan lägger samman och delar lika. Resterande 2/5 hålls utanför bodelningen.

Även vid längre äktenskap kan det finnas grund för jämkning. Detta är dock ovanligare och bedömningen måste alltid ske från fall till fall.

Exempelvis kan det röra sig om att en part erhållit egendom som är nära förknippat med denne personligen. Det skulle kunna vara en gåva eller ett arv nära inpå skilsmässan, och att hälftendelning som inkluderar denna egendom i en helhetsbedömning då skulle ge ett oskäligt resultat.

Ett annat exempel då jämkning kan förekomma är då en part är djupt skuldsatt med skulder som inte kommit den andre parten till gagn, eller om an av parterna försatts i konkurs.

Kommer parterna inte själva överens är det i första hand en bodelningsförrättare som kan fatta beslut om bodelning och ev. jämkning. I andra hand i allmän domstol. (Läs mer nedan.) Inför en bodelning där parterna inte kommer överens är rådet att ta rådgivning av jurist med erfarenhet på området för att bedöma utsikterna och ev. jämkningsmöjligheter.

Lottläggning

När andelarna är fastställda är nästa steg är att genomföra lottläggning mellan parterna. Detta kan betyda att parterna skiftar egendom mellan sig på ett sätt som medför att bägge får ett värde motsvarande den andelen maken har rätt till. Om den maken som har mer giftorättsgods inte vill överlåta egendom kan denne kompensera den andra maken med en bodelningslikvid (pengar) istället.

Exempel på bodelning:

Nina och Anders har varit gifta i 5 år. Nina har nettotillgångar på 200 000 kr och bidrar till bodelningen med detta belopp. Anders, som har lika stora tillgångar som skulder, bidrar däremot inte med något till bodelningen. Det till nettot är alltså 200 000 kr. Nina ska alltså ge 100 000 kr eller egendom med motsvarande värde till Anders så att vardera part har lika mycket.

Gemensam bostad

Den gemensamma bostaden utgör ofta huvudfrågan vid bodelning. Merparten av makarnas ekonomiska kapital är många gånger bundet i bostaden. Därför är meningsskiljaktigheter relativt vanliga när man  ska avgöra hur man ska göra med bostaden.

Lagstiftningen särskiljer bostaden från annan egendom, där vardera part har rätt att i förstahand behålla sin egendom eller utge pengar istället. Vad gäller bostaden ska den make som bäst behöver bostaden få den på sin lott. En förutsättning är dock den övertagande parten befriar den andre från bostadens åvilade lån med särskild förmånsrätt i bostaden (bolån).

Äger en av makarna bostaden ensam ska det vidare ske en skälighetsbedömning över huruvida övertagandet är skäligt i ett helhetsperspektiv. Även en bostad som är enskild egendom genom äktenskapsförord kan i undantagsfall också omfattas av övertaganderätt. Dock måste då mycket starka skäl tala för att övertagandet inte är oskäligt i förhållande till den part som får ge upp sin egendom.

Bodelningsavtal

Ett bodelningsavtal utgör ett bevis på att makarnas ekonomiska mellanhavanden upphört och hur man fördelar egendomen. Man behöver exempelvis ett bodelningsavtal för en ansökan om lagfart hos lantmäteriet. Banken efterfrågar ofta en bodelningshandling i samband med ansökan om lån eller övertagande av lån som tidigare varit gemensamma.

Formkrav för bodelningsavtal:

• Det ska vara skriftligt och vara signerat av bägge parterna.

Bodelningsavtalet kan man, om parterna vill, registrera i äktenskapsregistret hos Skatteverket. Som synes är formkraven för ett bodelningsavtal mycket sparsmakade. Observera dock att ett bodelningsavtal måste var mycket tydligt för att fylla en praktisk funktion. Exempelvis för att bostadsrättsföreningar, lantmäteri och långivare m.m. ska acceptera det.

Bodelning under bestående äktenskap

Makarna har äganderätt till sin egendom och svarar för sina skulder i ett äktenskap. Vill två makar förändra äganderätten av sina tillgångar under äktenskapet kan man göra detta genom en bodelning under äktenskapet. Innan en bodelning under bestående äktenskap sker måste  man göra en anmälan till Skatteverket. Bodelningsavtalet kan sedan registreras hos Skatteverket om parterna vill, på samma sätt som vid skilsmässa.

Att genomföra bodelning under äktenskapet är sätt att överlåta egendom. En sådan överlåtelse utlöser inte heller skatteeffekter vid överlåtelse av bostad, som vid exempelvis köp eller gåva. Vill parterna uppnå effekten av en permanent bodelning i ”förtid” bör man komplettera med ett äktenskapsförord.

Bodelningsförättare och klander av bodelning

Kan parterna inte själva nå en lösning om fördelningen av egendomen så är det vanligt att parterna anlitar varsitt juridiskt ombud med målet att i första hand förhandla fram en lösning. Med juristens sakkunskap är det lättare att avgöra hur vidare oenighet kan hanteras. För att undvika en lång och ofta dyr process kan det kräva att bägge parter kompromissar i skälig omfattning om det finns bedömningsfrågor som ligger i gråzonen. Om det inte går att nå en lösning är nästa steg att begära att tingsrätten utser en bodelningsförrättare.

Bodelningsförrättaren företräder inte någon av parterna. Vanligen påbörjas ärendet med ett sammanträde med syfte att reda ut vilka tillgångar och skulder som finns samt för att klargöra parternas yrkanden. Kan inte parterna enas kan slutligen enas så ligger det inom bodelningsförrättarens behörighet att besluta om bodelningen. Frågor som kan vara föremål för oenighet kan exempelvis vara: värdering av bostad och andra tillgångar, skuldtäckning, lottläggning samt frågor rörande jämkning.

Efter att bodelningsförrättarens beslut delgivits parterna kan det klandras till tingsrätten. Tidsfristen att väckan talan är då fyra veckor från delgivning.

Läs mer om bodelningsförrättare här

Sammanfattning

Det finns ofta en rad svåra bedömningsfrågor i samband med bodelning. Det kan röra värdering av egendom, vilken egendom som ska ingå i bodelningen, frågor om jämkning, enskild egendom m.m. Rör det stora värden är det ofta klokt att i ett tidigt skede ta kvalificerad rådgivning för att klargöra vilken egendom som ska ingå, utreda relevanta frågor och hjälpa till att bedöma vilka ”strider” som är värda att ta. Om man når en överenskommelse är det också viktigt att säkerställa att ett formenligt bodelningsavtal blir upprättat.

Se länkarna nedan om du önskar läsa mer i ämnet:

Konsten att undvika konflikter vid en bodelning 

Bodelningsavtal – Juristjouren

Äktenskapsbalken (se kap. 7-13)

Familjerätt – Juristjouren.se

Vid följdfrågor eller behov av hjälp är du varmt välkommen att ringa oss på Juristjouren för kostnadsfri rådgivning på 0771-333 444. Du når oss vardagar mellan 8-17.